Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
315
Hedjasbanan-Hedqvist
316
ende af Turkiet erkändes af ententemakterna. Konungen
af H. deltog därefter som dessas bundsförvant
i kriget, och H. är en bland Versaillesfreden
signatärer, men har ännu (jan. 1924) ej ratificerat
den, enär konung Hussein ansett sig besviken på
tidigare i utsikt ställda landvinningar i Syrien
och Palestina. - Mekka är hufvudstad och Djidde
den viktigaste hamnen. Landets hufvudprodukt är
dadlar. Exporten utgöres väsentligen af hudar,
ull och gummi och importen af födoämnen samt
byggnads-materiel. Skatterna äro låga, men
oregelbundna rekvisitioner och tullafgifter i
hamnarna ofta mycket betungande; de utgöra de
väsentliga inkomsterna för konungen, som dessutom
uppbär ansenliga subsidier af Storbritannien. Om
H:s flagga se färgpl. till art. Flagga. Suppl.
E. A-t.
*Hedjasbanan omfattar nu linjen Damaskus–Maan (462
km.), med tvärbanan Haifa–Dera (161 km.), samt linjen
Maan–Medina (843 km.). Hela längden Damaskus–Medina
är 1,305 km. (enl. "Encyclopædia britannica", 12:e
uppl., vol. XXXI, 1,320 km.). Högsta punkten på
banan ligger 1,180 m. ö. h., 40 km. s. ö. om Maan,
som själft är dess högst belägna hufvudstation (1,074
m.). Sista och sydligaste delen (Hadiya–Medina,
176 km.) byggdes 1908. Hela byggnadskostnaden för
H. uppgår till mer än 40 mill. kr., hvilken summa
till stor del hopbragtes genom frivilliga bidrag
af muhammedaner. Banans projekterade fortsättning
till Mekka har ännu (1924) icke kunnat realiseras
på grund af motstånd från vissa arabstammar.
E. A-t.
Hedley [he’dli], John Cutnbert. engelsk biskop,
f. 1837, d. 1915, inträdde 1854 i bene-diktinorden,
ordinerades 1862, vigdes 1873 till hjälpbiskop
och blef 1881 biskop af Newport. Han utgaf
bl. a. predikosamlingarna Our divine saviour (1893)
och The light of life (1899) samt Lex Levi-tarum
(1905; uppbyggelsebok) och The holy eucharist (1907).
Hj. H-t.
*Hedlinger, J. K. H:s medalj öfver N. Tessin d. ä. är
afbildad å pl. III till art. Medalj.
"Hedlund. 1. S. A. H. Af "Viktor Eydbergs brefväxling
med S. A. Hedlund" utgafs del I 1923. - 2. Henrik
H. lämnade l juni 1917 redaktörskapet för "Göteborgs
handels- och sjöfartstidning". Han kreerades 1923 till
filos, hedersdoktor vid Göteborgs högskola. H. har
utgett det historiska skådespelet Engel-brecht (1921),
Två dramatiska dikter, Chu-enaten. När murarne revos
(1922) och den sociala pjäsen Alf Brandberg (1923). -
3. H. F. H. var 1911 -20 professor i byggnadslära och
ornamentsritning vid Chalmers’ tekniska institut och
har därefter skött professuren på förordnande.
’Hedlund (sp. 214), Ellen, har, sedan hon i sitt
senare gifte blef friherrinna Cederström,
Henrik Hedlund.
tillfälligt uppträdt vid sceniska
välgörenhetstillställningar samt på Dramatiska teatern
gett gästspel, sig lik söm förr, dels i maj 1920 som
Madame Sans-Géne, dels å skilda tider 1921-22 i flera
andra af sina gamla roller och en ny, hertiginnan de
Réville, i "Sällskap där man har tråkigt". - Brodern,
Fr. V. H., har vidare varit anställd vid Vasateatern
1905-14 och 1915-18, som direktör vid Folkteatern
1914-15 och ånyo från 1918.
Hedlund, Johan Teodor, botanist, f. 24 nov. 1861 i
Frötuna, Stockholms län, blef filos, doktor och
docent i botanik i Uppsala 1892, amanuens vid
botaniska trädgården där 1903, lektor i botanik
och zoologi vid Alnarps landtbruksinsti-tut
1904 och professor där 1917. H:s första skrifter
behandla lafvar och deras alger (gonidierna) jämte
motsvarande fritt lefvande klorofycéer: Kri-tische
bemerkungen uber einige arten der flechten-gattungen
Lecanora. Lecidea und Micarea (1892, doktorsafh.) och
Om polymorphismen hos aerobio-tiska klorofycéer
(1899) m. m., samt flera högre växtgrupper, särskildt
Ribes rubrum-gruppen och Sorbus-släktet, inom hvilket
flera som hybrider betraktade former af H. uppvisats
vara homozy-goter: Monographie der gattung Sorbus
(1901), Om artbildning ur bastarder (1907) och De
Sorbo arranensi Hedl. et affinibus homozygoticis
Norve-gice (1914) m. m. H:s publikationer från
senare år röra sig mest på växtfysiologiens område
och behandla villkoren för tillväxten, rötternas
näringsupptagande, ämnestranspörten inom växten
och det därvid uppkommande ’transporttrycket" (dit
han äfven räknar "rottrycket"), och med dylika
utgångspunkter har han äfven sökt utreda vissa
växtsjukdomar. H. är led. af Landtbruksakad. (1914).
C. Lmn.
Hedmark fylke, fr. o. m. 1919 officiellt namn
på Hedemarkens amt, Norge. Se Hedemarken (äfven
i Suppl.).
Hedonäl, farm. Se Sömnmedel, sp. 225, samt Uretaner.
Hedqvist, Karl Ivan Engelbert, skådespelare,
f. 8 juni 1880 i Gottröra, Roslagen, var 1900
elev hos Fr. Envall, debuterade 1901 hos Selander,
var d^rpå 1902-04 anställd vid Svenska teatern i
Helsingfors, återvände till Sverige och var först
engagerad hos Caste-gren i Göteborg 1904 -06,
flyttade sedan till Stockholm, anställd hos Ranft
1906-09, ud Dramatiska teatern 1909-19 och åter
hos Ranft 1922. 1911-18 ledde han friluftsteatern
på Skansen och har dessutom företagit turnéer
och gett gästspel, särskildt i Norge. Bland de
yngre generationerna är H. otvifvelaktigt den
förnämste karaktärsskådespelaren, den som med den
största ursprungligheten förenar den vidsträcktaste
omfattningen. Utmärkande för honom äro den kraft
och auktoritet, hvarmed han uppträder, en ypperlig
gestalt, ett ansikte med de största mimiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
