- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
325-326

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedvig Eleonora ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

325

Heimbygda- Heinze

326

ut ur centern och bilda det sedan 1920 fullt
fristående Bajerska folkpartiet. Bajerns speciella
landsintressen har H. ofta satt före de gemensamma
riksintressena, och denna till separatism gränsande
bajerska partikularism förmådde honom 1919 till
vissa ännu outredda förhandlingar med franska
militärkretsar. Bland H:s många skrifter märkas
Bauernbriefe (1895), Geschäftliches handbuch fur den
landmann (1903; 7:e uppl. 1922) och Der baierische
bauernverein in vergangenheit, gegen-wart und zukunft
(1907). V. S-g.

Heimbygda, hembygdsvårdande förening för Jämtland
och Härjedalen, är en 1923 genomförd sammanslutning
af Jämtlands läns fornminnesförening (bildad 1886),
Jämtslöjd, förening för hemslöjd och kulturella
mål (bildad 1908), samt Jämtlands och Härjedalens
naturskyddsförening (bildad 1916) med ett sammanlagdt
medlemsantal af omkr. 2,000. Föreningens uppgifter,
som i stort sammanfalla med de tre sammanslutna
föreningarnas, äro: att genom forskning, samlande,
vårdande och bevarande af länets ur historisk,
topografisk, konstnärlig och kulturell synpunkt
värdefulla föremål, byggnader, minnesmärken,
folkspråk och egendomligheter samt naturminnen
söka att alltmer klarlägga de skiftande bilderna af
hembygden och dess inbyggares lif, seder och bruk
under svunna tider; att söka befrämja en på god gammal
grund fotad hembygdskultur särskildt med afseende på
nyanläggningar och omdaningar samt hem- och konstslöjd
; att verka för ökad kunskap om och kärlek till
hembygden. I styrelsen, som består af 12 personer (+
9 suppl.), insätta landstinget, hushållningssällskapet
och Östersunds stadsfullmäktige hvar sin representant
(och l suppl.), hvarjämte länsantikvarien (se
d. o.) är själfskrifven led. Styrelsen fördelar sig
på nämnder: 1. Fornminnes- och Naturskyddsnämnden,
2. Jamtlinäranden, 3. Slöjdnämnden. Föreningen har
öfvertagit utgifningen af de båda tidskr., "Jämtlands
läns fornminnesförenings tidskrift" och "Jämten,
föreningen Jämtslöjds årsbok", hvilka fr. o. m. 1923
utges i 2 dlr under den gemensamma benämningen
"Heimbygdas tidskrift. I. Fornvårdaren. II. Jämten".
E. Fn.

*Heimdal, studentförening. Föreningen har
fr. o. m. 1911 prononcerat sin uppgift att vara en
’’sammanslutning af studenter af nationell åskådning
till samarbete inom och utom studentvärlden". I
öfverensstämmelse härmed tog föreningen verksam del
i arbetet för försvarsfrågans lösning åren före
Världskriget. Från H. utgick initiativet till de
svenske studenternas uppvaktning för konungen i
anslutning till bondetåget 1914, och ett lifligt
upplysningsarbete om försvaret bedrefs i tal och
skrift af föreningens medlemmar. Vid sidan häraf har
H:s deltagande i det allmänna folkbildningsarbetet,
sedan andra organisationer öfvertagit dessa uppgifter,
trädt mera tillbaka. Till firande af föreningens
20-årsminne utgafs en Festskrift" 1911.

Heincke [ha’jn-], Friedrich, tysk zoolog, f. 6
jan. 1852 i Hagenow, Mecklenburg, professor och
föreståndare för den biologiska stationen på Helgoland
(1892-1921), är mest känd för sitt värdefulla
bidrag till artdifferentieringens förståelse i
Naturgeschichte des herings (1893). Bland H:s öfriga
skrifter märkas Die nutzbaren fische der iiordischen
meeré und dié bedingungen ihrer exi~

stenz (1882) och (tills, med Möbius) Die fische der

Ostsee (1883).
L-e-

* Heine. - 2. H. H. Af nya samlade upplagor äro
0. Walzels (10 bd, 1910-15), E. Ungers (10 bd,
1910) och Bcyer, Quenzel och Wegeners (12 bd, 1921)
att nämna. Den första stora uppl. af hans Briefe
(1914 ff.) är under utgifning af F. Hirth. Af
den rikhaltiga, nyare H.-litteraturen kunna
anföras arbeten af Meyer-Benfey (1907), P. Beyer
(1911), Plotke (1913), Brauweiler (1915) och
Wendel (1918). Till sv. ha vidare öfversatts "Fyra
prosastycken" (1910), "Dikter i urval" af G. G. Molin
i!917; 2:a uppl. 1919), "Tyskland" af Hjalmar
Söderberg (1919) och "Sångernas bok" af Hj. Procopé
(1920). Det första offentliga H.-monumentet (af
G. Kolbe) i Tyskland upprestes 1913 i Frankfurt am
Main. Hasselriis’ Korfumonument är rest i Hamburg.
B-n B.

Heine [hVjne], Wolf gäng, tysk politiker,
f. 3 maj 1861 i Posen, egnade sig först åt
ämbetsmannabanan, sedan åt advokatyrket, slöt sig
1884 till socialdemokratien, var medlem af tyska
riksdagen 1898-1918 och af nationalförsamlingen samt
af Preussens "landesversammlung" 1919-20. H. blef
efter revolutionen i nov. 1918 ordförande i Anhalts
statsråd (till febr. 1919), i dec. s. å. preussisk
justitieminister och var mars 1919-mars 1920
preussisk inrikesminister. Polismyndigheternas
maktlösa efterlåtenhet mot Kappkuppens män i mars
1920 föranledde hans afgång, och han invaldes
ej i den nya riksdagen, uti n återupptog sin
advoKatverksamhet. H. har skrifvit en mängd politiska
och juridiska uppsatser i tidningar och tidskrifter.
V. S-g.

Heine-Medinska sjukdomen, namn på Poliomye-litis
(barnförlamning), gif vet i anledning af tysken
J. von Heines (se Heine 8) och svensken Oskar Medins
(se denne) noggranna beskrifningar af sjukdomen.

"Heinjoki hör från l juli 1924
till den nybildade Viborgs domsaga.
O- B-n.

*Heinola. l, 2 och 5 höra sedan
1923 till Tammerfors stift.
O- B-n.

Heinrichshall [harjn-]. SeLangenberg 2.

*Heinricius, Gustaf, tog afsked 1915 och dog l
maj s. å. i Helsingfors. Bland hans arbeten må
vidare nämnas flera uppsatser om A. I. Arwidsson
(i Sv. litt. sällsk:s i Finland "Förhandl. och
uppsatser" och i "Finsk tidskr."), Uttalanden af
finländare om personer och förhållanden i Sverige
1817-21 (förstnämnda serie 1911), Skildringar från
Åbo akademi 1808-1828, Anteckningar om Immanuel Ilmoni
och Från samhällslifret i Åbo 1809-. 1827, alla tre i
Sv. litt. sällsk:s i Finland "Skrifter" 101, 109, 116.
T. C.

*Heinze. - 2. Max H. dog 17 sept. 1909 i Leipzig. -
3. Rudolf H., den föregåendes son, tysk politiker,
f. 22 juli 1865 i Oldenburg, blef 1887 juris doktor,
innehade flera domarbefntt-ningar och blef 1914
riksrättsråd. Han var 1916 -18 understatssekreterare
i turkiska justitiemini-steriet och juli-nov. 1918
sachsisk justitieminister. H. var 19 ’7-12
led. af tyska riksdagen och 1915-16 led. af
sachsiska landtdagen, tillhörde 1919-20 tyska
nationalförsamlingen, där han var ledare för
tyska folkpartiet, och är sedan 1920 led. af tyska
riksdagen. H, var tysk riksjustitiemi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free