- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
409-410

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hindenburg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bl. a. bragt i dagen puniska mur- och
arkitekturrester, bronsstatyer samt romerska mosaiker
i två fornromerska landthus, det ena liggande öfver
det andra. Se Pachtère, "Mélanges d’archéologie"
(bd 31, 1911).

*Hippophae, bot., skrifves äfven Hippophaes.

*Hirn, Yrjö, utnämndes 1910 till professor i estetik
och nyare litteratur vid Helsingfors’ universitet.
Han är tillika ordf. i statens expertnämnd för
dramatisk konst. Han har vidare skrifvit Det heliga skrinet (1909), studier i den katolska
kyrkans poesi och konst, Pappersdraken (i ”Festskr. för E. Westermarck”, 1912), ur
leksakernas historia, Det estetiska lifvet (1913), Barnlek (1916), om visor, danser och små
teatrar, Episoder (1918), om lif och litteratur på 1700-talet, D:r Johnson och James
Boswell (1922), biografier öfver Diderot och
Jonathan Swift samt en mängd uppsatser i tidskr.,
förnämligast ”Finsk tidskr.” och ”Nya
Argus”.
T. C.

Hirohito, Japans tronföljare och regent, f. 29
april 1901 i Tokyo, fick en vårdad västerländsk
uppfostran och företog mars–sept. 1921 en officiell
resa till England, Frankrike, Belgien, Nederländerna
och Italien, det första exemplet i Japans
historia på, att tronföljaren begifvit sig utom riket.
På grund af sin faders, kejsar Yoshihitos, obotliga
sjukdom är H. sedan 25 nov. s. å. Japans regent.
H. förmäldes jan. 1924 med prinsessan Nagako, f.
6 mars 1903 och tillhörande huset Kuni, en sidogren
till det japanska kejserliga huset. H. var dec.
1923 utsatt för ett attentat med politisk
bakgrund.
V. S–g.

Hiroshigé d. ä., japansk målare och tecknare
af färgträsnitt (1776–1858), tillhörande Ukiyoye-skolan
(se d. o.), var lärjunge af Utagawa Toyohiro.
H:s utsikter från Fujiyama och Tokyotrakten
äro vida berömda, t. ex. Ett hundra vyer från
Yedo, Sextio vyer från berömda platser och
i synnerhet Vyer af de femtiotre stationerna vid
Tokaido. Äfven serien Fiskön och flera
triptyker äro berömda. – H:s adoptivson Shigenobu
antog för kort tid H:s namn, men afstod
det – ej ovanligt i Japan – åt målaren
Shigamasa (1846–94). De båda senare arbetade
fullkomligt i H. d. ä:s maner, och deras arbeten
förväxlas ofta med hans. Litt.: W. v. Seidlitz,
”Geschichte des japanischen farbenholzschnitts”
(1897), och Fenokose, ”H., the artist of mist, snow
and rain” (1901).
J. C.

*Hirs, bot. Om sockerhirs se Sorghum.

*Hirsch (sp. 747), Abraham, skref sig själf
Abram H. – Hans son järnvägsingenjören Ernst
H. (f. 19 mars 1849, d. 15 dec. 1910),
testamenterade jämte sin hustru 400,000 kr. till
upprättande af skollofskolonier. En annan son,
musikförläggaren Otto H., f. 1858, är sedan 1901
direktör i A.-b. Nordiska bokhandeln i Stockholm.
En dotter till Abr. H. är målarinnan Hanna
Pauli (se d. o. 2).

2. Isak (Isaak) David H., brorson till
Abraham H., affärsman och donator, f. 2 dec. 1843 i
Stockholm, d. där 6 sept. 1917, bedref omfattande
affärsverksamhet inom järn- och stålbranschen
och inom byggnadsfacket. Enligt hans testamente
skulle största delen, nära 5 mill. kr., af hans
betydande förmögenhet bilda en fond, Isaak Hirschs
minne, med uppgift att som själfständig stiftelse
”bereda billiga bostäder åt dem, som sett bättre
dagar, men ej längre hafva råd bekosta hyran”. Af
stiftelsens medel äro enligt stadgarna 2/3 afsätta
till en bostadsfond och 1/3 till en hyresfond.
Bostadsfondens kapital- och räntemedel skola användas
till inköp eller uppförande, i Stockholm eller dess
närhet, af bostadshus, där mindre bemedlade ensamma
personer eller familjer, som sett bättre dagar
(”pauvres honteux”) skola få bostad mot hyra,
väsentligen understigande den i orten gällande,
eller ock hyresfritt. Hyresfondens afkastning
användes till hyresbidrag (lägst 250 kr.) åt personer
af ofvan nämnda kategorier. I stiftelsens styrelse
är öfverståthållaren själfskrifven ordf.; öfriga
led. utses af ofverståthållarämbetet. Stiftelsen
började sin verksamhet 1920 och har hittills (1924)
uppfört 5 bostadshus vid Vikingagatan i Stockholm
och inköpt en större fastighet vid Karlbergsvägen.
I dessa hus finnas sammanlagdt 124 bostadslägenheter.
Under 1923 utdelades till 282 personer i hyresbidrag
84,877 kr.

3. Oskar (Oscar) Salomon H., den föregåendes broder,
filantrop, f. 17 aug. 1847 i Stockholm, 1863-70 elev
vid konstakademien, genomgick dess arkitekturskola,
var 1870–74 ingenjör vid järnvägsbyggnader och
1874–1917 disponent (och hufvuddelegare) i
Bockholms-Sättra a.-b:s tegelbruk. Han var
1912–22 ordf. i Mosaiska församlingen i Stockholm.
H. har of vät omfattande filantropisk verksamhet,
särskildt pä bostadsområdet. Han har innehaft flera
förtroendeposter inom Stockholms stads fattigvård och
varit en ledande kraft bl. a. i A.-b. Stockholms
arbetarhem, Stiftelsen för gamla tjänarinnor och
Stiftelsen Isaak Hirschs minne. Bland hans
donationer märkas 100,000 kr. till ett hvilohem för
psykiskt sjuka, "Fannys minne" vid Äppelviken
(1917), och 100,000 kr. till en fjärrverksorgel
i Stockholms stadshus (1923).

4. Axel Morris H., den föregåendes son,
fattigvårdsexpert, f. 15 mars 1879 i
Stockholm, blef student i Uppsala 1897 och
filos, kandidat 1903, egnade sig därefter på
ledande platser inom Folkbildningsförbundet
åt folkbildningsarbetet, särskildt såsom
ledare af förbundets bokförmedlingsverksamhet
och som redaktör (1904–11) för tidskriften
”Folkbiblioteksbladet”. H. har sedan 1909 helt egnat
sig åt fattigvård och filantropiskt arbete, med sin
verksamhet hufvudsakligen förlagd till Svenska
fattigvårdsförbundet (se d. o.). Han blef förbundets
sekreterare 1911, är dess ledare sedan 1918, ordf. i
dess arbetsutskott sedan 1923 och ut-gifvare af
”Svenska fattigvårdsförbundets tidskrift” sedan 1910.
H. har varit verksam äfven för det nordiska samarbetet
på fattigvårdens område och är medlem af styrelser
för ett stort antal filantropiska företag i Stockholm. Han har i fattig-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free