Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hindenburg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411
Hirsch-His
vårdsfrågor framträdt med inlägg i tidningar
och tidskrifter samt som föreläsare.
4. S. Rbg.
*Hirsch. - 2. Ferdinand H. dog 31 mars 1915.
Hirsch, Johan Leuthäuser, norsk agronom, f. 1843,
d. 1923, var efter studier vid landtbruksskola och
Aas’ landtbruksinstitut gårds-förvaltare vid Norra
Bergenhus landtbruksskola 1866-69 och arbetade
därefter som landtmätare till 1871. Han förestod
sedan landtbruksskolan på Jönsberg i Hedemarken,
var 1895-1904 direktör för Aas’ högre landtbruksskola
(från 1898 landt-brukshögskola), 1905-08 föreståndare
för Hove landtbruksskola i Kristians amt och från
1908 led. af statens "dömande högfjällskommission",
sedan under några år jordbrukare i Värmland, men
återflyttade en tid före sin död till Norge. H. intog
en mycket bemärkt ställning bland de ledande männen
på jordbrukets område i sitt hemland och förfäktade
med stark stridslust sina meningar. En sådan var,
att landtbruksundervisningen borde utvidgas och
ordnas med amtslandtbruksskolorna som grund för högre,
vetenskaplig undervisning vid en landtbrukshögskola,
hvilket önskemål 1898 förverkligades efter förslag
af en kommitté med H. som ordf. En annan var,
att förbättringen af landets kreatur borde ske
genom renafvel af de inhemska lokala raserna,
en uppfattning, som blifvit ledande grundsats vid
den norska kreatursafveln. H. var en föregångsman
på detta område, i det att han utbildade en
framstående besättning af österdalsbo-skap.
H. J. Dft.
Hirsch, Paul, tysk politiker, f. 17 nov. 1868 i
Prenzlau, studerade medicin vid Berlinuniversitetet,
men egnade sig från 1892 åt socialdemokratisk politisk
författarverksamhet. Han var led. af preussiska
landtdagen 1908-18, därpå 1919-20 af preussiska
författningsgifvande landsförsamlingen och är sedan
1921 led. af den nya preussiska landtdagen. H. slöt
sig vid socialdemokratiska partiets klyfning
1916 till majoritetssocialisterna, blef efter
revolutionen 1918 preussisk ministerpresident och
inrikesminister, men visade sig knappast vuxen
denna post, lämnade inrikesportföljen i mars 1919
och afgick som ministerpresident efter Kappkuppen
i mars 1920. Bland H:s skrifter märkas 25 jahre
sozialdemokratischer arbeit in der ge-meinde
(1908), Der preussische landtag. Hand-buch jur
sozialdemokratische landtagswähler (2:a uppl. 1913)
och Kommunalpolitische probleme. Han har dessutom
utgett "Die verfassung des frei-staats Preussen von
30. XI 1920" (1921). V. S-g.
Hirschauer, Auguste Édouard, fransk militär, f. 16
juni 1857 i S:t Avold, blef 1878 ingenjörofficer
och 1909 öfverste och chef för det då nyuppsatta
flygvapnet, om hvars organisation och utveckling han
inlade stor förtjänst. 1912 blef han brigadgeneral
och inspektör för luftstridskrafterna. Under
Världskriget var han chef för de sistnämnda
till i sept. 1915, därefter chef för 63:e
inf.-fördelningen, divisionsgeneral (1916) och chef
för 18 :e armékåren samt (1917) chef för 2:a armén
(i Ar-gonnerna). Efter vapenstilleståndet blef han
guvernör i Strassburg. Sedan 1920 är han senator.
H. J-dt.
*Hirschfeld, H. Otto, dog 27 mars 1922 i Berlin.
Hirschsprung, Harald, dansk läkare, broder till
den i hufvudarbetet omnämnde Heinrich H., f. 14
dec. 1830 i Köpenhamn, d. där 11 april 1916,
blef med. kandidat 1855 och med. doktor 1861
(på afh. Om medfödt tillukning af spiserör og
tynd-tarm). Han var öfverläkare vid Dronning Louises
börnehospital 1879-1904 och docent i pediatrik från
1891. Hans specialitet var barnsjukdomar och bland
dem tarmkanalens medfödda abnormite-ter. 1886-87
offentliggjorde han meddelandet om den medfödda
utvidgningen af tjocktarmen ("H:s sjukdom").
P. E-t.
*Hirschsprungska samlingen kunde 1911 inflytta i
den af professor H. Storck uppförda byggnaden i
östre anlaeg, Köpenhamn. Hirsch-sprungs museum,
som blef dess officiella namn, invigdes 8 juli
1911. Konstsamlingen omfattar 529 målningar i
olja, 1,670 akvareller, teckningar o. d. samt
187 skulpturverk (mestadels skisser). Dess
ordnande i lokalen utfördes af E. Hannover
med öfverlägsen smak och skicklighet.
G-g N-
*Hirshals hade 1,039 inv. 1921. 1917 börjades
anläggning af en fiskehamn. Järnväg till Hjörring är
under byggnad. P-
E-t.
*Hirson hade 9,759 inv. 1921. S. v. om staden ligger
på en höjd ett fort (fort d’H.) och s. s. ö. om
densamma ett batteri (batterie de la Reinette), hvilka
befästningar spärra järnvägsöfvergångarna öfver Oise
och dess biflod, le Glande Staden och spärrfortet
besattes under Världskriget l sept. 1914 af tyskarna,
men återtogos sedan - dock först 9 nov. 1918 - af
fransmännen. Staden hade under kriget lidit en del
mindre skador. Jfr Världskriget, sp. 162 och 244.
H. J-dt.
*Hirsova hade 4,COO inv. 1913. Under Världskriget
besattes staden 27 okt. 1916 af bulgarerna, som
höllo den besatt till slutet af okt. 1918. Jfr
Världskriget, sp. 212, och Dobrudscha. Suppl.
n. J-dt.
*Hirth, G., dog 28 mars 1916 i Tegernsee. Biogr,
af Endres (1921).
*Hirth, Fr., lämnade 1917 professuren vid
Co-lumbiauniversitetet och bosatte sig sedermera i
Munchen. Bland hans arbeten må ytterligare nämnas
The ancient history of China (1908) samt hans
(och W. W. Rockhills) öfv. af och kommentar (1912)
till Chau Ju-Kuas arbete "Chu-fan-chi" om den
arabisk-kinesiska handeln under 1100- 12CO-talen.
’Hirth du Frenes, R., dog l maj 1916 i Mil-tenberg.
HiYvikanta. Se Hellens 1. Suppl.
His, förr H i s ö, härad och pastorat vid kusten,
v. om Arendal, Aust-Agder fylke (före 1919 Nede-nes
amt), Norge. 2,458 inv. (1923). Jordbruk, fiske
och industri. H. bildar en förstad till Arendal och
utgöres hufvudsakligen af ön Hisöy (sed. o. Suppl.).
K. G. G.
His, Wilhelm, son till den i hufvudarbetet omnämnde
Wilhelm H., läkare, f. 19 dec. 1863 i Basel, blef
1888 med. doktor i Leipzig, 1891 docent och 1895
e. o. professor där, öfverläkare vid sjukhuset
Friedrichstadt i Dresden 1901 samt professor i
speciell patologi och terapi 1902 i Basel, 1906 i
Göttingen och 1907 i Berlin. Han har skrifvit på
flera af medicinens områden, bl. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
