- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
419-420

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjao-king ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

419

Hjemmetyskere-Hjortö

420

vidlyftig skriftställarverksamhet,
först i "Teol. tidskr." och sedan 1906 i
tidskr. "Vartija". Bland hans vetenskapliga
arbeten må nämnas Messianische begriffe und
ausdrucke in den Psalmen untersucht (Leipzig, 1904),
Pflanzennamen aus dem Hexae-meron Jacobs von Edessa
(i "Orientalische studien Th. Nöldeke gewidmet",
1906), Drei syrisch-nestorianische grabinschriften
(i "Annales Acade-mise scientiarum fennicae"
1909). I Matkaha-vaintoja Raamatun mailta
(1914-17) skildrar han en resa till Sinai och
Palestina 1911. H. har tagit verksam del i den
kristliga studentrörelsen, är ordf. i "Kristliga
föreningen af unge män" i Helsingfors sedan 1904 och
företräder Finland i dessa föreningars världskommitté
sedan 1902. Han blef teol. hedersdoktor i Lund
1918. 1-4. T. C. Hjemmetyskere, da., "hemmatyskar"
(i Sles-vig). Se Danmark. Suppl., sp. 238.

*Hjo hade vid 1923 års slut 2,688 inv. Tax.-värdet
å fast egendom är 6,204,410 kr., den bev.-taxerade
inkomsten 3,149,620 kr. (1922). I H. funnos 1921
14 fabriker med 132 arb. och ett salutillv.-värde
af 7,915,756 kr. Spritför-ädlingsverkets rörelse
är nedlagd. En rätt stor transitotrafik eger rum
öfver Hjo-Hästholmen. Samskolan har förändrats
till kommunal mellanskola. Yid val till riksdagens
Första och Andra kammare väljer H. tillsammans med
det öfriga länet. Stadens vapen har nu fått det
något ändrade utseende, som vid-stående fig. visar.
O. Sjn.

Hjort, Ragnar, ariktekt, f. 2 maj 1887 i Stockholm,
studerade vid Tekniska högskolan och från 1912 vid
Konsthögskolan, där han 1914 vann k. medaljen. Han
var 1917-21 i flera repriser vikarierande lärare i
svenska arkitekturens historia vid Konsthögskolan,
blef 1917 arkitekt i Byggnadsstyrelsen, innehade
statens resestipendium 1921-22 - studerade då
förnämligast i Frankrike, England och Italien -
samt är fr. o. m. 1924 byggnadsråd och chef för
kulturhistoriska byrån i Byggnadsstyrelsen. Han
har gjort ritningar till bostads- och affärshus,
Idunhallen på Skansen m. fl. och har i samarbete
med arkitekten T. Ryberg med framgång deltagit
i flera täflingar i Stockholm och Göteborg
(de erhöllo första priset vid den första täflan
1917 om anordningen af Götaplatsen i Göteborg -
vid förnyad täflan antogs till utförande det
förslag, som utarbetats af andra pristagarna).
G-g N. "Hjorted. 1. Döfstuminstitutet är nedlagdt. *
Hjortens udde utgör, liksom den midt emot på andra
sidan Dalbosjön belägna Hindens udde, en del af
det stora stråk af ändmoräner, som från södra Norge
sträcker sig genom Dalsland, Väster-och Östergötland
och sedan fortsätter genom södra Finland (jfr G l
a c i ä r, sp. 1246). K. A. v-g. ’Hjorth, J. Hj.,
tog 1919 afsked från adjunkturen.

Hj os vapen.

* Hjorthornsgelé. Beträffande uppgiften,
att hjorthornet består af förbenad
broskväf, må anmärkas, att i hjorthornet
under intet utvecklingsskede ingår brosk.
L-e-Hjortsberg (Hiortzberg), Jonas L a u-r e n t i i,
präst, författare, f. 21 juni 1703 i Husby-Rekarne,
d. 26 juli 1766 i Kjula, tillhörde en från Hjortsberga
i Kumla utgången prästsläkt, blef student 1721
i Uppsala, där han gjorde sig känd som poet,
prästvigdes 1729, vardt hof predikant på Edeby i
Helgarö, kom 1735 till Stockholm som komminister i
Maria Magdalena församling och gjorde sig känd som
framstående predikant och de fattiges outtröttlige
hjälpare. Genom hans energi kom Maria fattighus till
stånd. 1747 flyttade han till Kjula som kyrkoherde,
utnämndes 1761 till hedersprost, valdes s. å. till
riksdagsman och fick plats i sekreta utskottet. Af H:s
många poetiska arbeten är viktigast I Jesu namn! Then
yttersta domen (1734, ett flertal uppl., sist 1895),
ett ståtligt religiöst "epos" på alexandriner. Se
E. Wran-gel, "Frihetstidens odlingshistoria"
(1895), och R. G:son Berg i "Sörmlandsboken"
(1918). - OmH:s sonson LarsHjortsberg se denne. R-n
B-*Hjortsberga. 1. Socknen omfattar nu 6,968
har. 1,151 inv. (1923).

*Hjortzberg, G. 0., blef i Konsthögskolan professor
i teckning 1911, i dekorativ målning 1920 och är
fr. o. m. sistnämnda år skolans direktör. Flertalet
af hans större arbeten från de senast gångna åren
tillhör väggmåleriet. Han utförde 1913 den rika och
omfattande utsmyckningen af Uppenbarelsekyrkan i
Saltsjöbaden (skiss i Nationalmuseum, kyrkans inre är
af bildadt i art. Symbol), 1914 målades altarväggen
i Engelbrektskyrkan - en ståtlig komposition, som
framställer den korsfäste jämte grupper af änglar
och den kristna menigheten. Samma ämne målades
1915 i Stora Malms kyrka, Södermanland. H. har
sedan utfört väggmålningar i Linköpings läroverk,
i Klara folkskola i Stockholm (Ansgars ankomst till
Birka, 1921), nya målningar i Engelbrektskyrkan
(Dopet o. a.), i Hö-galidskyrkan, i Stockholms
rådhus (Det lagbundna samhället). För Tekniska
högskolan har han utfört målningar på trä samt
äfven komponerat ståtliga glasfönster med figur- och
ornamentsmotiv för Engelbrektskyrkan, östra Eneby,
Stora Tuna och Boo kyrkor. Äfven som illustratör
har han utfört kompositioner i samma strängt
stiliserade hållning som kyrkomålningarna: Svenska
psalmboken (1912), Lilla katekesen (1913), Gustav
V:s bibel (profhäften 1917 - i dessa publikationer
äro ej endast teckningarna, utan den dekorativa
utstyrseln i sin helhet konstnärens verk). Han
har ock utfört dekorativa affischer (bl. a. 1911,
till Olympiska spelen i Stockholm, prisbelönta),
har tecknat frimärken o. a. Stafflimåleriet har han
allt fortfarande odlat; bland hans nyare alster
på detta område märkas porträtt (generalkonsul
O. Söderberg, 1922, tillhör Stora Kopparbergs
bergslag, själf porträtt, flera barnporträtt
1916 o. f.), folktyper, landskapsstudier o. a.
G-g N. Hjortö, Knud Anders, dansk författare, L 4
jan. 1869 i Kirkevserlöse, norra Själland, tog 1888
skollärar- och 1891 studentexamen, studerade sedan
språk i några år och var 1896-97 i Paris. 1897 -1908
var han realskollärare, 1908-12 lärare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free