- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
423-424

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjao-king ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

423

Hjälm-Hjärne

424

arfsföljden afbröts, och har sedan flera
gånger växlat egare.

* Hjälm. 1. Krigsv. Efter att under senare årtionden
hufvudsakligen ha varit paradhufvudbonad har hjälmen
liksom en del andra ålderdomliga krigsmedel under
Världskriget uppleft en renässans. Dess uppgift
blef emellertid mindre att såsom under lldre tider
skydda mot hugg och stick, utan mera mot gevärskulor
och splitter af artilleriprojektiler, vanligen
kommande mer eller mindre uppifrån. Då soldaten
intar liggande ställning med hufvudet framåtböjdt
(t. ex. i skyttelinje), skyddar hjälmen jämväl mot
framifrån kommande skott. Hjälmen får icke bli alltför
tung, och därför måste åt plåten i densamma ges en
begränsad tjocklek, som växlar i olika länder. Skyddet
blir sålunda verksamt endast emot viss, ej alltför
kraftig beskjutning. Hjälmen blir i alla fall så
obekväm, att den i allmänhet bäres, endast då strid
väntas, på vakt o. d., medan dessemellan lättare
hufvudbonad används. De nya hjälmarna ha rund kulle
med i allmänhet rätt stora nedåtböjda brätten. Däremot
äro prydnaderna mycket enkla, bestående af något för
vederbörande armé betecknande märke, eller saknas
alldeles. Den tyska hjälmen (fig. 1) är rätt

Fig. 1. Tysk stålhjälm. Fig. 2. Engelsk
stålhjälm.

Fig. 3. Fransk stålhjälm. Fig. 4. Svensk
stålhjälm.

tung, medan den engelska (fig. 2) och i ännu
högre grad den franska (fig. 3) är lättare
(de väga resp. 1,28, 1,20 [officershjälmen] och
0,75 kg.). I Sverige har efter omfattande försök
fastställts stålhjälm modell 1921 (fig. 4), hvars
vikt är l,15 kg. - 5. Landtbr., vanlig beteckning
på fristående, af stolpar uppburet stacktak. -
6. Veter. Hvit fläck, som täcker hufvudets hela
framsida hos djur (särskildt hästar), hvilka i
öfrigt ha annan färg. Detta tecken kallas äfven
lykta. l.S.E.B. 5_6. H.J.Dft.
Hjälmarsberg, herrgård i Almby socken, Örebro län, vid södra stranden af
Hjälmaren, 5 km. ö. om Örebro, omfattar 5 mtl med en
areal af 550 har, hvaraf 200 har åker. Tax.-v. 324,900
kr.(1923). H. tillhörde på 1500- och 1600-talen släkten
Leijonhufvud, senare Åkerhielm och Drakenberg
m. fl. Nuv. egare är G. Andersons stärbhus. Länets
landtbruksskola har varit förlagd till H. O. Sjn.

Hjälmarsnäs, herrgård i Stora Mellösa socken, Örebro
län, vid Hjälmarens södra strand, 13 km. ö. om Örebro,
omfattar med underlydande 7 mtl med en areal af
omkr. 800 har, hvaraf 250 har åker. Tax.-v. 411,000
kr. (1922). H., som är kändt sedan början
af 1400-talet, har tillhört bl. a. släkterna
Struss, Rosenstråle, Stackelberg, Wachtmeister,
Gyllenstierna, von Schantz och Bohnstedt. Nuv. egare
är kapten R. von Horn. Hufvudbyggnaden, af hvilken
en källare är medeltida, ombyggdes senast 1893-94.
O. Sjn.

Hjälmkasuären, zool. Se Kasuarerna.

Hjälpförbandsplatser. Se Sjukvård, sp. 725-726.

*Hjälpkassor. I Danmark upprättades sådana 1907 på
grundval af den gamla fria fattigkassan till understöd
åt behöfvande utanför fattigvårdsväsendet. Under
Världskriget utvidgades deras område starkt,
i det att både utdelningen af dyrtidshjälp
och af arbetslöshetsunderstöd lades under dem.
P. E-t.

Hjälpmetallförfarandet, elektrot. Se
Glödlampa. Suppl., sp. 5.

Hjälpsystrar. Se Sjukvård, sp. 733-734.

Hjältar (Arms and the man), satirisk komedi af B. Shaw
(se denne, sp. 280), uppf. i Stockholm f. g. 1906.

Hjältar, som bedjen, striden och blöden, en vid
firandet af Gustaf II Adolfs minne 6 nov. årligen
sjungen, fosterländsk hymn för manskör, till ord af
Bottiger för Gustaf-Adolfs jubileet 1832 tonsatt af
0. F. Tullberg (se d. o. 2).

Hjältesaga. Se Saga, sp. 329.

*Hjärnbihang, Hypophysis cerebri l. Glandula
pituitaria
, fysiol. Organet är i kemiskt
afseende föga undersökt. Det innehåller förutom
betydande kolloidmängder proteiner af ej
närmare känd art. Hos unga djur förorsakar
hjärnbihangets aflägsnande bl. a. ett
fullständigt afstannande af tillväxten. Skelett
och könsorgan bibehålla sin infantila karaktär,
benens epifyssömmar kvarstå, mjölktänderna
likaså och fettökning i den subkutana bindväfven
eger rum. Hos fullvuxna djur (hundar) ega efter
ifrågavarande operations utförande ej väsentligare
funktionsrubbningar rum, men ämnesomsättningen
är något nedsatt. Jfr Akromegali.
L-e.

*Hjärne
. 1. Tomas H. Till de få förut kända
biografiska data må läggas, att H. 1655 inskrefs
som student i Dorpat, att han 1662-66 (möjligen
också tidigare) var led. af borgrätten i Reval och
1669-78 var inspektor på det stora godset Werder
(ej Werden) i Wiek. Uppgiften, att H. författat en
historia om Rigas ärkebiskopar, är utan tvifvel
oriktig. - 7. Harald G. H. dog 6 jan. 1922 i
Uppsala. - H. hade 1913 afgått från sin professur
med pension. Han var 1909-18 led. af Första kammaren
för Västernorrlands län, spelade där ej någon mera
framträdande roll och var rätt sparsam med sina
inlägg i debatterna. Försvarsfrågan utgjorde för
honom hufvudintresset i den nationella politiken,
och i kampanjen för ett bättre ordnande af Sveriges
försvar tog H. äfven närmast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free