Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folkskoleseminarier (1922), samt komponerat
invigningskantater och hymner m. m.
E. F-t.
Holmberg, Otto Rudolf, botanist, f. 1 febr. 1874 i
Simrishamn, student i Lund 1893, konservator vid
botaniska institutionen där 1909, har författat
flera deskriptiva afh. och utger i ny, utvidgad
upplaga Hartmans "Handbok i Skandinaviens flora" (h. 1, 1922).
C. Lmn.
Holmberg, Bror Alexander Ludvig, kemist,
högskollärare, f. 30 juli 1881 i Nättraby, Blekinge,
student i Lund 1899, filos, doktor 1906, docent i
kemi där 1906-15, är professor i organisk kemi vid
Tekniska högskolan sedan 1915. H. har författat ett
stort antal afh. och uppsatser i kemi och kemisk
teknologi i in- och utländska tidskrifter. I en
serie arbeten öfver tiosyror (se d. o.) och andra
organiska svafvelföreningar har han väsentligt
utvidgat kännedomen om flera klasser af dylika
ämnen. I en annan omfattande grupp af arbeten har
H. (delvis tills, med sina lärjungar) behandlat
reaktionskinetiska problem, särskildt den af honom
upptäckta s. k. kationkatalysen, d. v. s. det
förhållandet, att hastigheten vid många reaktioner
väsentligt påskyndas genom i lösningen befintliga
metallioner. Vidare har han lämnat viktiga bidrag
till stereokemien (se d. o.), särskildt till
kännedomen om den s. k. Waldenska omlagringen
(se Walden, P.). För den kemiska teknologien
värdefulla äro de arbeten, som H. tills. med flera
medhjälpare under de senaste åren utfört öfver
affallslutar från cellulosafabriker samt öfver
framställning af oljor genom torrdestillering
af alun-skiffer (jfr d. o. Suppl.) och öfver
sådana oljors praktiska användbarhet. –
H. är sedan 1920 led. af Ing. vet. akad.
K. A. V–g.
Holmberg, Einar Anders, finländsk folkbildnings-
och tidningsman, f. 7 april 1878 i Åbo, blef filos,
kandidat 1903 samt lärare vid Ålands folkhögskola
s. å. och föreståndare för Borgå folkhögskola
1905. Efter studium af biblioteksväsendet i England
och Förenta staterna samt Skandinavien antogs H. 1912
till stadsbibliotekarie i Åbo och var samtidigt
Fören. Svenska folkskolans vänners bibliotekskonsulent
och föreståndare för svenska arbetarinstitutet i
Åbo (1916-18). 1918 blef han redaktionssekreterare
i och 1919 chefredaktör för "Åbo underrättelser".
T. C.
*Holmboe. – 5. Jens H. Hans son Mikael H. dog
18 aug. 1918 i Kristiania. – 6. Jens H., son till
ofvannämnde Mikael H., norsk botanist, f. 5 maj 1880 i
Tvedestrand, var 1899- 1900 assistent vid Kristiania
univ:s botan. trädgård, blef 1902 konservator vid
botan. museet där, 1906 konservator vid Bergens museum
och 1914 professor i botanik där samt tillika museets
direktör 1907-17. H. gjorde en botanisk resa till
Cypern 1905, blef 1910 led. af Videnskapsselskapet i
Kristiania och var 1913 medlem af den svensk-norska
renbeteskommissionen. Af hans många arbeten äro
de viktigaste: Nogle ugrcesplanters indvandring i
Norge (1900), Om en postglacial scenkning af Norges
sydvestlige kyst (1901), Planterester i norske torvmyr
er (1903, belönad med kronprinsens guldmedalj),
Studier över norske planters historie (3 bd, 1905-06),
V åar ens udvikling i Tromsö amt (1912), Kristtornen
i Norge (1913), Studies ön the vegetation of Cyprus
(1914), Bergfletten (murgrönan) i Norge (1918) och
Nytteplanter og ugrcei i Osebergfundet (1921). H. är
sedan 1906 redaktör för tidskr. "Naturen’’.
6. C. Lmn.
*Holmby omfattar nu 1,891 har. 1,025 inv. (1923).
Holmdahl, Otto Samuel, lärare, teol. författare,
f. 27 aug. 1881 i Tvååker, Halland, blef 1900 student
vid Göteborgs högskola, 1911 teol. licentiat, 1912
teol. doktor och docent i kyrkohistoria i Lund (där
han intog en ledande ställning inom studentkåren) och
prästvigdes s. å. H. tjänstgjorde dels som präst, dels
som lärare vid universitet och skola samt utnämndes
1919 till lektor vid folkskoleseminariet i Stockholm,
där han sedan 1923 är led. af stadsfullmäktige. Bland
hans skrifter märkas Studier öfver prästeståndets
kyrkopolitik under den tidigare frihetstiden (I, 1912,
doktorsafh.; II, 1919), Karl IX:s förmenta kalvinism
(1919), Om tro och tanke (s. å.) samt Gammal och
ny förkunnelse. En studie i nutida svensk predikan (1920).
E. M. R.
Holme. Se ö, sp. 3.
*Holme, Charles, dog 14 mars 1823.
*Holmedal bildar nu med Karlanda ensamt ett pastorat,
medan Töcksmark med östervallskog och Västra
Fågelvik bilda eget pastorat i Nordmarks kontrakt,
Karlstads stift. 1,784 inv. (1923).
*Holmenkollen. Vid H. finnas numera flera
utsiktstorn samt ett kapell och vid Frognersaeteren
ett skidmuseum (sedan 1923). Den elektriska
järnvägen förlängdes 1916 med Tryvandsbanan,
hvars ändpunkt ligger strax n. om Frognersæteren
bredvid en radiostation. Tryvandsbanan går i
stora slingor v. och n. om H. och Voksenkollen och
erbjuder den härligaste utsikt öfver Kristianiafjorden
samt skogstrakterna i v. och n. v. H:s turisthotell
nedbrann (genom åskslag) 10 juli 1914, men
sanatoriet finns fortfarande. Äfven Voksenkollens
sanatorium "Soria Moria slot" har brunnit ned.
Strax invid platsen ligger Kongssæteren, en gåfva
till konungahuset från norska folket, och nära
därintill har staten inköpt plats för ett nytt
observatorium.
M. H.
Holmens bruk, industriföretag med säte i Norrköping
och fabriker i Norrköping, Loddby och Visskvarn i
Östergötland, Värmbol och Forssa i Södermanland samt
Hallsta i Roslagen, äfvensom 30,000 har skogsegendomar
i dessa och angränsande landskap. Egare är sedan 1854
Holmens bruks och fabriksaktiebolag (akt.-kap. 21
mill. kr. 1924), hvars fastigheter äro taxerade
till omkr. 22,5 mill. kr. och som sysselsätter
omkr. 150 tjänstemän och 2,600 arbetare. Verksamheten
omfattar f. n. följande fabriker: I Norrköping:
Bomullsspinnerier och -väfverier samt färgerier, dels
de urspr, af bolaget sedan omkr. 1815 anlagda, dels de
1908 genom köp af Bergs a.-b. förvärfvade. Bolagets
hela bomullstillverkning, som 1924 förfogar öfver
27,000 spindlar och 1,300 väfstolar, uppgår till 1,2
mill. kg. garn och 210,000 stycken bomullsväfnåder per
år. Pappersbruk, med trämassefabriker, först anlagdt
1806 som ett litet hand pappersbruk, småningom efter
anläggningen af träsliperier utvidgadt och nu med en
kapacitet af 30,000 ton per år. Elektrisk kraftstation
om 13,000 hkr, benämnd "Bergsbron–Hafvet", anlagd
1915–24, förenande samtliga strömfall i Motala ström
nedanför Bergsbron och förlagd till platsen för den
gamla Långåsens kvarn. – I Loddby, i Kvillinge socken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
