Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
445
Holm-Holmberg
446
Nordiska föreningen i Göteborg 1916 och är sedan
1919 styrelseled, i den svenska Föreningen
Norden och ordf. i arbetsutskottet för dess
västsvenska krets. H. erhöll 1907 Svenska akad:s
författarstipendium. Af hans skrifter må nämnas
Joannes Elai Terserus. Hans insats i samtidens
kyrkliga, vetenskapliga och politiska lif. L Terseri
lif och verksamhet intill år 1659 (1906), Religiös
folkbildning (1911), Ungdomens nöjeslif (1916),
Olavus Petri (1917), Lagbundenhet och frihet i
historien (s. å.), Våra sånglekar som kulturarv och
nöjesform (1921) och Aug. Abrahamsons stiftelse,
Nääs 1872-1922 (1923). H. har äfven offentliggjort
en mängd uppsatser i tidskrifter och tidningar.
S-e.
Holm, K a g n a r, elektrotekniker, lärare, f. 6
maj 1879 i Skara, studerade i Göttingen 1906-08
och blef filos, doktor i Uppsala 1908. Han var
1909-19 anställd som fysiker hos firman Siemens &
Halske i Berlin, verkade 1919-21 som lärare vid
telegrafverkets undervisningsanstalt samt blef
1921 lektor i matematik och fysik vid tekniska
gymnasiet i Örebro. H. har offentliggjort ett
stort antal skrifter och afh. rörande telefoni
och andra elektrotekniska frågor, bl. a.: Zur
theorie des glimmstroms (1914-17 och 1918), Vber
eisen-verluste besonders uber wirbelstromverluste in
jur telephonzwecke gebrauchten ubertragern und spu-len
(1918), Om glödelektriska förstärkningsrör (1919),
Beräkning af spärrningstal för automatiska centraler
(1919), Vber einen neuen luftgeschwin-digkeitsmesser
von H. Gerdien und R. Holm (1920), Calculation of
blocking factors of automatic ex-changes (1922)
samt åtskilliga artiklar i Nordisk familjebok.
Fmn.
Holm, Stina, skådespelerska. Se Hedberg 2. Suppl.
Holm, Gustav Frederik, dansk sjömilitär och
Grönlandsresande, f. 6 aug. 1849 i Köpenhamn, blef
kapten i flottan 1885 cch kommendör 1899, var chef
för sjökartearkivet 1899-1909 och lotsdirektör
1912-19. 1876 deltog han i en expedition till
Julianehaabs distrikt i Grönland och ledde 1880-81
en liknande till Syd-Grönland, där han företog
viktiga kartläggningsarbeten. 1883-85 ledde
han och T. V. Garde (se d. o. Suppl.) den stora
kvinnobåtsexpeditionen längs Grönlands östkust, hvars
resultat voro betydande: upptäckten af Kristian
IX:s land, kartläggningar, iakttagelser af is-,
och strömförhållandena, insamling af eskimå-redskap
m. m. 1894 var H. åter i Grönland, denna gång för
att anlägga stationen Angmagsalik. Han har utgett en
ypperlig framställning af kvinnobåts-expeditionens
verksamhet och ett arbete om nordbornas Gunbjörnsskcer
og Korsöerne (i "Meddelelser om Grönland", LVI, 1918).
P. B-t.
Holma, Harri Gustaf, finländsk orientalist,
f. 14 april 1886 i Tavastehus, hette urspr. H
e 11-man, filos, licentiat 1912, docent i
assyriologi och semitisk filologi i Helsingfors
1913, var bibliotekarie vid de vetenskapliga
föreningarna 1914-19. Han blef arkivarie vid
utrikesministeriet 1918, pressattaché i Köpenhamn
1919, legationssekreterare där s. å., chargé
d’affaires där 1920 och i Berlin s. å. samt sändebud
i Berlin 1921 (ackrediterad äfven i Wien). Han
har publicerat Die namen der kör-perteile im
assyrisch-babylonischen (licentiatafh.,
1911), många bidrag till en assyrisk ordbok samt
Die assyrisch-babylonischen personennamen der form
quttulu (Suomal. tiedeakat:s "Annales" 1914), Études
sur les vocabulaires sumériens-acca-diens-hittites de
Delitzsch (Finsk-ugr. sällsk:s "Journal" 1916) m. m.
T. C.
’Holmberg (sp. 995). 1. G. H. Teodor H. lämnade
1913 föreståndarskapet för Tärna folkhögskola och
landtmannaskola samt bosatte sig i Stockholm. 1919
upplöstes Gustaf-Adolfsförbundet för Sveriges unga
krigsmän. Han är ordf. i Svenska riksförbundet
för sedlig kultur, Svenska folkförbundets
Stockholmsfilial, Stockholms kyrkobröders
Olaus-Petrikår m. m. H. är redaktör af "Läsning för
svenska folket" (sedan 1916) och af "På vakt". Bland
hans arbeten må nämnas ytterligare Livsvägar och
livsmål (1913), Ljusmän och ljusbrytningar (1917),
Tidsströmningar och minnen (1918), Med sköld och svärd
för svenskhet och etisk kultur (1920), Vår kyrkas
nutidsläge (1922) och Under ungdomens tak (s. å.).
’Holmberg (sp. 997), A., dog 7 okt. 1911 i München.
Holmberg, Gustaf Henriksson-, skriftställare,
f. 3 febr. 1864 i Torsåker, Västernorr-lands län,
utexaminerades från Ultuna landtbruks-institut 1884
och studerade vid Stockholms högskola 1885 samt var
lärare vid Västernorrlands landtbruksskola 1885-86
och därefter medarbetare i olika tidningar inom
Norrland och Dalarna. Under senaste årtionden har
han med många broschyrer och tidningsartiklar
utöfvat liflig skrift-ställarverksamhet,
hufvudsakligen i den svenska syndikalismens
tjänst och anda. Med anledning af ett föredrag i
Nationalekonomiska föreningen i Stockholm 1885 utgaf
han Katedersocialismen och Eugen Dilhring (1888),
i hvilken Diihring betecknas som "socialekonomiens
exakte grundläggare", men den klassiska
nationalekonomien och öfver hufvud liberalismen
utdömas för "den aktningsbju-dande konservatismen och
den ungdomsfriska socialismen". Kedan under svenska
syndikalismens första år försåg H. denna rörelse
med en föga vederhäftig lärobok, Syndikalismen,
dess väsen, teori och taktik (1916), följd af De två
världarna, arbetarklassen och syndikalismen (1918)
samt SAC:s (Sveriges arbetares centralorganisations;
jfr Syndikalism, sp. 1440) handbok (s. å.). Större
intresse erbjuda hans arbeten En svensk utopist,
Nils Herman Quiding (1909) och Socialismen i Sverge
1770-1886 (1913). Han har medverkat i utländska
tidskrifter med uppsatser om svensk socialism.
E, F. K. S-n.
Holmberg, Karl Olof, sångpedagog, f. 11 juli 1871
i Mjällby socken, Blekinge, var folkskollärare i
Göteborg 1892-1913, tog organist-, kyrkosångar-och
musiklärarexamen vid konservatoriet i Stockholm 1903,
är musik- och sånglärare vid flera läroanstalter
i Göteborg samt organist och kantor vid kyrkor där
sedan 1898, har hållit instruktionskurser i skolsång
och talteknik i alla delar af riket och anlitats
som sakkunnig för ordnandet af musikundervisningen
vid folkskolor, seminarier och allra, läroverk. Han
har utgett tidskriften "Kyrkomusik och skolsång"
(1906-10), sångpedagogiska arbeten och skolsånger,
bl. a. Lärokurs i skolsång (1911- 21) och Lärokurs
i sång, talteknik och musik för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
