Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huë ... - Huka - Hu-kwang - Huldt, Kristofer Andreas - *Huliganer - Hulingen - *Hull. 1. - *Hull. 2. - *Hullgren, K. O. - Hulling - Hulluch - Hullöya - Hult, Hugo Ernfrid - Hult, Olof Torgny - Hultenberg, Ludvig Gunnar Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491
Huka-Hultenberg
492
lända till gagn för de allm. läroverken i Göteborgs
och Bohus län, äfvensom för anskaffande af hjälpmedel
för undervisningen inom dessa.
Stipendieinrättningens tillgångar vid 1922 års
utgång voro 2,680,459,21 kr. förutom för vissa
ändamål afsätta medel 103,890,1? kr. Inkomsterna för
1922 voro 140,345,93 kr. Bland utgifterna märktes
läroverksstipendier 35,000 kr., universitets- och
högskolestipendier 16,250 kr., resestipendier 10,100
kr., anslag till läroverksbibliotek m. m. 1,700 kr.,
understöd från öfverskottsfonden 35,600 kr.
Under stipendieinrättningens förvaltning stå
äfven Schillerska stipendiefonderna, stiftade af
inrättningens förutvarande ombudsman Gustaf Schiller
1873 och 1881 (två donationer å hvardera 50,000
kr.). Ur hvardera fondens afkastning utdelas 15
stipendier till lärjungar i gymnasierna vid högre
latin- och realläroverken i Göteborg, hvilka icke
erhålla stipendier ur Huitfeldtska fonden. Vid 1922
års utgång uppgingo dessa fonders tillgångar till
resp. 79,853 kr. och59,049,oi kr. O.Gffn.
Huka [hö-], indisk vattenpipa, tobaksfpipa med
ett långt rör, hvilket mynnar ut i ett med vatten
halffylldt, rikt dekoreradt kärl af glas eller metall
(se fig. 9 å pl. II till art. Indien), f. ö. nära
identisk med den persiska nargileh (se d. o. med
skildring af vattenpipan).
Hu-kwang. Se L i an g-h u.
Huldt, Kristofer Andreas, bergsingenjör, bruksegare,
f. 19 juli 1871 i Umeå, utexamine^ rades från
Bergsskolan 1894, tjänstgjorde som ingenjör vid
Gällivare malmfält 1896-99 samt som grufingenjör och
disponent för Kantorps gruf-a.-b. 1899-1903. Sedan
A.-b. Finspångs styckebruk 1903 uppdelats, hvarvid
järnverken vid Finspång, Lotorp och Grafversfors med
tillhörande grufvor och skogsegendomar öfvertogos
af Stens bruks a.-b., var H. detta bolags
verkställande direktör till 1909. Han inträdde
då som verkställande direktör för Guldsmedshytte
a.-b. och Stråssa gruf-a.-b. samt 1910 för Herrängs
gruf-a.-b., samtliga tillhörande dåv. Norrlandsbankens
intressesfär. Under H:s ledning rekonstruerades alla
dessa bolag; sedan de två förstnämnda öfvergått i
andra händer, f rån-trädde H. direktörstjänsterna,
och 1917 lämnade han äfven chefskapet för Herrängs
gruf-a.-b. En af initiativtagarna och stiftarna till
Finspongs metallverks a.-b. (se Finspång. Suppl.),
var H. detta bolags verkställande direktör 1916–19
och är sedan 1919 styrelsens ordf. 1917 inköpte
H. majoriteten i Kohlswa järnverks a.-b. och blef
då ordf. i dess styrelse samt är sedan 1922 äfven
bolagets verkställande direktör. H. är dessutom
styrelseled, i flera aktiebolag och sedan 1907
af Sveriges allmänna exportförening. 1922 blef
han ordf. i Bergshandteringens vänner. H. har
också tagits i anspråk såsom sakkunnig för en
del offentliga uppdrag och är bl. a. sedan
1921 led. af tull-och traktatkommittén.
Fmn.
*Huliganer. Ordet lär vara af engelskt ursprung och
först ha användts om ett band af busar, som omkr. 1890
satte skräck i Londondistriktet South-wark och hvilkas
ledare hette Hooligan.
Kulingen, en 10 kvkm. stor sjö, 97 m. ö. h., i Målilla
och Lönneberga socknar, Kalmar län, af-rinner till
Emmån. Vid dess norra strand ligger Hultsfred.
O. Sjn.
*Hull. 1. H. hade 287,013 inv. 1921. Bland på
senare år uppförda offentliga byggnader märkas
ett nytt stadshus (guildhall, 1912) och ett
konstgalleri (1910). Dockorna, bland hvilka märkas
den 1914 öppnade Alexandra dock, omfatta nu 97
har med 21 km. kajlängd (se den till art. hörande
pl. med karta öfver H.). Den svenska sjöfarten
på H. omfattade 400 ankomna fartyg om 253,094
nettoton och 415 af gångna fartyg om 265,316
nettoton 1920. H. led svårt af tyska luftangrepp
under Världskriget, särskildt 6 juni 1915 och 6
mars 1916. - 2. H. i Canada hade 24,117 inv. 1921.
1-2. E. A-t.
*Hullgren, K. 0., blef 1917 led. af konstakad.
Hulling (antagl. af hull, kött, och ett
subst. motsvarande isl. angi, gadd), liten, spetsig
hake på pil eller krok.
Hulluch [ylly’k], by i franska dep. Pas de Calais
mellan Lens och La Bassée, 6 km. n. om det förra. 516
inv. (1921). H. besattes under Världskriget i början
af okt. 1914 af tyskarna och ingick som en stödjepunkt
först i bakre linjen, men efter 1915 i främre linjen
af tyska fronten i Artois. Byn var under höstslaget
vid La Bassée och Ärras (25 sept. -13 okt. 1915) och
under ställningskriget på sommaren 1917 föremål för
hårda strider mellan engelsmännen, som gång på gång
förgäfves sökte storma densamma, och tyskarna. Byn
besattes slutligen af de förre 27 sept. 1918. Den var
då i ruiner. Jfr Världskriget, sp. 169, 185 och 242.
H. J-dt.
Hullöya, ö. Se Ulvöya.
Hult, Hugo Ernfrid, militär, militärförfattare,
f. 13 okt. 1861 i Vimmerby, blef 1881 underlöjtnant
i Kalmar reg. och 1891 löjtnant vid generalstaben,
där han 1906 befordrades till öfverste, var
chef för Landtförsvarsdep :s kommandoexpedition
1905-09, sekundchef för Svea lif garde 1909-15 och
utnämndes vid afskedstagandet till generalmajor
i armén. H. användes i flera uppdrag, bl. a. för
omarbetande af tjänstgöringsreglementet för armén
(1911 och 1916) samt ordf. 1917 bland sakkunniga
ang. den försvarsfientliga propagandan (se
Antimilitarism. Suppl.). Han har utgett Statistisk
öfversikt af de europeiska staternas härordningar
(1892; 2:a uppl. 1898). C. O. N.
Hult, Olof Torgny, läkare, medicinsk historisk
författare, f. 2 dec. 1868 i Stockholm, student
i Halmstad 1884, med. licentiat 1899 och doktor
1914 vid Karolinska institutet, där han 1916 blef
docent i epidemiografi, är sedan 1901 praktiserande
läkare i Stockholm (mag- och tarmsjukdomar), var
1902-08 kronprinsens läkare och utnämndes 1921 till
lifmedikus. Han blef marinläkare af 2:a graden 1903
och avancerade 1916 till l:e marinläkare samt är
därjämte öfverläkare i lifförsäkrings-a.-b. Victoria
sedan 1919. H. var ordf. i kommittén för militära
apoteksväsendets ordnande 1922. Sedan 1914 är han
sekreterare i Sv. läkaresällskrs med. historiska
sektion. Af hans skrifter må nämnas Forschungen iiber
das auftreten des Typhus re-currens in Schweden
(gradualafh. 1914), Pesten i Sverige 1710 (1916)
samt Vilhelmus Lemnius och Benedictus Olai,
lifmedici hos Erik XIV och Johan III (1918).
DJrs-
Hultenberg, LudvigGunnarHugo, språk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
