Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hundwyl ... - Hushållsangelägenheter - Hushållsbladet - Hushållsbudget - Hushållsgöromål - Hushållspost - *Hushållsskola - *Husie - *Husiter - *Huskvarna - *Huslig ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
507
Hushållsangelägenheter-Huslig ekonomi
508
sällskaps historia 1814-1913, af Gunnar
Säve m. fl. (I-II, 1917), Kalmar läns södra
kungl. hushållningssällskap 1811-1911, kort
historik af E. Helldoff (1911), Kopparbergs läns
hushållningssällskap 1851-1900 (1901), Kronobergs läns
hushållnings-sällskap 1814-1914 (1914), Norrbottens
läns hushållningssällskaps femtioårsberättelse
för åren 1850-1900, af Paul Hellström (1902),
Skaraborgs läns kungl. hushållningssällskap
1807-1907, af Rudolf Kjellén (I-II,. 1907),
Stockholms läns hushållningssällskaps verksamhet
åren 1847-1896, af Olof Stjernquist (1897),
Södermanlands kungl. hushållningssällskap 1814-1914,
af Joh. Ax. Almquist m. fl. (I-II, 1914), Uppsala
läns kungl. hushållningssällskap 1815-1915, af
Samuel E. Bring och A. Sjöström (I-II, 1915-16),
Värmlands läns kungl. hushållningssällskaps
historia 1803-1903, af Theophil Andersson (1903),
Väster-norrlands läns kungl. hushållningssällskap
1805- 1904, af Hjalmar Heden (1905),
Västmanlands läns kungl. hushållningssällskap
1815-1915, af August Hahr (1915), Älfsborgs
läns hushållningssällskaps historia 1812-1912,
2:a delen af Otto Mannerfelt 1912, 3:e delen af
Kr. von Sydow, 1916, 4:e delen af Otto Mannerfelt
(1912), Örebro läns kungl. hushållningssällskap
1803-1902, af J. V. Jonsson (1902), Östergötlands
läns hushållningssällskaps historia, af H. Schött
(I-II, 1913-14).
Af en serie skrifter utgifna af de skånska
hushållningssällskapen vid deras hundraårsjubileum
1914 under redaktion af Lauritz Weibull ha utkommit:
G. Leufvén m. fl., "Malmöhus läns jordbruk år 1909,
statistisk undersökning" (1914), A. Zachri-son,
"Gödsling och jordförbättring i Skåne från 1800-talets
början till nuvarande tid" (s. å.), L. Nanneson,
"Skånes nötkreatursskötsel från 1800-talets början
till nuvarande tid" (s. å.), och E. Söm-marin, "Det
skånska jordbrukets ekonomiska utveckling 1801-1914"
(1917). - Det k. finska hushållningssällskapet
firade 1897 sin hundraårsfest och utgaf därvid en
minnesskrift, "K. finska hushållningssällskapet
1797-1897", af G. Cyg-nseus (Åbo, 1897). En
sammanställning af hushållningssällskapens verksamhet
ge H. Juhlin Dannfelt, "K. Landtbruksakademien
1813-1912" (1913), och Erik Kempe, "Studier
angående de svenska hushållningssällskapen
med särskild hänsyn till ett århundrades
förvaltningspolitik på landtbrukets område" (1923).
B.A-t. H.J.Dft.
Hushällsangelägenheter. Se Gemensamma ordnings-
och hushållsangelägenheter. Suppl.
Hushällsbladet. Se Aftonbladet. Suppl.
Hushällsbudget. Se Konsumtionsbudget.
Hushållsföreningen, Skånska. Se Skånska
hushållsföreningen. Suppl.
Hushällsgöromål, numera vanlig benämning på
undervisningsämnet huslig ekonomi (se d. o., äfven
i Suppl.).
Hushållsost, vanlig beteckning på ost, som
beredes enligt samma metod som Gouda-ost
(se d. o. Suppl.). Den är en tät, hård
ost i cylindrisk form, 1–2 kg. vikt,
och är mogen vid omkr. 3 månaders ålder.
H. J. Dft.
* Hushållsskola. Enligt k. stadgan för den kommunala
yrkesundervisningen 4 nov. 1921 kunna numera kommunala
hushållsskolor anordnas som par-
allellform till lärlings- och yrkesskolor med
syfte att i form af samlad lärokurs meddela unga
kvinnor, som äro sysselsatta med husligt arbete och
som icke varit i tillfälle att genomgå för sitt
yrke afsedd lärlingsskola och yrkesskola, en på
fortsättningsskolans (se d. o. Suppl.) kunskapsmått
byggd, någorlunda fullständig husmodersutbildning. -
Jfr Huslig ekonomi. Suppl.
Till nu nämnda skolor ansluta sig nära
vissa enskilda skolor för husligt arbete,
bl. a. husmodersskolorna med kurser på 8-10
månader och afsedda för unga flickor, som slutat
fortsättningsskolan. Undervisningen omfattar
hushållsgöromål och sömnad jämte till dessa
områden hörande teoretiska ämnen samt stundom
barnavård. Statsunderstöd kan erhållas enligt
k. kungörelsen 4 nov. 1921 (n:r 705 och 707).
K. E. S-g.
*Husie omfattar nu 1,282 har. 1,197 inv. (1923). H. är
sedan l maj 1924 annex till Södra Sallerup, Lunds
stift, Oxie kontrakt.
*Husiter. Hus’ efterträdare som deras ledare
(sp. 1353) hette Jacob von Mies (ej von Misa).
Rokyczana å sp. 1354 är mindre god namnform i
st. f. Rokycana [-tsana].
*Huskvarna blef stad (under landsrätt)
1 jan. 1911. 614 har (8 har vatten). 7,937
inv. (1924). Tax.-värdet å fast egendom var 17,372,800
kr., hvaraf 1,390,600 kr. å bevillningsfri,
och den bevillningstaxerade inkomsten 6,049,950
kr. (1922). Stadens inkomster voro 832,048 kr.,
utgifter 850,443 kr., tillgångar 2,204,411 kr. och
skulder 1,951,987 kr. (s. å.). Kommunalskatten var
10,95 kr. per bevillningskrona 1923. Fabriksindustrien
omfattade 14 arbetsställen med 1,797
arb. (hvaraf vapenfabriksa.-b. hade 1,652
arb.,), 14,9 mill. kr. salutillverkningsvärde
(hvaraf vapenfabriken nära 12 mill. kr.) och
1,20 mill. kr. bevillningstaxerad inkomst
(1921). Vapenfabriken (pl. I, fig. 3) har nu stor
tillverkning äfven af motorcyklar. Antalet handlande
var 72 med 178,150 kr. bevillningstaxerad inkomst
1922. I staden ligga stationerna H. och Rosendala
på Jönköping–Gripenbergs järnväg. H. lyder under
Tveta, Vista och Mo domsaga och tingslag och bildar
med Hakarp ett pastorat i Tveta kontrakt, Växjö
stift. H. väljer riksdagsmän tills. med länet. Ingen
tidning tryckes i H. – Gevärsfaktoriet flyttades till
H. 1689 från Jönköping (där anlagdt genom plakat af
15 febr. 1620). Det drefs för kronans räkning till
1737 (ej 1757). – Stadens vapen, fastställdt 1911,
utgöres af en blå sköld med en bandvis ställd ström,
åtföljd på hvardera sidan af en musköt och en vinge
(den sistnämnda ur Thamska vapnet), allt af silfver
(fig. 1). – Se ock pl. II, fig. 4 o. 5. E. A-t.
*Huslig ekonomi. Undervisningen i detta ämne, som
numera i de flesta författningar och kursplaner
benämnes undervisning i hushållsgöromål, förekommer
i alltjämt växande omfattning i
Fig. 1. Huskvarnas vapen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
