- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
513-514

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Husmodern ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

013

Hussarek von Heinlein-Huså-Fröå grufvor

514

sistnämnda gren, som härstammar från häradsdomaren
Måns Michelsson i Torp (f. 1722, d. 1790), hvilkens
två söner upptogo sin mormors namn H., hörde den i
hufvudarbetet omnämnde ryktbare läkaren Magnus H.,
som 1859 adlades med namnet H. och själf slöt sin
ätt. Äfven den ofvannämnde Erik Nilsson H:s sonsons
son Olof H. (f. 1714, d. som öfverste 1784) adlades,
1772, med namnet a f H. och slöt likaledes själf
sin ättgren. Men den samtidigt med honom adlade
och på hans nummer introducerade majoren Klemens
Björner i bördig från Medelpad) upptog namnet af H.;
hans ättgren utgick på svärdssidan 1872. Hans måg
kapten Samuel Melander adlades 1802 på hans namn och
nummer; 1893 afskrefs denna ättgren som utgången. Se
F. J. V. Huss, "Genealogi af Huss-slägten" (1889).

1. ErikGunnarH., tillhörande den andra af släktens nu
lefvande hufvudlinjer, ämbetsman, f. 21 dec. 1871 i
Löfånger, filos, doktor i Uppsala 1902, tjänstgjorde
i Ecklesiastikdepartementet och i Kommerskollegium,
i det senare ämbetsverket hufvudsakligen vid
arbetsstatistiken, samt blef där e. o. aktuarie 1904
och e. o. sekreterare 1909. Vid arbetsstatistikens
förläggning 1912 till den då inrättade Socialstyrelsen
blef H. byråchef och förordnades 1919 samt utnämndes
1921 till generaldirektör för denna styrelse. H.
tog verksam del i igångsättandet af Stockholms
arbetsförmedlingsanstalt samt har haft en mängd
offentliga uppdrag och bl. a. representerat Sverige
vid den l:a internationella arbetslöshetskongressen i
Paris 1911 och arbetskonferensen i Washington 1920.
Bland hans tryckta arbeten märkas redogörelserna
för storstrejken 1902, för arbetslösheten i Sverige
hösten 1908 samt för lockouterna och storstrejken
1909.

2. Harald Axel H., den föregåendes syss-ling,
botanist, f. 13 nov. 1875 i Umeå, aflade
apo-tekarexamen 1899, studerade vidare vid
universiteten i Marburg och Zürich och blef filos,
doktor i Zii-rich 1905. Han var sedermera anställd
som botanist vid kemiska stationen i Hildesheim och
som bakteriolog vid mejeriförsöksstationen i Kiel
och utnämndes 1907 till lärare i bakteriologi vid
Farma-ceutiska institutet och till föreståndare
för Stockholms hälsovårdsnämnds biologiska
laboratorium; från 1916 är han äfven föreståndare
för Stockholms vattenledningsverks biologiska
laboratorium. Af hans utgifna skrifter kunna nämnas
Planktonundersökningar i Stockholm omgifvande
vattendrag (1911), Handledning i bakteriologisk
teknik (1916), Bakteriologiska undersökningsmetoders
användbarhet vid bedömning av ett vattens renhetsgrad
(1919) och Livsmedelshandelns avigsidor (1921).

1. E. Ar-s. 2. G. L-m.

Hu’ssarek von Heinlein [fann ha’jnlajn], Max,
friherre, österrikisk konseljpresident (heter efter
adelskapets upphäfvande blott Hussarek), f. 3 maj
1865 i Pressburg, blef juris doktor 1889, var först
ämbetsman, bl. a. i kultusministeriet, därefter
1895-97 e. o. professor i kanonisk rätt vid Wiens
universitet, 1897-1906 ministerialråd och 1906-11
sektionschef i kultus- och undervisningsministeriet
samt nov. 1911-juni 1917 dettas chef. H. var
juli-okt. 1918 ministerpresident och sökte därunder
förgäfves genom den österrikiska monarkiens
förvandling till en federativstat afvärja

Tryckt den 17/3 24

dess fullständiga upplösning (se Österrike,
sp. 253-254). H. var sedan 1898 honorärprofessor
i kyrkorätt och återupptog efter sin afgång
från ministerpresidiet sin akademiska
lärarverksamhet. Bland hans skrifter märkes
Grundriss des staats-kirchenrechts (2:a uppl. 1908).
V. S-g.

Hussein ibn Ali, konung af Hedjas (se d. o. SuppL,
och Kalifat. Suppl.).

Hussein Kemål (H. Kamel), sultan af Egypten, f. 20
dec. 1853 i Kairo, d. där 9 okt. 1917,. var yngre
son till kediven Ismail pascha, studerade 1867-70
i Paris, innehade 1872-78 flera ministerposter,
gick 1879 i landsflykt med fadern till Italien
och återvände 1882 till Egypten, där han sedermera
gaf den brittiska förvaltningen sitt stöd. Han var
jan. 1909-mars 1910 president i lagstiftande rådet
och generalförsamlingen. Då hans brorson kediven
Abbas Hilmi dec. 1914 af-satts, gjordes H. 19
dec. s. å. till hans efterträdare på Egyptens tron
med titeln sultan. Se vidare Egypten. Suppl., sp. 468.
V. S-g.

*Husserl, E., blef 1916 professor i Freiburgim Br.

Hustad. 1. Härad och socken i Bud pastorat, vid
kusten, n. om Molde, Möre fylke (före 1919 Romsdals
amt), Norge. 119,98 kvkm. 2,062 inv. (1920). Fiske
och jordbruk. - 2. Före 1911 namn på Sandvollan
(se d. o.). 1. K. G. G.

Hustadviken, öppet, grundt, af öar och skär fylldt
farvatten mellan Molde och Kristiansund, Norge.
K. G. G.

Husteren, en 49,s? kvkm. stor kal ö, s. om Bergen,
Norge. 1,099 inv. (1920). K. G. G.

*Husum. Här finnes nu en sulfatfabrik,
tillhörig Gideå-Husums a.-b., med omkr. 300
arbetare och 20,000 tons kapacitet.
O. Sjn.

Husumän, kustälf i Trehörningsjö, Gideå och
Grundsunda socknar, Ångermanland, på gränsen mellan
Västernorrlands och Västerbottens län, af-vattnar
flera smärre sjöar, hvaraf Yttre och Inre Lemelsjön,
och utfaller vid Husum i Bottenhafvet.

Huszår [hussar], Karl, ungersk politiker,
f. 10 sept. 1882 i Nussdorf, öfre Österrike,
var först folkskollärare, men öfvergick 1902 till
journalist-banan och blef en af grundläggarna af det
s. k. ungerska kristliga socialistiska partiet. 1910
valdes han till riksdagsman. Under bolsjevikväldet
deltog han i den motrevolutionära rörelsen och blef
aug. 1919 kultusminister i den andra ministären
Friedrich. Han blef nov. s. å. ministerpresident
i den s. k. koncentrationsregeringen. Efter valen
till Ungerns första nationalförsamling 15 mars
1920 efterträddes han som ministerpresident
af Simonyi-Semadam. H. spelar alltjämt
en betydande roll i ungersk politik och
är nationalförsamlingens vice president.
B. L-r.

Husa-Fröå grufvor, det gemensamma namnet på Bjelkes
gruffält i Kalls socken och Gustafs 1. Fröå gruffält i
Åre socken, Jämtlands län. De ligga omkr. 8 km. från
hvarandra, det förra på norra, det senare på östra
sidan af Åreskutan. De innehålla kopparmalm, som
består hufvudsakligen af kopparkis; dock förekommer
i Fröåfältet äfven brokig kopparmalm. Malmen
åtföljes delvis af svafvelkis, hvarjämte något
zinkblände anträffats. I Bjelkes gruffält har man
äfven påträffat det sällsynta mineralet thaumasit,
som är ett vattenhaltigt

36 b., S. 17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free