Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hässleholm-Markaryds järnväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
talet handlande var 106 med 314,948
kr. bevillningstaxerad inkomst (1915). Hela
den bevillningstaxerade inkomsten var 4,456,620
kr. och utdebiteringen per 100 kr. inkomst 8,40
kr. (1923). H. har nu afd.-kontor af A.-b. Svenska
handelsbanken och Smålands ensk. bank, hvarjämte där
finnas H:s sparbank, Västra Göinge härads sparbank
och H:s handtverksförenings lånekassa. Af tidningar
utges nu endast "Hässleholmstidningen Norra Skåne"
(3 ggr i veckan). – Stadens vapen (fig. 1) visar
i guldfält ett grönt Andreaskors (symboliserande
H. som järnvägsknut) och mellan korsets armar 4 gröna
hasselnötsklasar (Hässle- härledes af hassel).
E. A–t.
*Hässleholm–Markaryds järnväg är fr. o. m. 1914 efter omräkning 36,2 km. lång.
F. P.
*Hästafvel. För den af staten organiserade och i
hufvudsak bekostade premieringen af afvelshästar
har nytt reglemente utfärdats 6 nov. 1920 och genom
detta de förut varande fordringarna i afseende på
ren rastyp och härstamning skärpts. Statens anslag
till hästpremieringen utgick 1922 med 178,110
kr. För att anskaffa och vanligen för gemensamt
bruk vid afveln underhålla afvelshingstar ha
bildats hingstföreningar. De började bildas redan
på 1860-talet, men ha på senare tid uppstått i
så godt som alla delar af riket och utgöra ett
viktigt komplement till den af staten anordnade
hästpremieringen genom att bereda äfven de mindre
jordbrukarna tillfälle att få sina ston betäckta med
godkänd hingst af lämplig ras. Hingstföreningarna
bestå vanligen af ett flertal (20–70) medlemmar
och underhålla 1 eller flera hingstar. 1921 funnos
362 föreningar, som underhöllo 894 hingstar, hvaraf
811 af ardennerras, 80 af norsk eller nordsvensk,
2 af varmblodig och 1 af Clydesdaleras. Föreningarna
understödjas för sina hingstinköp med billiga lån från
hushållningssällskapen och statens hästafvelsfond. Om
hingstbesiktningstvång se d. o. Suppl.
H. J. Dft.
Hästafvelsfond, Statens, uppkommen genom afsättning af
exportafgifter för hästar under Världskriget, uppgick
1922 till omkr. 1,3 mill. kr. Af fondens afkastning
afsattes årligen minst 1/10 till fondens ökning, och
af återstoden utlämnas så mycket, som riksdagen för
året beslutit, till räntefria lån med 5 års amortering
för inköp af afvelshingstar af nordsvensk eller norsk
östlandsras. Eeglemente utfärdades 25 okt. 1918.
H. J. Dft.
Hästbesiktningsmöte. Se Ådermöten.
Hästebacka. Se Karlsborg, sp. 1072.
Hästefjorden, en 10 kvkm. stor sjö, belägen
63 m. ö. h., i Frändefors socken, Dalsland, invid
Bohuslänsgränsen, afrinner genom Dalbergsån till Vänern.
O. Sjn.
*Hästen. Se vidare Ridhäst och Vagnshäst.
Hästenäs skans, i Södermanland, 5 km. ö. om Nyköping
vid inloppet Stadsfjärden, byggd under 1600-talet,
iståndsatt 1710, fick sedan förfalla.
Hästexportkommissionen. Se Statens hästexportkommission.
*Hästholmen. – 3. En 22 har stor ö i Nacka socken,
Stockholms län, vid inloppet till Stockholm
från Saltsjön. Där finns sedan 1897 en större
kvarnanläggning, Tre kronor, utbyggd 1912 och
ytterligare ändrad 1923 och 1924. Hela öns tax.-värde
är 2,905,000 kr., hvaraf för kvarnen 1,350,000
kr. (1923). Egare Kooperativa förbundet.
Hästmundering, krigsv. Se Mundering.
Hästrulla är den af hästuttagningsnämnden årligen
upprättade förteckningen å för krigsmaktens behof i
händelse af mobilisering uttagna hästar.
Hästskosöm. Se Söm.
Hästskyddare. Se Seldon, sp. 15 och fig. 3.
Hästuttagningsnämnd, en kommunal myndighet, som hvarje
år har att uttaga hästar och anspannsfordon för
krigsmaktens behof för händelse af mobilisering. Den
består af ordf., förordnad af K. M:t, och 2 eller 4
led., valda af kommunens beslutande myndighet bland
personer, som äro förtrogna med hästuppfödning och
landthushållning.
N. H.
Hävd och hembygd, årsskrift, utgifven af Svenska fornminnesföreningen (se d. o.).
Häxan (Heksen), opera af A. Enna (se denne), uppf. i
Stockholm 1894; libretton efter sorgespelet "Die hexe"
af A. Fitger (se denne).
*Häxeriprocesser. Se E. Linderholm, "De stora häxprocesserna i Sverige", I (1918).
Häxfällan, romantisk 2-aktsopera med musik af
A. Hallén (se denne), till librett af F. Hedberg
efter H. Hopfens (se denne) "Hexenfang".
Höbuk, åt sidorna utspänd buk hos kreaturen. Den
beror därpå, att buken utspänts af mycket stråfoder,
och kan hos yngre djur minskas genom ändring i
utfodringen. Den betraktas som ett fel, särskildt hos
yngre afvelsdjur, emedan den ofta tyder på för litet
kraftfoder för att ge djuret önskvärd utveckling. Ett
ungdjur med höbuk är därför ofta efterblifvet i
utvecklingen.
H. J. Dft.
Höcker, Paul Oskar, tysk författare, f. 7 dec. 1865
i Meiningen, är en känd förströelseförfattare, af
hvilkens romaner några äro öfv. till svenska, och
sedan 1906 medutgifvare af "Daheim" och "Velhagen
und Klasings monatshefte".
Höeberg [höb-]. 1. Georg Valdemar H., dansk
musiker, f. 27 dec. 1872 i Köpenhamn, studerade
violinspel bl. a. hos Halir i Berlin, var 1897–1901
anställd i k. kapellet och 1900–14 violinlärare vid
konservatoriet i Köpenhamn, ledde som framstående
dirigent Dansk koncertforening 1910–14 och blef 1914
kapellmästare vid k. teatern. Han har komponerat
bl. a. operan Et bryllup i katakomberne (1909)
och musik till baletten Paris’ dom. – 2. Albert
Alexander H., den föregåendes broder, operasångare,
f. 26 april 1879 i Köpenhamn, utbildade sin stora
mörkfärgade baryton hos Algot Lange och Julius Hey,
debuterade 1904 på k. teatern i Köpenhamn som Lucifer
i d’Alberts "Kain" och är sedan dess anställd där samt
blef 1917 kammersanger. Bland hans roller märkas
Marsk Stig,
Flygande holländaren,
Telramund,
Wolfram,
Amonasro och
Eugen Onegin.
1–2. P. E–t.
*Höfeber, med. Serum mot höfeber kallas pollantin (se d. o.).
*Höffding, H., afgick som professor 1915. Han fick
1914 bostad i "Æresboligen" på Carlsberg. Han är
hedersdoktor vid flera universitet och led. af många
lärda samfund (bl. a. sv. Vet. akad., 1920). Han
har fortsatt sitt författarskap dels med arbeten
om filosofiens historia
(Danske filosofier 1909,
Bergsons filosofi 1914,
Spinozas Ethica 1918,
Ledende tanker i det 19. aarhundrede 1920,
Bemærkninger om den platoniske dialog Parmenides
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
