- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
657-658

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Internationella penitentiära kommissionen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

657

Internationella penitentiära
kommissionen-Internationellt flygförarcertifikat

hvarje underkommission går ordförandeskapet
hvar sjätte månad från representant till
representant i den ordning, hvari deras
resp. hemland (förbunds-medlemmar) stå upptagna i
Versaillesfördraget. Då den samlade kommissionen
sammanträder, utses för hvarje gång ordf. af de 3
underkommissionernas ordf. Sekretariatet tillsättes af
Nationernas förbunds generalsekreterare. Då Sverige
1922 utsågs att sända ombud till rådet, följde
däraf, att vårt land sände representanter äfven till
militärkommissionen ; de närvoro första gången vid
kommissionens 10: e sammanträde i Geneve i april 1923.
H. J-dt.

Internationella penitentiära kommissionen. Se
Fångvårdskongresser och G u i 11 a u m e,
Louis. Suppl.

Internationella sjörättsföreningen, som bildats
1896 och har sitt säte i Antwerpen, har till
uppgift att till internationell behandling upptaga
sjö-rättsfrågor, som synas lämpliga att föra fram till
internationell lagstiftning. Till den internationella
föreringen, hvars officiella namn är Comité maritime
international, äro anslutna nationella föreningar i
Sverige, Norge, Danmark, Belgien, England, Tyskland,
Frankrike, Italien, Nederländerna, Förenta staterna,
Japan m. fl. länder.

Det vanliga tillvägagångssättet är följande: Frågan
studeras först af de nationella föreningarna på basis
af frågeformulär, upprättade af den internationella
föreningens sekretariat. Därefter behandlas den på
en konferens med den internationella föreningens
medlemmar och representanter för de nationella
föreningarna, och ett förslag till lagtext
upprättas. Dessa konferenser hållas regelbundet,
vanligen hvartannat år. Belgiska regeringen plägar
därefter taga initiativet till sammankallande
af representanter för de intresserade staternas
regeringar till en s. k. diplomatisk konferens, för
hvilken lagförslaget framlägges. Internationella
konventioner ha på detta sätt framgått ur
Internationella sjörättsföreningens lagförslag
rörande sammanstötning och bärgning. Därjämte ha
lagförslag rörande begränsning af redares ansvar och
ang. sjöpanträtt samt om konossement förts fram till
den diplomatiska konferensen. De ha dock ej ännu
antagits såsom internationella konventioner.

Internationella sjörättsföreningen har sedan åratal
tillbaka arbetat på en internationell kodifikation af
befraktningsrätten i dess helhet. Arbetet på denna
dess största och viktigaste uppgift hade före år
1914 fortskridit så långt, att ett utkast till lag
i ämnet utarbetats af en föreningens kommitté. Denna
kommitté, förstärkt med representanter bl. a. äfven
för Sverige, Danmark och Norge, har vid föreningens
möte i Göteborg sommaren 1923 erhållit i uppdrag
att fortsätta och snarast möjligt slutföra arbetet.
A. B-e.

Internationella socialistiska arbetsassociationen. Se
Internationale n. Suppl.

Internationella unionen för barnavård och ungdomsskydd
(fr. Association Internationale pour la protection de
Venfance) bildades vid en internationell kongress i
Bruxelles juli 1921, hvarvid Sverige representerades
af 4 officiella delegerade. Unionen, som har permanent
byrå i Bruxelles, skall förena dem, som i olika länder
intressera sig för

barnavård och ungdomsskydd, samt understödja
studier och lagstiftning på området äfvensom
pröfva uppställda önskemål; en "Bulletin" publiceras
regelbundet. Nationella sektioner kunna bildas för de
olika länderna. Svenska regeringen beslöt okt. 1921
Sveriges tillträde; en nationell sektion för Sverige
skall inrättas.

’Internationella unionen till skydd för den
industriella eganderätten har reviderat 1883 års
konvention och 1900 års tilläggsakt genom en i
Washington 2 juni 1911 af slutad, jämväl för Sveriges
del undertecknad konvention. Flertalet af de i den
reviderade konventionsakten intagna ändringarna afser
förtydliganden och kompletteringar. De senare åsyfta
att bättre säkerställa prioritetsrätten för den,
som i ett unionsland behörigen gjort en ansökan
om patent o. s. v., bättre kontrollera och skydda
vederbörligen registreradt fabriks- eller handelsmärke
m. m., med upptagande jämväl af kol-lektivmärken
för föreningar m. fl. Den ändrade konventionen har
medfört ändringar i 1884 års förordning ang. patent,
1884 års lag om skydd för varumärken och 1899 års
lag om skydd för vissa mönster och modeller samt
påverkat 1913 års lag ang. förbud mot införsel till
riket af varor med oriktig ursprungsbeteckning
och 1914 års lag ang. förbud i vissa fall mot
varors förseende med oriktig ursprungsbeteckning
och saluhållande af oriktigt märkta varor.
E. F. K. S-n.

’Internationell privaträtt. Genom konvention
af 17 juli 1905, ratificerad först 1912, och
lag af l juni 1912 ha getts bestämmelser om
vissa internationella rättsförhållanden rörande
äktenskaps rättsverkningar. Litt.: ö. Undén,
"Internationell äktenskapsrätt" (1922).
Rid.

’Internationell sjörätt. Om internationella
sjörättskonferensen 1908-09 se Fredsrörelsen. Suppl.,
sp. 1043.

Internationellt flygförarcertifikat (f l y g c e r
t i-fikat). Sedan förandet af friballonger blifvit
mera allmänt, befanns lämpligt att fastställa vissa
minimi-fordringar, som skulle uppfyllas, för att
man skulle anses kompetent att på egen hand föra
ballong. Den, som uppfyllt dessa fordringar, erhöll
af landets ledande aeroklubb s. k. f or ar c er ti
fikat. Då ballongsporten blef mera internationell,
enade sig^ alla till det internationella
luftfartsförbundet - Federation aéronautique
Internationale - hörande länders klubbar om ett och
samma förarcertifikat. Nästa steg i utvecklingen
blef förarcertifikatens uppdelning i sådana för
friballongförare och för motorballongförare, af
hvilka det förstnämnda måste ha eröfrats, innan man
kunde aflägga prof för det senare. Med flygmaskinens
framträdande gingo aeroklubbarna i författning om att
på samma sätt utdela enhetliga flygförarcertifikat,
som först endast delades i sådana för landtflygplan
och för vattenflygplan. Med flygmaskinens och
motorballongens utveckling ha certifikaten alltmera
uppdelats, hvarjämte prof ven blifvit allt svårare. I
en del länder har staten själf öfvertagit kontrollen
öfver profven och certifikatens utdelning. I hvilket
fall som helst äro profven öfverallt i stort sedt
desamma och de internationella certifikaten för samma
luftfartyg likalydande, vare sig de utdelas direkt
af staten eller denna godkänner aeroklubbarna som
mellanhand. I och med luftfartsväsendets fortgå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free