- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
675-676

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Irjanne - *Irkutsk. 3. - *Irland - *Irland. 1. Norra Irland - *Irland. 2. Irländska fristaten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

675

Irjanne-Irland

676

1’rjanne, bönehusgäll i Euraåminne socken, Åbo och
Björneborgs län, Finland. O. B-n.

’Irkutsk. - 3. Staden hade 103,920 inv. 1920. Under
Världskrigets senare skede var I. skådeplats
för många oroligheter. Sålunda besattes det af
sovjetryska trupper i slutet af febr. 1918, intogs
af tjecho-slovakiska (entente-)trupper 8 juli och
af tysk-österrikiska krigsfångar i förening med
bol-sjeviker senare i s. m. 17 aug. s. å. intogs
staden på nytt af tjecho-slovakerna, men i
okt. s. å. besattes den af japanska och engelska
trupper. I dec. 1918 förlade amiral Kol t j ak,
som chef för hvita armén, sitt högkvarter till I.,
som förblef i hans besittning under hela året 1919,
men i slutet af jan. 1920 återtogo bolsjevikerna
staden, hvarvid Kolt j ak fängslades och sköts (7
febr.). L. W: son M.

*Irland omfattar sedan 1921 två
statsbildningar: Norra I. (eng. Northern Ireland)
och Irländska fristaten (eng. Irish free state,
irl. Saorstát Eireann). Definitiv gränsreglering
mellan dem har ännu ej verkställts.

1. Norra Irland omfattar öns nordöstra hörn,
största delen af det forna landskapet Ulster,
näml. grefskapen Antrim, Armagh, Down, Fermanagh,
Londonderry och Tyrone samt stadsgrefskapen
(county boroughs) Belfast och Londonderry med
14,134 kvkm. areal, hvaraf 13,569 kvkm. land, och
1,250,531 inv. (602,539 män och 647,992 kvinnor),
93 på 1 kvkm. (1911; befolkningen uppskattades
till 1,284,000 pers. år 1922). Till religionen voro
430,161 romerska katoliker, 395,039 presbyterianer,
327,076 medl. af episkopalkyrkan, 45,942 metodister
och 52,313 anhängare af andra trossamfund (1911). –
Undervisningsväsendet lyder sedan 1922 under ett
särskildt departement (ministry of education). I
Belfast finnes ett universitet (Queen’s university),
upprättadt på nytt 1909, med 6 fakulteter, omkr. 1,100
studenter samt 70 lärare. För sekundärundervisningen
finnas 70 läroverk (intermediate schools) med 6,395
lärj., för den tekniska undervisningen 39 skolor
med omkr. 18,000 lärj. och för folkundervisningen
2,076 "nationalskolor" med omkr. 200,000 inskrifna
lärj. Norra I. fick 1920 egen högsta domstol (Supreme
court of judicature of Northern Ireland
), bestående
af Court of appeal in Northern Ireland, från hvilken
i vissa fall kan vädjas till engelska öfverhuset,
samt High court of justice in Northern Ireland. –
Budgeten 1921–22 upptog inkomster till 13,7 mill. och
utgifter till 13,6 mill. pd st.

Jordbruket gaf 0,31 mill. eng. ton hafre, 1,25 mill. ton potatis, 0,76
mill. ton rofvor, 4,699 ton hampa och 0,78 mill. ton
hö 1922. Den odlade jordarealen var 0,47 mill. har
s. å. och kreatursbeståndet 830,331 hästar, 499,048
får, 117,277 svin, 58,145 getter och 115,363 hästar. –
Största industrierna äro linneväfning (nästan hela
Storbritanniens och I:s linneexport, 11,6 mill. pd
st. 1922, utgår från Norra I.) och skeppsbyggen
(Belfasts varf sysselsätta årligen 30,000 pers. och
sjösätta öfver 200,000 ton). – Järnvägarna voro 1,231
km. och kanalerna 290 km. 1922. – Norra I. har eget
parlament: en senat (senate), med 2 själfskrifna
(lord mayorn i Belfast och mayorn i Derry) och
24 valda medlemmar, samt ett underhus (house of
commons
) med 52 för 5 år valda medl. Parlamentet har
lagstiftningsmakt i alla inhemska
frågor, som icke ega allmänbrittisk innebörd eller äro
särskildt undantagna (post, sparbanker, stämplar,
köp af jord m. m.). Gemensam votering eger rum,
om kamrarna icke kunna enas. Verkställande makten
utöfvas af en på 6 år af kronan utnämnd guvernör
(governor), biträdd af en för parlamentet ansvarig
ministär om 6 medl.

2. Irländska fristaten omfattar hela I. utom
nordöstra hörnet (hela provinserna Leinster,
Munster och Connaught samt en del af Ulster),
sammanlagdt 26 grefskap och 4 stadsgrefskap (county
boroughs
: Dublin, Cork, Limerick och Waterford)
med 70,260 kvkm. areal, hvaraf 69,398 kvkm. land,
och 3,139,688 inv. (1,589,509 män och 1,550,179
kvinnor, d. v. s. 1,025 män mot 1,000 kvinnor),
45 på 1 kvkm. (1911; befolkningen uppskattades till
3,160,000 pers. 1922). Till religionen voro 2,812,509
romerska katoliker, 249,535 medl. af episkopalkyrkan,
45,486 presbyterianer, 16,440 metodister och 15,718
medl. af andra trossamfund (1911).

Folkundervisningen är nödtorftigt ordnad så, att
staten betalar lärarlöner och bidrar till underhåll
af skolhus m. m. Obligatorisk folkundervisning är
införd i vissa delar af I. – För rättskipningen
finnas enl. författningen domstolar i första instans
(däribland en high court, irl. ard cuirt, med
ursprunglig domsrätt i frågor, som gälla lagarnas
författningsenlighet) och en appellationsdomstol
(supreme court, irl. cuirt oachtarach), från hvilken
kan vädjas till konungen i rådet. – Statens inkomster
finansåret 1922–23 beräknades till 27 mill. pd
st. och utgifterna till 37,7 mill. pd st. (däraf 10
mill. pd st. som ersättning för skadad eller förstörd
egendom, 7,2 mill. pd st. för armé, 3,3 mill. pd
st. för folkpensionering och 3,86 mill. pd st. för
undervisning). – De viktigaste naturalstren voro:
hvete (32,232 eng. ton), hafre (573,248 ton), korn
(151,581 ton), råg (3,965 ton), potatis (2,179,532
ton), kål (361,218 ton), lin (849 ton) och hö
(3,843,361 ton). Boskapsbeståndet var 4,326,294
st. nötkreatur, 3,067,473 får, 919,449 svin, 192,298
getter, 429,101 hästar och 247,267 åsnor och mulåsnor
(1922). Mineralbrytning sysselsatte 2,050 pers. och
gaf 88,232 eng. ton stenkol, 84,092 ton kalksten,
60,883 ton grus och sand m. m.

Enligt författningen (antagen af irländska
parlamentet 11 okt. 1922, af riksparlamentet 4
dec. s. å., promulgerad 6 dec. s. å.) är I. en med
öfriga delar jämbördig medlem af "gemenskapen af de
nationer, som bilda Brittiska samfundet af nationer"
("The British Commonwealth of nations"). Alla, som
vid författningens utfärdande voro födda på I.,
hvilkas far eller mor var född där eller hvilka
bott i fristaten minst 7 år, blefvo medborgare
i fristaten, så framt de ej frivilligt valt
att ej mottaga detta medborgarskap. Irländska
blef nationalspråk, men engelska erkändes som
likaberättigadt officiellt språk. Den medborgerliga
friheten är okränkbar, religionsfrihet och
föreningsrätt lagstadgade. Folkundervisningen är
fri. Lagstiftningsmakten tillhör ett parlament
(irl. Oireachtas), bestående af konungen, en
deputeradekammare (Dail Eireann) och en senat (Seanad
Eireann
). Representationen måste sammanträda minst
en gång om året, och dess medl. ha arfvode och fria
resor. Deputeradekammaren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free