Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacoby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727
Jacoby-Jagdiktning
728
lende soldat, lustspel af L. Holberg (med ämne från
Plautus’ "Miles gloriosus"), uppf. i Stockholm 1857
(tidigare med titeln "Hasenskräck" f. g. där 1768).
*Jacoby, Louis, dog 11 nov. 1918 i Berlin.
*Jacoby, Harold, är dessutom sedan 1906 direktör för
Columbia-universitetets observatorium.
Jacoby [-ka-], Felix, tysk filolog, f. 19 mars
1876 i Magdeburg, sedan 1907 professor i klassisk
filologi vid Kiels universitet, har börjat
utge ett stort anlagdt verk "Die fragmente der
griechischen historiker" (del I, 1923), afsedt att i
6 delar lämna en fullständig, kritisk edition af de
grekiska historikerfragmenten, antikvarisk historia,
biografi och geografi däri inbegripna. Fack-kritiken
förutsäger, att J:s fragmentedition i full-färdigt
skick skall komma att "räknas bland de förnämsta
och nyttigaste verk, som vår filologgeneration
efterlämnat".
*Jacquardmaskin. En bild af densamma meddelas å
pl. till art. Y ä f n i a g.
’Jacquemart. - 3. N é l i e J., f. 1840 (ej 1845),
dog 1912. Enligt sin förut aflidne makes önskan
testamenterade hon till Institutet deras förmögenhet
och bostad med dess betydande konstsamlingar, som nu
utgöra Musée Jacquemart-André (se Paris, sp. 84 och
pl. VII, fig. 34). Museet omfattar medeltidsföremål,
glasmålningar, miniatyrer, tapis-serier, italiensk
och fransk renässansskulptur och måleri, fransk
1700-talskonst, Limoges-emalj m. m. Bland i samlingen
representerade konstnärer äro Rembrandt, Eubens, van
Dyck, Murillo, Tiepolo, Watteau, Fragonard och Roslin.
G-g N.
Jacquemart-André-museet [jakmär-ädre-], fr. Musée
Jacquemart-André. Se Jacquemart. Suppl.
*Jacquet. Jules J. dog 1913, A chili e J. 1908.
G-S N.
Jadar, biflod fr. v. till Drin. I det
område af Serbien, som begränsas af J.,
Drin och Save, stredo österrikare och
serber under Världskriget 16-25 aug. 1914.
E. A-t.
Jadlowker, H e r m a n n, tysk operasångare, f. 1877
i Riga, utbildad vid Wiens konservatorium, har delat
sin verksamhet emellan Berlins hof-(stats-)opera
och Metropolitan opera house i New York samt
varit mycket uppburen som lyrisk och hjältetenor
i rollerna Lohengrin, Tannhäuser, Wal-ther von
Stohing, Parsifal, Raoul, Faust, José, Radamés,
Canio m. fl. I Stockholm konserterade han 1920,
men rösten befanns då vara stadd i betydlig nedgång.
E. F-t.
*Jadrintsev, N. M., dog 1894 i Barnaul.
Jaederholm [jäd-], Gustaf Axel, psykolog, vetenskaplig
pedagog och universitetslärare, f. 1882 i Stockholm,
blef filos, licentiat i Uppsala 1911 och filos, doktor
i Lund 1914. S. å. blef han docent i psykologi och
pedagogik vid universitetet i Lund samt 1919 professor
i filosofi (psykologi) och pedagogik vid Göteborgs
högskola, där han organiserat ett modernt psykologiskt
och pedagogiskt laboratorium. J. är initiativtagare
till och svensk representant i Internationella
kommissionen för intelligensmätningarna (1923). J. har
inom psykologien utfört omfattande undersökningar
ang. intelligensbegreppet och utarbetat en metod för
intelligensmätning å hjälpklassbarn samt behandlat
teorierna för handlingens utveckling och
aktivitetsproblemet. - J:s forskning utmärkes
af en sträfvar* att på experimentell och
statistisk väg föra psykologien fram till verkliga
kausalförklaringar. Genom korrelations-statistisk
analys af olika slags psykiskt arbete har han visat,
att mellan ett stort antal psykiska funktioner, så väl
teoretiska som praktiska, bestå relativt höga positiva
korrelationer, hvilka vittna om en enhetlig kausal
faktor. Däri fastställer J. den reala innebörden af
intelligensbegreppet. Han framhåller sannolikheten
af ett flertal olika intelligenstyper och har
genomfört omsorgsfulla studier öfver uppkomsten af
centralfunktionens arbetsvarianter som förberedelser
till en allmän teori rörande intellektuell
aktivitet. Inom pedagogiken har J. särskildt behandlat
teknisk och kommersiell yrkesutbildning och på detta
område utarbetat skolorganisatoriska planer, bl. a. i
samarbete med Sveriges köpmannaförbund. - Utom många
bidrag till in- och utländska facktidskrifter
har J. författat följande hufvudarbeten,
Intelligensmätningarnas teori och praxis (1914),
Handlingen som erfarenhetens organisatör (tryckt som
manuskript 1917-18), yrkesskoleväsendet i Förenta
staterna (rapport till Skolöverstyrelsen 1922-23;
otryckt), Psykologiens användning i industrien
(rapport till Ing. vet. akad. 1923-24; otryckt) och
Undervisning i försäljningskonst som ämne i elementär
handelsundervisning (1924). S-e.
Jaeger, E., tysk rättslärd. Se J ä g er, E. Suppl.
Jaekel [ja-], Otto, tysk paleontolog, f. 21
febr. 1863 i Neusalz an der Öder (Schlesien),
1906 professor i geologi och paleontologi vid
universitetet i Greifswald, har offentliggjort ett
stort antal arbeten rörande särskildt tagghudingars
och lägre ryggradsdjurs paleontologi. Af hans
ymniga litterära produktion må nämnas Uber
die organisation der pleuracanthiden (1895),
Entwurf einer morpho-genie und phylogenie der
crinoiden (s. å.) och Stam-mesgeschichte der
pelmatozoen (1899). J., som under senare år
ock idkat studier i asiatisk konst, höll 1921
föredrag i Stockholm om den kinesiska konsten.
L-e.
*Jaensson, K. V., afgick 1921 från sin
konservatorsbefattning. - Hans son Gustaf Vilhelm
J., f. 10 aug. 1891 i Stockholm, efterträdde
1921 fadern som konservator vid Nationalmuseum.
G-g K.
*Jafa tillhör nu brittiska mandatområdet
Palestina. 47,709 inv. (1922). Under Världskriget
besattes staden 16 dec. 1917 af engelsmännen
(under Allenby), sedan under dagarna närmast
förut den turkiska härafdelningens vänstra flygel
trängts tillbaka längs järnvägen öfver Ramleh och
Lydda mot Damaskus. Jfr V ä r l d s k r i g e t,
sp. 233. H. J-dt.
Jagdiktning, i allmänhet beteckning för den lyriska
eller berättande vitterhet, som framföres af en "jag",
d. v. s. ges i första person singularis. I lyriken
är detta naturligtvis vanligare än i någon annan art
af diktning. Lyrikens "jag" äro emellertid att fatta
på högst skilda sätt i olika dikter. I Snoilskys
"Inledningssång" är ’jag’ identisk med skalden
själf utan förklädnad, den skildrade omgif-ningen är
den verkliga. I Frödings "Fredlös" diktar skalden
situation och figur, men det "jag", som talar där,
uttrycker skaldens själslif och känslor, denne har
så att säga maskerat sig som en stackars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
