- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
843-844

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jäger ... - Jämviktsprofil - Jändel, Ragnar - *Järbo - Jæren - *Järfsö - Järfsöklack - Järfva - Järfvafältet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

turella mål. Föreningen har ledt en mängd kurser,
främst i kvinnlig slöjd på länets landsbygd,
deltagit i ett flertal utställningar, ordnat
och bekostat bl. a. kyrkliga utställningen i
Östersund 1911, ifrat för skolslöjdens höjande,
arbetat för linodlingens återupptagande, och som
en frukt däraf har (på initiativ af föreningens
intendent) bildats A.-b. Jåmtlandslin, som
inrättat Hackas linberedningsanstalt. I föreningens
museala samlingar märkes särskildt en värdefull
textilsamling, bl. a. den berömda öfverhogdalstapeten
(se öfverhog-dal) från tiden 1050-1150, kyrkliga
föremål, Kinderåsbonaden m. m. Föreningen har idkat
hembygdsforskning, på sitt förlag utgett flera arbeten
samt (sedan 1913) den inom länet mycket spridda
kalendern "Jämten, föreningen Jämtslöjds årsbok". För
f örn- och hembygdsvårdens organisation och ledning
har den tagit initiativ till, att landstinget anställt
en länsantikvarie (se d. o. Suppl.). Vid sin vid 1923
års slut genomförda sammanslutning med Jämtlands läns
fornminnesförening (se d. o. Suppl.) och Jämtlands
och Härjedalens naturskyddsförening till Heimbygda (se
d. o. Suppl.) hade föreningen närmare 1,000 medlemmar.
E. Fn.

Jämviktsprofil, geogr., geol., den längdprofil,
som en flod genom erosionens inverkan (se
Dal. Suppl.) småningom erhåller, då den nått sin
erosionsbas (se d. o. Suppl.). Jämviktsprofilen .’=
flodens fallkurva) är en kurva, hvars gradient
ständigt aftar från flodens källa till dess mynning
(eller möjligen till en tillfällig erosionsbas). När
en flod uppnått sin jämviktsprofil, hålla erosionen
och ackumulationen hvarandra i jämvikt, alla hinder
för floden äro genomskurna och alla sjöar uppfyllda.
K. A. G.

Jändel, Ragnar, författare, f. 1895 i Jämjö, Blekinge,
har genomgått folkskola och Brunnsviks folkhögskola,
var 1909–17 måleriarbetare, har sedan egnat sig åt
författarskap. J. har utgett diktsamlingarna Till
kärleken och hatet
(1917), De tappra (1918), Under
vårstjärnor
(1920; 2:a uppl. 1922), Sånger och hymner
(1921) och Det stilla året (1923) samt de litterära
uppsatserna Vägledare (1921). I sina tidigare dikter
framför allt revolutionär, har J. småningom blifvit
starkt religiös och behandlar med förkärlek bibliska
motiv, sjunger okonstladt, mjukt och själfullt
om moderskärleken, törsten efter renhet och ljus,
längtan till ett högre lif, tacksamhet mot tillvaron.
R–n B.

Järbo. Socknen omfattar nu 14,440 har. 2,376
inv. (1923).

Jæren, officiella namnformen för Jæderen
(se d. o.).

Järfsö omfattar nu 74,090 har, hade 8,018 inv. 1923
och tillhör Ljusnans kontrakt, Uppsala stift.

Järfsöklack, ett bekant, 391 m. högt berg
i Järfsö socken, Hälsingland, på östra
stranden af Ljusnan med vidsträckt utsikt
öfver den vackra och rika Järfsöbygden.
O. Sjn.

Järfva, till år 1921 station å Statens järnvägar
(linjen Stockholm–Krylbo), 7 km. från Stockholm,
i Solna församling, Stockholms län. Stationen
heter numera Ulriksdal. I den omgifvande trakten har
bildats ett öfningsfält för Stockholm samt ha uppförts
kaserner (se Järfvafältet. Suppl.). Till J. har från
Lindarängen förlagts Stockholms
kapplöpningssällskaps täflingsbana, där de första
löpningarna skedde 7 juni 1919.

Järfvafältet, den vedertagna benämningen på
Stockholms garnisons nya öfningsfält omkring och
n. v. om Järfva (se d. o. Suppl.) järnvägsstation. Se
den till art. hörande planschen med karta öfver
J. Sedan riksdagen 18 maj 1905 beslutit, att i
st. f. det gamla öfningsfältet Ladugårdsgärdet
(se d. o.) ett nytt öfningsfält skulle anskaffas,
uppdrogs åt en af K. M:t s. å. tillsatt kommission,
den s. k. Ladugårdsgärdekommissionen, att vidtaga
erforderliga åtgärder för öfningsfältets bildande
och iordningställande m. m. 1905 inköptes sedermera
inom Solna socken Öfre Annelund, Lings grafkulle,
Linneaholm, Nedre Annelund, Nedre Frösunda och
Frösundavik, och i Spånga socken Hjulsta-, Tensta-,
Spångaby-, Rinkeby- och Akallagårdarna samt Kymlinge,
Kista, Eggeby och en del af Erfvinge, hvarjämte under
s. å. till fältet öfverlämnades kronoegendomarna
Ulriksdals åker och betesmark, Sörentorp, Agnesberg,
Bagartorp, Öfver- och Neder-Järfva samt Ritorp i Solna
och Läderbacka, Kymlinge, Långlöt, Öhr, Killingtorp,
Linväfvartorp, Ursvik, Rissne, Råsta och en del af
Erfvinge i Spånga socken. 1906 inköptes ytterligare de
ecklesiastika boställena Stridsberga och Granby. Sedan
kommissionens uppdrag 27 nov. 1908 öfverflyttats
till Arméförvaltningens fortifikationsdepartement,
inköptes 1909 Hägerstalund med underlydande i
Spånga, Järfälla och Sollentuna socknar, hvarjämte
1915 Säby i Järfälla samt Väsby, Bög och Knista i
Sollentuna socken förvärfvades. Slutligen har på
olika tider inköpts äfven en del tomter i Järfälla
socken omkring kyrkan; men å andra sidan har en
del för öfningsfältet som sådant obehöfliga mindre
områden frånsålts, hvarjämte Rissne ekbacke 1921
upplåtits för uppförande af epidemisjukhus. I sitt
nuv. skick omfattar öfningsfältet 4,800 har och har
(inberäknadt taxeringsvärdet, 600,000 kr., för
de öfverförda kronodomänerna) kostat i rundt tal
6,330,000 kr. Fältets största längd är omkr. 14 och
största bredd omkr. 6 km. – 1909 anlades vid Råsta 3
skjutbanor på 600–700 m. för tills. 60 taflor. 1910
anordnades inom fältet mellan Järfva och Rocksta 15
fältskjutningsområden, och sedermera ha ytterligare
10 sådana områden anordnats i trakten af Väsby,
Bög och Knista. 1919 anlades en kulspruteskjutbana
s. om Killingtorp. 1916 bestämdes genom k. br. 4 aug.,
att start- och landningsplatser för flygplan skulle
anordnas strax n. om Järfälla kyrka, och ha till följd
däraf omfattande planerings- m. fl. arbeten utförts
å flygfältet hufvudsakligen såsom nödhjälpsarbeten. 2
hangarer ha uppförts s. ö. om Ålsta. Äfven en del väg-
och andra arbeten å öfningsfältet har under årens lopp
utförts, delvis också såsom nödhjälpsarbeten, och för
truppernas tillfälliga förläggning och bekvämlighet
i öfrigt ha vissa åtgärder vidtagits, såsom beredande
af inkvarteringsmöjligheter för personal och hästar,
värmestugors inrättande m. m. Slutligen har i
enlighet med k. br. 7 febr. 1913 en garnisonskyrkogård
anordnats vid Silfverdal.

Från början hade det varit meningen, att samtliga
eller åtminstone de flesta af de i Stockholm förlagda
truppförbanden, äfvensom Krigsskolan, skulle förläggas
till J. Plan härför uppgjordes också, men hittills
ha endast ett truppförband och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free