- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
911-912

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kammarrätten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

911

Kanonist-Kanslihuset

912

von Gratian bis auf die gegenwart" (I-IV, 1875-
80), "Fontes iuris canonici selecti collegit
Andreas Galante" (1906), E. Friedberg, "Lehrbuch
des katholischen und evangelischen kirchenrechts"
(6:e uppl. 1909), P. Hinschius, "Das kirchenrecht
der katholiken und protestanten in Deutschland" (I-
VI: l, 1869-97), R. S. Mylne, "The canon Law" (1912),
och A. Liljenstrand, "Om kanoniska rättens inflytande
på Sveriges lagstiftning" (Helsingfors, 1851).
L-M. B.

KanonTst. Se L e g i s t.

Kanonkuleträd, bot. Se Xylocarpus.

Kanöper, vasformiga krukor, i hvilka egypterna
vanligen plägade förvara de vid balsameringen
ur kroppen uttagna inälfvorna. Sådana, oftast
af alabaster, mera sällan af kalksten eller trä
förfärdigade krukor, som höra till de allra vanligaste
föremålen i en fornegyptisk graf utrustning, äro
kända redan från Gamla rikets tid (omkr. 2500),
ehuru de först under Nya riket (1580-945 f. Kr.) och
särskildt Saitisk tid (663 ff. f. Kr.) komma mera
allmänt i bruk. Till en fullständig uppsättning hörde
4 kanoper med lock. I äldre tid imiterade krukorna
människofigurer försedda med händer, och locken
utarbetades som människohufvud. Senare bortföllo
händerna, och från slutet af Nya riket af-bildade
locken hufvudena af de fyra Osirissönerna, under
hvilkas skydd inälfvorna stodo: människohufvud
(Amsot), aphufvud (Hapi), hundhufvud (Dua-mutef)
och falkhufvud (Kebehsenuf). Inälfvorna inlindades
i bindlar och fördelades så, att lefvern lades i
Amsets kruka, lungorna i Hapis, magen i Duamutefs och
tarmarna i Kebehsenufs. I inskrifterna identifierades
de särskilda inälfvorna med sin skyddsande, och
krukorna uppfattades t. o. m. i sin ordning som
särskilda skyddsgudinnor. P- L-n.

Kanöpos-stelen, Kanöposdekrétet, ett i Egypten funnet,
i sten med hieroglyfer, demoti-ska och grekiska
skrifttecken inhugget prästmötesbeslut. Detta
dokument, som närmast påminner om Rosettestenen,
författades 239 f. Kr. i staden Ka-nopos (se
d. o.) och afsåg att bereda konung Ptole-maios
III Euergetes särskilda hedersbevisningar för hans
välförhållande mot templen och kulten m. m. 1866
upptäckte tyske egyptologen R. Lepsius ett väl
bibehållet exemplar af denna trespråkiga inskrift från
templet i T anis, och därmed hade den egyptologiska
forskningen erhållit ett dokument, som till fullo
bekräftade den dittills gjorda dechiff-reringen af
hieroglyfskriften. P- L-n.

Kanotceder, bot. Se T h u j a.

Kans., förkortning för K a n s a s (se d. o.).

*Kansallis-osake-pankki har nu 130
afdelningskontor. Aktiekapital 150
mill. mark, reservfonder 86 mill. mark.
O. B-n.

’Kansas hade 1,769,257 inv. (909,221 män och
860,036 kvinnor, d v. s. 106 män mot 100 kvinnor),
9 på l kvkm. (1920), en ökning sedan 1900 med 20
proc. och sedan 1910 (1,690,949 inv.) med 4 proc. Af
befolkningen voro 57,925 (3,3 proc.) negrer och ett
ringa antal indianer och kineser. I utlandet födda
hvita voro 110,578 (6,2 proc. af befolkningen), hvaraf
23,380 i Tyskland, 13,568 i Mexico, 12,050 i Ryssland,
10,337 i Sverige, 2,263 i Danmark och 970 i Norge. Af
befolkningen öfver 10 år (1,396,725 pers.) voro 22,821
(1,6 proc.) analfabeter. 34,9 proc. voro stadsbor. -

1920 funnos 165,286 farmer med 18,w mill. har
areal, hvaraf 12,38 mill. ha*- odlad jord,
och 3,302,8 mill. doll. värde. Af hvete
skördades 44,? mill. hl. och af majs 35,s
mill. hl. (1922). Boskapsstocken omfattade 1,02
mill. hästar, 0,ai mill. mulor, 0,72 mill. kor,
2,49 mill. andra nötkreatur, 0,31 mill. får
och 2,78 mill. svin (1923). - Kolproduktionen
var 3,i4 mill. ton 1921, produktionen af
råpetro-leum 37,7 mill. hl. 1922 och af zink
21,924 ton s. å. Mineralprodukternas totalvärde
var 113,i mill. doll. 1921. - Industrien
omfattade 3,474 företag med 61,049 nrb. och
913,66? mill. doll. tillverkningsvärde (1919). -
Järnvägarnas längd är 15,937 km., hvaraf 829
km. elektriska. - K. är indeladt i 105 grefskap,
har 3 städer (Kansas city, Topeka och Wichita)
med mer än 50,000 inv. hvar, 14 med mellan 25,COO
och 10,000 inv. hvar samt 45 med mellan 10,000
och 2,500 inv. hvar. Litt.: L. W. Spring, "K.,
prelude to the war for the union" (1907), och
"K.: a cyclopedia of state history" (3 bd, 1912).
E. A-t.

* Kansli. I Regeringsformen infördes 1918 den
bestämmelsen, att departementens antal skulle
vara lägst 8 och högst 10. Närmare bestämmelser
härom gåfvos i lagen om statsdepartementen af
19 juni 1919 och K. M:ts stadga om fördelning af
ärender mellan statsdepartementen af 22 juni 1920,
som började tillämpas l juli s. å. Sedan 1919
är sålunda departementens antal 9 (se närmare
D e-partement. Suppl.). Sedan 1917 finnas vid
departementen, dock ej vid Utrikesdepartementet,
statssekreterare (se d. o., sp. 1107-08). Nu gällande
instruktion för tjänstemännen inom departementen
är för Utrikesdep. af 12 sept. 1919 (ändring 31
dec. 1921), för de öfriga af 31 dec. 1921. (Om
tjänstemännen se vidare Departement. Suppl.) - Om
förslagen till ändring af departementens organisation
och de centrala verkens ställning till dem st
departementalkommitténs betänkande 1-4 (1911-13)
och D e p a r t e m e n-talreformen 2. Suppl. I
departementalkommitténs betänkande ingår "Historisk
öfversikt af den svenska centralförvaltningen"
af A. B. Carlsson och delvis äfven af A. Unger.
E. N-nn.

Kanslihuset, benämning på den byggnad vid Mynttorget
i Stockholm, där lokaler för statsministern, de
konsultativa statsråden, statsrådsberedningen
samt Justitie-, Social-, Kommunikations- och
Jordbruksdepartementen äro inrymda. Byggnaden
uppfördes i slutet af 1600-talet och ombyggdes
under Gustaf III:s tid. Från hans tid stammar den
ståtliga pelarportalen i dorisk stil (afbildad i
art. Stockholm, pl. VII) efter ritning anta^lisren
af Olof Tempelman. Huset var urspr, afsedt för
Myntverket, men äfven andra ämbetsverk ha haft
lokaler där. 1793 började K. M:ts kansli (se Kansli),
som då var inrymdt å kun^l. slottet, inflytta med
Kammarexpeditionen. Efter depå rtementalref ormens
genomförande (1840) och sedan Myntverket 1849
förlagts till Kungsholmen, uppläts byggnaden för
ett flertal af statsdepartementen. I ett k. br. 6
mars 1849 föreskrefs, att huset skulle benämnas
Kongl. kanslihuset. Byggnadens bristfälliga skick har
föranledt flera förslag att flytta kansliet till annan
plats, 1899 och 19n5 till Kungsträdgården samt 1900
och 1901 till Riddarholmen. Propositioner i ämnet
aflätos äfven till 1902 och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0488.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free