- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
955-956

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Karta. 3. - *Kartago. 1. - *Kartbeteckningar - *Kartera - *Kartesch - Kartolin - Kartongbo - *Karungi. 3. - *Karup, J. - Karvia - *Karwin - Karvinná - Karvonen, Juho Jaakko - Karyolys - Kasa Tepe - Kasbek - *Kaschau

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

atlas öfver Sverige" (2 hftn, 1923 och 1924). En
revision af Sveriges kartväsen är 1924 beslutad,
särskildt i afsikt att få enhet i det af alltför
många myndigheter bedrifna arbetet. – Arbetet på
åstadkommande af en enhetlig världskarta i skalan
l:l mill. har under senare år fortsatts och
diskuterats på de olika geografkongresserna 1895,
1908 och 1913. Hittills ha endast några få blad
utkommit. Litt.: "Sveriges kartläggning. En översikt
utg. av Kartografiska sällskapet" (1922) och "Globen",
tidskrift utg. af Generalstabens litogr. anstalt.

O. Sjn.

*Kartago. 1. Bland de arkeologiska fynden märkas
den 1907 utgräfda martyrkyrkan (lat. Basilica majorum)
med baptisterium samt en katakomb med
märkliga grafvar och mer än 14,000 inskriftsfragment.
Sedan 1923 syssla särskildt amerikanska arkeologer
med utgräfningar i K., genom hvilka hittills
bragts i dagen mer än 65 byggnader eller spillror
däraf, hvaribland två tempel, fullständigt oskadade
keramikugnar, talrika föremål af lergods och framför
allt en märklig reservoar, till hvilken vattnet
fördes genom en tunnel med hvalfbågar, m. m.

E. A–t.

*Kartbeteckningar. På senare tid har en del
ändringar af beteckningarna (de "konventionella
tecknen") å vissa svenska kartor vidtagits, hvarjämte
nya tecken tillkommit. Beträffande den
vanliga topografiska kartan (fältkartan) i skalan
1:100 000 äro ändringarna fastställda af K. M:t
2 mars 1923.

Af de i hufvudarbetet å pl. Kartbeteckningar
I. Topografisk karta angifna tecknen äro följande
tecken föråldrade och utgå, i den mån blad nyutges
efter grundlig revidering eller ommätning, nämligen
tecknen för postanstalt, sockenmagasin, tross-
och utredningsförråd
, marknadsplats, stengrund i
och under vattenbrynet
, båk och skeppsvarf äfvensom
tecknet för sank mark. Följande tecken å samma pl.,
afseende samma karta, ha erhållit i viss mån ändrad
eller utvidgad betydelse och utmärka nu:
tecknetförlänsgräns: länsgräns, vanligen tillika härads-, församlings- och kommungräns;
»»häradsgräns: gräns för härad (skeppslag, bergslag) eller tingslag, vanligen tillika församlings- och kommungräns;
»»sockengräns: gräns för territoriell församling, vanligen tillika kommungräns;
»»landsväg och bygdeväg: allmän väg (utom ödebygdsväg);
»»bättre socken- och byväg: enskild bättre körväg, ödebygdsväg;
»»sämre socken- och byväg: enskild sämre körväg;
»»järnvägsstation: järnvägsstation eller hållplats; och
»»sjömärke: sjömärke (stångmärke, bak, kummel).


Af de nytillkomna tecknen å samma karta äro de
viktigaste upptagna å här vidfogade pl.

Af de i hufvudarbetet å pl. II Sjökort upptagna
kartbeteckningarna är T = tindrande fyr föråldrad,
hvarjämte följande ändringar vidtagits:
Fj (fjärd)tecknasnumera-fj;
Ga (gamla)»»Gla;
Kan (kanon)»»Kn, som äfven betyder knallsignal;
kb (klabb, klubb)»»-kl.


Af de nytillkomna tecknen å sjökorten äro de
viktigaste angifna å pl., å hvilken äfven några mera
allmänt använda tecken tillagts.

Tecknen å pl. II Ekonomisk karta (i hufvudarbetet)
äro fortfarande gällande. Flertalet af dessa
äfvensom andra å samma pl. icke upptagna tecken
äro färglagda. Hvarje kartblad är numera
försedt med fullständig teckenförklaring.

H. J–dt.

*Kartera, geogr., kartlägga.

*Kartesch. Se fig. i art. Projektil, sp. 343.

Kartolin (af it. cartolina, pappersbit), liten blankett
af papper eller papp, som ifylles merendels för att tjäna som
material för statistiska tabeller.

Kartongbo, zool. Se Myror, sp. 108.

*Karungi. – 3. Järnvägsstation i Karl Gustafs
socken, Norrbottens län, på statsbanelinjen
Boden–Haparanda. Vid Världskrigets utbrott slutade där
Stambanan genom öfre Norrland (se d. o.), och till
dess banan till Haparanda i juni 1915 blef färdig,
var K. en betydande gränsstation för trafiken
med Finland och Ryssland. Där fanns också under
tiden jan.–maj 1915 en provisorisk tullkammare.

3. O. Sjn.

*Karup, J., drog sig 1916 tillbaka från
Gotha-banken. 1903 utgaf han det omfattande verket
Die reform des rechnungswesens der Gothaer lebensversicherungsbank.

P. E–t.

Karvia, kommun och församling i Åbo och Björneborgs län,
Finland, Ikalis domsaga och härad; pastorat under Tyrvis kontrakt,
Åbo ärkestift. Areal 444 kvkm. 4,615 inv. (1922).

O. B–n.

*Karwin, officiellt Karvinná, tillhör nu Tjecho-Slovakien. 19,158 inv. (1921).

Karvinná. Se Karwin. Suppl.

Karvonen [-vå-], Juho Jaakko, finländsk läkare, f. 20
okt. 1863 i Pudasjärvi, Österbotten, blef student
1883 och med. doktor 1898 (på afh. Über den einfluss
des quecksilbers auf die nieren
). K:s förnämsta
undersökningar gälla njursyfilis, och han har på
området utgett ett större arbete, Die nierensyphilis
I–II
(i "Dermatologische zeitschrift", 1898,
1900 och särsk.). Vidare har han publicerat
Zur kenntnis der s. g. Dactylitis syphilitica
(i "Arbeiten aus dem Pathologischen institute",
Helsingfors, 1905). K. blef 1903 e. o. professor
i syfilidologi och hudsjukdomar samt var 1917–20
generaldirektör för Medicinalverket. Han har egnat
mycket intresse åt försäkringsverksamheten och
i Suomi-bolagets festskrift 1922 offentliggjort
undersökningar om tuberkulosens och veneriska
sjukdomars betydelse för lifförsäkringen samt om
dödligheten och dödsorsakerna inom bolaget 1890–1915.

T. C.

Karyolys (af grek. ka’ryon, nöt, och ly’sis,
upplösning), anat. Se Kromatolys.

Kasa Tepe, bergshöjd. Se Gaba Tepe. Suppl.

Kasbek, bergstopp. Se Kazbek.

*Kaschau tillhör nu Tjecho-Slovakien. Se Košice. Suppl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0510.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free