Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karrikatyr och Karrikera. Se Karikatyr och Karikera - Karriärsystem, krigsv. Se Passagesystem - *Kars. 1. - *Kars. 2. - Karshamnsgrundet - Karsö - Karskär - *Karst - *Karsten. 1. Petter Adolf K. - *Karsten. 2. Torsten Evert K. - *Karsten. 3. Sigfrid Rafael K. - Karsten, Ludvig - Karstensen, Asger Kristian - *Karstula - *Karta. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
953
Karrikatyr-Karta
954
Karrikatyr och K a r r i k e r a. Se Karikatyr och
Karikera.
Karriärsystem, krigsv. Se Passagesystem.
*Kars. 1. K. är numera ett vilajet i Turkiet (jfr
Kars 2. Suppl., här nedan) med enligt senaste (1924)
turkiska uppgifter 63,107 inv. - 2. I trakten sydväst
om staden och fästningen K. utkämpades i dec. 1914
samt i jan. och aug. 1915 flera större strider mellan
3:e turkiska armén (Enver pascha och sedan Havis
Hakki pascha), som gjorde upprepade, men fåfänga,
försök att från Erzerum framtränga mot och intaga
K., och ryska kaukasiska armén (Vorontsov-Dasjkov,
sedan Judenitj). Först då de reguljära ryska
trupperna utrymt landområdet och detta genom freden i
Brest-Litovski (3 mars 1918) afträdts till Turkiet,
lyckades det turkarna 27 april 1918 att storma det
af irreguljära ryska trupper och armeniska band
försvarade K. Efter vapenstilleståndet i Mudros 30
okt. s. å. nödgades turkarna utrymma K., som af de
allierade tillämnades åt den nya armeniska republiken
och låg inom dess af president Wilson i mars 1921
bestämda gräns mot Turkiet (jfr Armenien. Suppl.,
sp. 291). Ungefär samtidigt blef emellertid Armenien
en sovjetrepublik, och enligt ett fördrag mellan
Sovjet-Kyssland och den turkiska Angoraregeringen
(mars 1921) öfverläts K. med område, liksom Ardahan,
åter till Turkiet. Öfverlåtelsen bekräftades i ett
fördrag okt. s. å. mellan Angoraregeringen och de
kaukasiska sovjetrepublikerna. - Jfr Världs-k r i g
e t, sp. 182, 201 och 249. 2. H. J-dt. v. S-g.
Karshamnsgrundet, skär i Mönsteråsleden, Kalmar sund,
på 57° O’ 50" n. br. och 16° 31’ 40" ö. lgd fr. Gr.
E. A-t.
Karsjö, geogr. geol. Se K a r. Suppl.
Karskär. Se Korsnäs. Suppl.
*Karst. Karstbildningarna i Bjurälfdalen, Jämtland,
ha närmare undersökts 1921-22, då bl. a. togs ett par
100 fotografier därifrån (samt af karst i Lybsekdalen,
norska sidan), en del publicerad i "Sveriges natur"
(1922) af Erik Festin.
’Karsten. 1. Petter Adolf K. dog 22 mars 1917
på Forssa vid Mustiala. - 2. Torsten Evert K.,
kusins son till den föregående, finländsk filolog,
f. 20 aug. 1870 i Orivesi, blef student 1888,
filos, licentiat 1895, docent i f örn-germanska
språk 1897 och i germansk filologi 1908 samt
e. o. professor i germanska språk 1913. K:s
hufvudarbeten äro Studier öfver de nordiska
språkens primära nominalbildning (I 1895, II 1900)
och Die mitteldeutsche poetische paraphrase des
Buches Hiob ("Deutsche texte des mittelalters",
1910), österbottniska ortnamn. Språkhistorisk och
etnografisk undersökning (1906), namnundersökningen
Svensk bygd i Österbotten nu och fordom I-II (i
"Sv. litt. sällsk:s i Finland skrifter" 1921, 1923)
samt det sammanfattande arbetet Ger-manisch-finnische
lehnwortstudien (i Finska vet. soc:s "Acta", 1915). I
en mängd smärre uppsatser har K. framställt sina
teorier om svenskarnas bosättning i Finland och deras
härkomst samt därmed i samband stående frågor. -
3. Sigfrid R af a el K., den föregåendes broder,
sociolog, f. 16 aug. 1879 i Kveflaks, Österbotten,
blef student 1899, filos, licentiat 1906, docent
i jämförande religionsvetenskap 1907 och professor
i praktisk
filosofi 1922. K. studerade förnämligast i
England. Han företog två forskningsfärder bland
Syd-Amerikas indianstammar, 1911-13 till El Gran
chaco, på gränsen mellan Argentina och Bolivia,
och 1916 -19 till Ecuador, den senare understödd
af Helsingfors’ universitet och mecenater i
Göteborg. Bland hans arbeten må nämnas The origin of
worship (licentiatafh. 1905), Studies in primitive
greek religion (i Finska vet. soc:s "öfversikt’% 1907)
och Hedendom och kristendom. Studier i jämförande
religionsvetenskap (1910). Af hans indianstudier
ingå en del i sistnämnda publikations-serie,
andra i Åbo akad:s "Acta" (1920) och i olika
sydamerikanska sällskaps skrifter. Själfständigt
ha utkommit de populära arbetena Blodshämnd, krig
och segerfester bland jib ar oindianer na i östra
Ecuador (1920; öfv. till eng.) och Bland indianer
i Ecuadors urskogar (I-II, 1921; öfv. till fi.).
2-3. T. C.
Karsten, Ludvig, norsk målare, f. 8 maj 1876 i
Kristiania, blef student 1895, studerade därefter
i München, Madrid (2 år) och Paris för Carriére
och Matisse. K. har sedan 1907 mestadels vistats
i Köpenhamn, där han fortfarande är bosatt. Han
är en framstående begåfning; i sin uppfattning är
han närmast påverkad af Edv. Munch, för en lika
bred och summarisk pensel som denne, men använder
ännu kraftigare och våldsammare koloristiska
uttrycksmedel – färgen liksom strömmar ned öfver
hans dukar som ett silande regn. K. anordnade
en omfattande separatutställning i Stockholm
1922. Han är representerad i Nationalmuseum,
i Kristiania nationalgalleri (i sistnämnda
bl. a. med en märklig fri kopia eller snarare
om-diktning af Riberas Kristi grafläggning) och i
Köpenhamns konstmuseum med Kristus på korset m. fl.
M. H. G-gN.
Karstensen, Asger Kristian, dansk politiker, f. 22
mars 1874 vid Middelfart, blef student 1894, egnade
sig åt politik och journalistik, redigerade 1896-98
den "unga högerns" tidning "Tidens krav", var 1903-16
medarbetare i "Na-tionaltidende", redigerade 1915-20
"Frederiks-borg amtstidende" och innehar från 1899 en
korrespondensbyrå i Köpenhamn. K. var en af högerns
dugligaste agitatorer och flera gånger kandidat vid
val till folketinget. Han eftersträfvade samförstånd
med vänstern och bildandet af ett mellanparti
och medverkade i detta syfte vid tillkomsten af
konservativa folkpartiet 1915. K. blef 1918 medlem
af folketinget, men motsättningen mellan honom
och högerns storindustriella flygel blef snart
betydande. Detta, jämte privata skäl, gjorde, att
han 1920 lämnade folketinget. Han medverkade 1922
vid bildandet af Frisinnade landspartiet. P- E-t.
*Karstula hör numera till Viitasaari härad och
Tammerfors stift. 9,504 inv. (1922). O. B-n.
* Karta. - 3. Sedan hela Sverige nu är topografiskt
kartlagdt (jfr Generalstabens kartverk, äfven i
Suppl.), har revisionsmätning igångsatts och en del
konceptblad utgetts. Af andra större svenska kartverk,
utkomna under senare år, märkas "Generalstabens
öfversiktskarta öfver Sverige i skalan 1:400000"
(1914 ff.), "Sverige i 32 kartblad" (l : 500000),
utg. af S. Zetterstrand och A. Lagre-lius (1915-16),
"Nordisk familjeboks karta öfver Sverige" (1919) och
"Svenska turistföreningens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
