- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
995-996

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Keynes, John Maynard - *Keyser, Henrik - Keyserling. 1. Eduard von K. - Keyserling. 2. Hermann K. - *Key-Åberg. 1. A. H. A. K.-Å. - *Key-Åberg. 2. K. V. V. K.-Å. - K. G. - *K. G. G. - Kgl. M:t - *Khaibarpasset - *Khama - *Khamil - Khanikin - Kharwar - *Khasi and Jaintia hills - Khayyam - Kherel - Kheren - Khervariska folk - *Khnopff, F. - *Khuen-Héderváry, K. - Khurai - Kia-king - Kiala - *Kiamil pascha - Kiang-pe - *Kiangri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ej varit lika betydande, men han har offentliggjort
ett större arbete af filosofisk-matematisk karaktär, A
treatise on probability
(1921), och utger en delvis
till sv. öfversatt serie populära ekonomiska
handböcker, "Cambridge economic handbooks".

        E. Hkr.

*Keyser, Henrik. Hans dödsår är 1663.
Sonen Henrik K. d. y. var först bokbindare och
hindrades efter moderns död en tid af rådande
skråtvång från att öfvertaga tryckeriet. Han nödgades
därför drifva det genom en faktor, tills han på sitt
eget tryckeri genomgått vederbörlig lärlingstid.
1685 blef han Uppsala universitets boktryckare. Om
släkten K:s förlagsverksamhet se närmare H. Schück,
"Den svenska förlagsbokhandelns historia", I
(1923).

        V. S—g.

Keyserling [ka’js-], greflig ätt från Balticum.
1. Eduard von K., tysk författare, f. 14 maj
1855 i Pelss-Paddernin, Kurland, d. 29 sept. 1918
i München, där han länge varit bosatt. K. skref
stämningsfulla psykologiska skådespel
(Frühlingsopfer, 1899, Der dumme Hans, 1901, Benignens
erlebnis
, 1905), en rad romaner, af hvilka må
nämnas Rosa Herz (1883), Beate und Mareile
(1903), Dumala (1906; sv. öfv. 1920), Wellen
(1911; "Vågor", 1921), Abendliche häuser (1913;
"Skymningens gårdar", 1919), Am südhang (1916),
Fürstinnen (1917; "Furstinnor", 1919) och Im
stillen winkel
(1918), och berättelser (Gesammelte
erzählungen
, 4 bd, 1922). K:s stil är melodisk och
förnäm, med en klassisk anstrykning; hans
psykologi, särskildt i fråga om kvinnor, fin och känslig.

2. Hermann K., tysk (baltisk) filosof, f. 20
juli 1880 i Koenno (Livland), till Världskriget
bosatt i Raiküla (Estland), sedan i Darmstadt. K.,
hvilken betecknar sig som "metafysiker", söker
bakom alla fenomen och allt i tid och rum varande
något, som är verklighetens "betydelse". Liksom
vid språkets användning ej orden äro det
väsentliga, utan hvad de betyda, hvilket uttryckes olika
på olika språk, så finns bakom allt varande en
djupare betydelse. Därför är uppgiften för den
vise ej att veta, utan att förstå; och för detta
förstående kunna helt olika teorier och dogmer ge
skilda uttryck, som dock på olika
utvecklingsstadier äro lika riktiga, trots sina skenbara inbördes
motsägelser. Vägen till ett sådant förstående har
visats af Österlandets vise; men målet för oss i
Västerlandet måste dock vara ett helt annat.
Österlänningarna ha i det hänseendet stannat på en
lägre ståndpunkt, att för dem typen utgör det
bestämmande (liksom i Europa under medeltiden),
under det att vi måste fordra utvecklingsmöjlighet
för den fria individen. — K. har utöfvat ett mycket
omfattande författarskap, utmärkt af förvånande
idérikedom och stilistiskt mästerskap med långt
mera af konstnärens lifssyn och uttryckssätt än den
begreppsmässige filosofens. Hans hufvudarbeten äro
Das gefüge der welt (1906; 2:a uppl. 1922), Das
reisetagbuch eines philosophen
(6:e uppl. 1922;
"Österland och västerland, en filosofs resedagbok",
1922) och Schöpferische erkenntnis (s. å.). På
uppmaning af storhertig Ernst Ludvig af Hessen
grundlade han 1919 en "vishetsskola" i Darmstadt
och har sedan 1920 utgett dess årsbok, "Der
leuchter". I Stockholm föreläste K. 1924.

        2. S—e.

*Key-Åberg. 1. A. H. A. K.-Å. dog 15 maj
1918. Han ledde 1917 den vetenskapliga
undersökningen af Karl XII:s kvarlefvor (se Karl,
svenska konungar 6. Suppl.). — 2. K. V. V. K.-Å.
var 1912—15 byråchef och chef för
näringsstatistiska afdelningen i Kommerskollegium och är sedan
1915 chef för Svenska arbetsgifvareföreningens
centrala statistiska byrå. — 1912 blef han led. af
den af nykterhetskommittén begärda utredningen
angående alkoholhaltiga dryckers tillverkning inom
landet, 1913 led. af undervisningsstatistiska
kommittén, 1915 led. af kommittén angående vissa
järnvägsfrågor i Stockholms och Uppsala län, och 1913
var han officiellt ombud vid nykterhetskongressen i
Paris. Han har bl. a. utgett "Svenska
arbetsgifvareföreningens lönestatistiska årsbok" (årligen
sedan 1914). K. fick 1915 kommerseråds n. h. o. v.

K. G., förkortning för eng. knight of the
Garter
, riddare af Strumpebandsorden.

*K. G. G., oriktig förkortning i st. f. K. G. C.

Kgl. M:t, förkortning för Kunglig majestät.

*Khaibarpasset. Se bild i art. Afganistan.
Suppl.

*Khama, höfding i Betsjuanaland, dog där 21
febr. 1923.

*Khamil. Se äfven Hami. Suppl.

Khanikin, stad i Mesopotamien, vid Diala nära
gränsen mot Persien, 180 km. n. ö. om Bagdad.
Under Världskriget blef 5 juni 1916 den från
Hamadan i Persien öfver K. mot Bagdad framryckande
ryska hufvudkolonnen vid K. slagen af turkarna
och trängd tillbaka öfver gränsen. Jfr
Världskriget, sp. 216.

        H. J—dt.

Kharwar, folkstam. Se Kolh, sp. 531.

*Khasi and Jaintia hills är nu ett distrikt i
brittisk-indiska prov. Assam. 15,596 kvkm. 243,263
inv., hvaraf 41,122 kristna och 13,145 hinduer
(1921).

Khayyam, engelsk, äfven i Sverige brukad,
namnform för Alchaijami. Se Omar Alchaijami.

Kherel, missionsstation. Se Mission, sp. 675.

Kheren, stad. Se Cheren. Suppl.

Khervariska folk. Se Kolh, sp. 531.

*Khnopff, F., dog 14 nov. 1921 i Bruxelles.

*Khuen-Héderváry, K., afgick som
ministerpresident i april 1912 (se Ungern, sp. 1049) och
dog 16 febr. 1918 i Budapest.

Khurai, missionsstation. Se Mission, sp. 676.

Kia-king, kejsare. Se Kina, sp. 63.

Ki’ala, herrgård i Borgå socken, Nylands län,
Finland, är en af landets äldsta herrgårdar och
omnämnes redan på 1200-talet. Den var släkten
Stålarms stamgods (från 1300-talet till 1629),
tillhörde sedan bl. a. släkten Adlercreutz och eges
nu af ett aktiebolag. Här föddes generalen K.
J. Adlercreutz 1757 och målaren Albert
Edelfelt 1854.

        O. B—n.

*Kiamil pascha kallades efter turkarnas första
militära motgångar i Första Balkankriget till
storvesir, 29 okt. 1912, och lyckades 3 dec.
åvägabringa stillestånd med Bulgarien och Serbien. Han
störtades emellertid genom en ungturkisk
sammansvärjning (se Turkiet, sp. 425—426) redan
23 jan. 1913 och drog sig då tillbaka till sin
hembygd, Cypern, där han 14 nov. 1913 afled i
Nikosia.

Kiang-pe, stad. Se Tschung-king.

*Kiangri (äfven formen Kyankari
förekommer) är äfven ett sandjak i turkiska vilajetet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free