- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
995-996

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Keynes, John Maynard - *Keyser, Henrik - Keyserling. 1. Eduard von K. - Keyserling. 2. Hermann K. - *Key-Åberg. 1. A. H. A. K.-Å. - *Key-Åberg. 2. K. V. V. K.-Å. - K. G. - *K. G. G. - Kgl. M:t - *Khaibarpasset - *Khama - *Khamil - Khanikin - Kharwar - *Khasi and Jaintia hills - Khayyam - Kherel - Kheren - Khervariska folk - *Khnopff, F. - *Khuen-Héderváry, K. - Khurai - Kia-king - Kiala - *Kiamil pascha - Kiang-pe - *Kiangri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

995

Keyser-Kiangri

996

ej varit lika betydande, men han har offentliggjort
ett större arbete af filosofisk-matematisk karaktär,
A treatise ön probability (1921), och utger en
delvis till sv. öfversatt serie populära ekonomiska
handböcker, "Cambridge economic handbooks". E. Hkr.

*Keyser, Henrik. Hans dödsår är 1663. Sonen Henrik
K. d. y. var först bokbindare och hindrades efter
moderns död en tid af rådande skråtvång från att
öfvertaga tryckeriet. Han nödgades därför drifva det
genom en faktor, tills han på sitt eget tryckeri
genomgått vederbörlig lärlingstid. 1685 blef han
Uppsala universitets boktryckare. Om släkten K:s
förlagsverksamhet se närmare H. Schiick, "Den
svenska förlagsbokhandelns historia", I (1923).
V.S-g.

Keyserling [ka’js-], greflig ätt från
Balticum. 1. Eduardvon K., tysk författare,
f. 14 maj 1855 i Pelss-Paddernin, Kurland,
d. 29 sept. 1918 i München, där han länge varit
bosatt. K. skref stämningsfulla psykologiska
skådespel (Fruhlings-opfer, 1899, Der dumme Hans,
1901, Benignens erlebnis, 1905), en rad romaner, af
hvilka må nämnas Rosa Herz (1883), Beate und Mareile
(1903), Dumala (1906; sv. öfv. 1920), Wellen (1911;
"Vågor", 1921), AbendlicJie häuser (1913; "Skymningens
gårdar", 1919), Am siidhang (1916), Furstinnen
(1917; "Furstinnor", 1919) och Im stillen winJcel
(1918), och berättelser (Gesammelte erzahlungen,
4 bd, 1922). K:s stil är melodisk och förnäm, med
en klassisk anstrykning; hans psykologi, särskildt
i fråga om kvinnor, fin och känslig.

2. Herm an n K., tysk (baltisk) filosof, f. 20
juli 1880 i Koenno (Livland), till Världskriget
bosatt i Kaikiila (Estland), sedan i Darmstadt. K.,
hvilken betecknar sig som "metafysiker", söker
bakom alla fenomen och allt i tid och rum varande
något, som är verklighetens "betydelse". Liksom vid
språkets användning ej orden äro det väsentliga,
utan hvad de betyda, hvilket uttryckes olika på
olika språk, så finns bakom allt varande en djupare
betydelse. Därför är uppgiften för den vise ej att
veta, utan att förstå; och för detta förstående kunna
helt olika teorier och dogmer ge skilda uttryck, som
dock på olika utvecklingsstadier äro lika riktiga,
trots sina skenbara inbördes motsägelser. Vägen till
ett sådant förstående har visats af österlandets
vise; men målet för oss i Västerlandet måste dock
vara ett helt annat, öster-länningarna ha i det
hänseendet stannat på en lägre ståndpunkt, att för
dem typen utgör det bestämmande (liksom i Europa
under medeltiden), under det att vi måste fordra
utvecklingsmöjlighet för den fria individen. -
K. har utöfvat ett mycket omfattande författarskap,
utmärkt af förvånande idérikedom och stilistiskt
mästerskap med långt mera af konstnärens lifssyn och
uttryckssätt än den begreppsmässige filosofens. Hans
hufvudarbeten äro Das gefilge der welt (1906; 2:a
uppl. 1922), Das reisetagbuch eines philosophen
(6:e uppl. 1922; "österland och västerland, en
filosofs resedagbok", 1922) och Schöpferische
erkenntnis (s. å.). På uppmaning af storhertig
Ernst Ludvig af Hessen grundlade han 1919 en
"vishetsskola" i Darmstadt och har sedan 1920 utgett
dess årsbok, "Der leuchter". I Stockholm föreläste
K. 1924. 2. S-e. *Key-Äberg. 1. A. H. A. K.-Å. dog
15 maj 1918. Han ledde 1917 den vetenskapliga under-

sökningen af Karl XII:s kvarlefvor (se K a r l,
svenska konungar 6. SuppL). - 2. K. V. V. K.-Ä. var
1912-15 byråchef och chef för näringsstatistiska
afdelningen i Kommerskollegium och är sedan 1915
chef för Svenska arbetsgifvareföreningens centrala
statistiska byrå. - 1912 blef han led. af den af
nykterhetskommittén begärda utredningen angående
alkoholhaltiga dryckers tillverkning inom landet,
1913 led. af undervisningsstatistiska kommittén,
1915 led. af kommittén angående vissa järnvägsfrågor
i Stockholms och Uppsala län, och 1913 var han
officiellt ombud vid nykterhetskongressen i Paris. Han
har bl. a. utgett "Svenska arbetsgifvareföreningens
lönestatistiska årsbok" (årligen sedan 1914). K. fick
1915 kommerseråds n. h. o. v.

K. G., förkortning för eng. knight of the Gar-ter,
riddare af Strumpebandsorden.

*K. G. G., oriktig förkortning i st. f. K. G. C.

Kgl. M:t, förkortning för Kunglig majestät.

*Khaibarpasset. Se bild i art. Afganistan. Suppl.

*Khama, höfding i Betsjuanaland, dog där 21
febr. 1923. ,

*Khamil. Se äfven Hami. Suppl.

Khanikin, stad i Mesopotamien, vid Diala nära
gränsen mot Persien, 180 km. n. ö. om Bagdad. Under
Världskriget blef 5 juni 1916 den från Ha-madan
i Persien öfver K. mot Bagdad framryckande ryska
hufvudkolonnen vid K. slagen af turkarna och trängd
tillbaka öfver gränsen. Jfr Världs-kr i g et, sp. 216.
H. J-dt.

Kharwar, folkstam. Se Kolh, sp. 531.

*Khasi and Jaintia hills är nu ett distrikt i
brittisk-indiska prov. Assam. 15,596 kvkm. 243,263
inv., hvaraf 41,122 kristna och 13,145 hinduer (1921).

Khayyam, engelsk, äfven i Sverige brukad, namnform
för Alchaijämi. Se Omar Alchaijämi.

Kherel, missionsstation. Se Mission, sp. 675.

Kheren, stad. Se Ch er e n. Suppl.

Khervariska folk. Se Kolh, sp. 531.

’Khnopff, F., dog 14 nov. 1921 i Bruxelles.

*Khuen-Hédervåry, K., afgick som ministerpresident i
april 1912 (se Ungern, sp. 1049) och dog 16 febr. 1918
i Budapest.

Khurai, missionsstation. Se Mission, sp. 676.

Kia-king, kejsare. Se Kina, sp. 63.

Ki’ala, herrgård i Borgå socken, Nylands län, Finland,
är en af landets äldsta herrgårdar och omnämnes redan
på 1200-talet. Den var släkten Stålarms stamgods (från
1300-talet till 1629), tillhörde sedan bl. a. släkten
Adlercreutz och eges nu af ett aktiebolag. Här
föddes generalen K. J. Adlercreutz 1757 och
målaren Albert Edel-felt 1854. .
O. B-n.

*Kiamil pascha kallades efter turkarnas första
militära motgångar i Första Balkankriget
till stor-vesir, 29 okt. 1912, och lyckades 3
dec. åvägabringa stillestånd med Bulgarien och
Serbien. Han störtades emellertid genom en ungturkisk
sammansvärjning (se Turkiet, sp. 425-426) redan 23
jan. 1913 och drog sig då tillbaka till sin hembygd,
Cypern, där han 14 nov. 1913 afled i Nikosia.

Kiang-pe, stad. Se Tschung-king.

* Kiangri (äfven formen K y a n k a r i förekommer)
är äfven ett sandjak i turkiska vilajetet Kasta-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free