- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
999-1000

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kianto ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kiel-Kiesel

1000

fatta 10 dlr med 200-300 taflor). K. har behandlat
de fossila växterna äfven ur morfologisk och
anatomisk synpunkt. Tills, med D. T. Gwynne-Yaughan
har han publicerat en monografi öfver de fossila
osmundacéerna. Hans namn är äfven förbundet med
upptäckten af pteridospermerna. Sålunda beskref
han 1904 det första fallet af direkt samband
mellan frön och ormbunkliknande blad (Neuropteris
heterophylla), och 1905 upptäckte han hanorganen
hos den första kända pteridospermen, Lyginopteris
oldhamia. Det förnämsta af K:s arbeten är hans
(tills, med W. H. Lang publicerade) beskrifning
af kiselvandlade devoniska växter från Skottland,
tillhörande den af K. uppställda nya klassen
Psilophytales (se d. o. Suppl.). Den mönstergilla
beskrifningen och tolkningen af denna den äldsta
och mest primitiva gruppen af kärlväxter (Ön
old red sandstone plants showing structure from
the Rhynie chert bed, Aberdeenshire) betecknar
ett af de största framsteg, som någonsin gjorts
beträffande kännedomen om växtvärldens historia.
T. G. H-e.

*Kiel hade 205,330 inv. 1919. Där uppfördes 1906-11
ett nytt rådhus (af H. Billing), och en svensk kyrka
invigdes 17 aug. 1920 af ärkebiskop N. Söderblom,
samtidigt som ett ålderdomshem öppnades för män
och kvinnor af svensk nationalitet. I enlighet
med fredsfördraget i Versailles 1919 blefvo
befästningarna raserade i juni 1921. Det förra
kejserliga varfvet tillhör nu det af Tyska riket
egda "Aktiengesellschaft Deutsche werke" och är
ombildadt för fredsproduktion. I st. f. den förra
segelregattan (Kieler woche) hålles sedan 1920 årligen
en Kieler herbstwoche jur kunst und wissen-schaft
med utställningar, föredrag m. m. af berömda tyska
och utländska lärde och konstnärer. I början af
nov. 1918 utbröt i K. ett svårt matros-myteri, som
blef utgångspunkt för den tyska revolutionen s. å.
E. A-t.

Kielbukten [kil-]. Se ö s t e r s j ö n, sp. 263.

*Kielce. 1. K. är nu ett polskt vojevodskap. 25,736
kvkm. 2,534,214 inv., 98 på l kvkm. (1921). -
2. K., hufvudstad i vojevodskapet K., hade
41,357 inv. 1921. - K. hölls under Världskriget
besatt af österrikarna 15 aug.-4 nov. 1914 och
af ryssarna 5 nov. 1914-12 maj 1915, då staden
intogs af tyskarna. Jfr Världskriget, sp. 177.
1. 2. E. A-t. H. J-dt.

’Kielland. - 2. Kitty £ dog 11 okt. 1914 i Kristiania.

Kielmansegg [kil-], Eric h, grefve, österrikisk
ämbetsman och politiker, f. 13 febr. 1847, d. i
febr. 1923, tillhörde en hannoversk protestantisk
adelssläkt, som efter Hannovers införlifning med
Preussen öfverflyttade till Österrike. Efter att
sedan 1870 ha varit anställd inom statsförvaltningen
blef K. nov. 1889 ståthållare i Nedre Österrike,
hvilken post han bibehöll till juni 1911 med
af-brott för tiden juni-sept. 1895, då han var
provisorisk ministerpresident och inrikesminister i
en öfvergångsministär af ämbetsmän, som sedan gaf rum
för ministären Badeni. Som ståthållare råkade K. på
1890-talet flera gånger i häftig konflikt med det
mäktiga, af Lueger ledda kristlig-sociala partiet i
Nedre Österrikes landtdag och Wiens kommunalråd. Han
var energiskt och framgångsrikt verksam för
förbättring af Wiens samfärdselsväsen. V. S-g.

Kielmeyer [kilmajer], Karl Friedrich, tysk zoolog,
f. 22 okt. 1765 i Bebenhausen (Wiirttem-berg), d. 24
sept. 1844 i Stuttgart, blef 1792 professor i zoologi,
botanik och kemi vid Karlsschule i Stuttgart och 1816
föreståndare för de konstnärliga och vetenskapliga
institutionerna där. Han var en bland de förste,
som samlade ett rikt zoologiskt material "för att
kunna bygga zoologien på jämförande anatomi och
fysiologi samt genomföra en i möjligaste måtto
fullständig jämförelse mellan djuren med afseende
på deras sammansättning och på olikheten i deras
organiska system och funktioner". K. hör till de få
tyske vetenskapsmän, som utöfvat stort inflytande
på sin samtid, utan att i tryckta skrifter ha
nedlagt frukterna af sitt forskningsarbete. Ty
medan hans publikationer äro få och obetydliga,
blef han genom sin akademiska lärarverksamhet - de
af ham föreläsningars åhörare gjorda anteckningarna
afskrefvos flitigt och vunno stor spridning - en af
grundläggarna af den jämförande anatomien. G. Cuvier
ansåg honom som sin lärare, och A. v. Humboldt
tillegnade honom sina zoologiska undersökningar. Ehuru
ej närmare förtrogen med embryologien, anses dock
K. vara den, hvilken först fäst uppmärksamheten på den
företeelse, som senare benämnts den biogenetiska lagen
(se Descendensteori). L-e.

Kien-li [ki-], stad i kinesiska prov. Hupe,
strax n. om Jang-tse-kiang. Omkr. 10,000 inv. I
K. upprättade Svenska missionsförbundet en station
1909.

Kien-lung [ki-], kejsare. Se Kina, sp. 62.

Kiepanjaure [ki’e-], Kiepomajärvi, en 13 kvkm. stor
sjö, 631 m. ö. h., i Jukkasjärvi socken, Norrbottens-
län, nära gränsen till Norge och Karesuando, af rinner
genom Lainio älf. O. S j n.

*Kiepert. - 2. R i c h a r d K. dog 4 aug. 1915 i
Lichterfelde-West.

Kiepomajärvi [ki’e-]. Se Kiepanjaure. Suppl.

Kier, Christian Ludvig, dansk rättshistoriker, f. 25
dec. 1839 på Herlufsholm, blef juris kandidat 1863
och är från 1869 öfverrättssakförare i Aarhus. Vid
sidan af stor praktisk verksamhet i kommunala och
ekonomiska företag har han idkat rättshistoriska
studier, i synnerhet i langobardisk rätt, och
utgett bl. a. Edictus Rotari. Studier ved-rörende
longobardernes nationalitet (1898) och Dansk og
langobardisk arveret (1901), där han polemiserar
mot J. Ficker. 1915 utkom Beowulf, et bidrag til
Nordens oldhistorie. P- E-t.

*Kierkegaard. - 2. S. A. K. K:s Papirer, utg. af
P. A. Heiberg och V. Kuhr, ha fortskridit till bd IX
(1920). Af hans Samlede vcerker utkommer sedan 1920
2:a uppl. Af de senaste årens rikhaltiga litteratur
om honom må nämnas P. A. Heiberg och V. Kuhr,
"K.-studier" (3 bd, 1912-18), V. Ammundsen, "K:s
ungdom" (1912), H. Elle-kildo i "Danske studier"
(1916) samt T. Bohlin, "S. K." (1918), "S. K:s
etiska åskådning" (s. å.) och "S. K. och nutida
religiöst tänkande" (1919). Till sv. ha öfversatts
"Valda stycken" (1916), "Förförarens dagbok" (1919),
"Två skriftetal" (s. å.) och "Fruktan och bävan"
(1920). P. E-t.

Kiernander, J. S. Se K j ern an der. Suppl.

Kieron [ki’e-], fjäll vid Abisko, det västligaste och
lägsta i Abiskoalperna, skildt från Siellatjåkko af
den lilla fjällsjön Tjåmohasreppejaure. O- Sjn.

*Kiesel, K., dog 17 juni 1921 i Berlin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0534.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free