- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1017-1018

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kinberg. 2. Olof Vilhelm K. - *Kinch. 2. K. F. K. - *Kinck, H. E. - *Kind. 1. - *Kind. 2. - *Kinda kanal - *Kinda och Ydre domsaga - Kinderåsbonaden - Kinemakolormetoden - Kinematisk - *Kinematograf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1017

Kinch-Kinematograf

1018

direktör vid Stockholms stads sinnessjukhus å Långbro
(Älfsjö). Han blef 1909 docent i psykiatri och
rättspsykiatri vid Karolinska institutet. Sedan
1920 är han lärare i rättspsykiatri där och
sinnessjukläkare å Långholmens centralfängelse,
å hvars sin-nessjukafd. han ger kliniska kurser
i rättspsykiatri för studerande och läkare. Han
erhöll 1922 professors n. h. o. v. Han har
som sakkunnig deltagit inom kommittén för
revision af hospitalsstadgan (1915), inom
Justitiedepartementet för utarbetande af förslag
till lag mot minderårigas brottslighet (1918), inom
Socialdepartementet för utarbetande af stadga för
statens tvångsarbetsanstalter {1920) m. m. Som led. i
styrelsen för Svenska kri-minalistföreningen har
K. på ett från juridiskt håll mycket uppmärksammadt
sätt deltagit i diskussionen rörande de nya
straffrättsförslagen. - Bland K:s (på sv., ty.,
fr., eng. o. it.) utgifna större arbeten må
nämnas Brottslighet och sinnessjukdom. En kritisk
studie över det rättsliga förfaringssättet i
Sverige rörande för brott tilltalade personer av
tvivelaktig sinnesbeskaffenhet (grad. afh., 1908),
Lagstiftningen och alkoholistvården .(tills, med
J. Linders, 1916), Rättspsykiatriska utlåtanden
1907-1916 (1917). Af hans många smärre skrifter må
framhållas Om behandlingen av kriminella sinnessjuka
(1908), Kriminalpolitiska riktlinjer och förslag
(tills, med I. och A. Petrén, 1909), Om obestämda
straffdomar (1910), Om formen för rättspsykiatriska
utlåtanden (1911), Alcool et cri-minalité (i
"Archives d’anthropologie criminelle", 1913),
Vber das strafprocessuale verfahren in Schweden der
wegen verbrechen angeklagtén personen zweifelhaften
geisteszustandes nebst reformvor-schlägen (i
"Jurist, psychiatrischen grenzfragen", 1913), Om
den s. k. tillräkneligheten (1917), Om farliga
sinnessjuka (1923) och Om s. k. lösdrivar e
cch deras behandling. So dal-medicinsk studie
(1924). I samarbete med E. Wallenstein har
K. öfversatt Ferreros (se denne. Suppl.) arbete
"Den latinska anden och den moderna världen" (1919).
1. H.J-dt. 2. G-s.

*Kinch. - 2. K. F. K. dog 26 aug. 1921 i
Köpenhamn. Han ledde 1902-09 och 1914 utgräf-ningarna
på Rhodos, hvilka han skildrade i Vroulia (1914).
P.E-t.

"Kinck, H. E. - K:s alstring under senare år omfattar
bl. a. barock- och renässansskådespelen Den sidste
gjest (1910), Brylluppet i Genua (1911), Mot karneval
(1915) och Lisabettas brödre (1921), - af hvilkas
hufvudpersoner han behandlat Pietro Aretino och
Macchiavelli i de historiskt biografiska skildringarna
En penneknegt (1911) och Rences-sancemennesker (1916)
-, Spanske höstdögn (1912), dramat Paa Ekre’rnes gaard
(1913), berättelserna Kirken bränder (1917), Guldålder
(1920) och Fra Fonneland til Svarbergssveen (1922),
den stora romanen Sneskavlen brast (3 bd, 1918-20)
om väst-

norskt allmogelif, uppsatserna Rormanden ombord
(1920), som polemiskt vänder sig mot hela tidsandan,
och Mange slags kunst (1921), litteratur-och
kulturkritik, och Storhetstid (1922), som sysslar med
företeelser och människor i 1200-talets Norge. 1923
utkom K:s själfbiografiskt intressanta Herman
Ek. Se A. Krogvig, "Nordisk diktning" (1912) och
"Böker og mennesker" (1919), J. A. Refsdal i "Edda"
(1914) och Chr. Gierlöff, "H. E. K." (1923).

*Kind. 1. Häradet ingår nu i Kinds fögderi. 29,827
inv. (1924). - 2. Kontraktet omfattar nu 9 pastorat,
i det att Gällstads pastorat l maj 1921 delats
i två, det ena benämndt Gällstads, Södra Sams och
Grönahögs församlingars pastorat, det andra Tvärreds,
Marbäcks och Finnekumla församlingars pastorat. 29,862
inv. (1921). - 4. Ett af de "små landen". Se L an d
sk a p, sp. 1015.

*Kinda kanal byggdes 1856 (ej 1865)-71.

*Kinda och Ydre domsaga omfattar nu 2,208,?i
kvkm. 25,844 inv. (1924). Malexanders sockendel af
Ydre härad öfverflyttades l jan. 1920 från K. till
Lysings och Göstrings domsaga.

Kinderåsbonaden (från Kinderåsen i Oviken, Jämtland,
nu i Helmbygdas museum i Östersund), från tiden
omkr. 1500, är vår äldsta bevarade allmogemålning på
väf för en ryggåsstuga Det nedre rektangulära partiet
(omkr. 4 m. långt) framställer i 5 bevarade fält
(ett 6:e defekt) Kristi lidandes historia. I det
öfre, efter stugugafvelns roste, triangelformiga
partiet synes i ena fältet ängeln Mikael i strid
med Satan, som nedstörtas till dödsriket, och i det
andra S:t Görans strid med draken, under det att
prinsessan och hennes föräldrar från slottet följa
stridens gång. Målningarna äro i svart, brunt, grått,
krapprödt och något hvitt samt särdeles dekorativa.
E. Fn.

Kinemakolormetoden [-lår; af lat. co’lor, färg]. Se
Kinematograf. Suppl., sp. 1023.

Kinemätisk (af grek. ki’nema, rörelse), som har
afseende på rörelse (jfr K i n e m a t i k).

*Kinematograf. Sedan art. i hufvudarbetet skrefs
(1910), har den kinematografiska tekniken gjort
ansenliga framsteg. Kinematografiens fysiologiska,
optiska och mekaniska grunder och betingelser ha
varit föremål för fördjupad vetenskaplig forskning,
och de därvid vunna resultaten ha på mångahanda sätt
och för olika ändamål utnyttjats tekniskt. Samtidigt
ha kinematografiens tillämpningar, från att förut
hufvudsakligen ha tjänat nöjeskulten, fått en alltmer
omfattande användning i undervisningens, teknikens
och vetenskapens tjänst. Den af filmfabrikerna
producerade filmen räknas i 10,000-tals km. per
år. Den ojämförligt största delen förbrukas
af biografteatrarna, hvilkas antal ständigt
ökas och som numera äro de utan jämförelse mest
frekventerade nöjeslokalerna. Detta har haft
till följd att filmindustrien enormt utvecklats
(se nedan, sp. 1029). Inspelningsbolagen ha
ofta mycket stor omfattning och förfoga öfver
betydande kapital. De större bolagen disponera
i regel olika afdelningar: inspelningsateljéer,
laboratorier, dekorationsverkstäder, klädloger,
belysningsanläggningar m. m. Ofta förfoga de öfver
vidsträckta omgifvande markområden, afsedda för
friluftsinspelningar, hvarvid stundom omfattande
byggnader och dekorationer uppföras: kyrkor, slott,
ja stundom hela stadsinteriörer, allt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free