- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1079-1080

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Knäreflexen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vanligast dubbelsidigt, dels i småbarnsåldern som
omedelbar följd af engelska sjukan (se d. o.),
dels i den s. k. lärlingsåldern, i hvilken dylika
öfverbelastningsdeformiteter med förkärlek uppträda
i olika regioner af den upprätta hållningens organ
(ryggrad, bäcken och nedre extremiteter). Äfven i
detta senare fall är deformiteten ofta en aggravation
(ett förvärrande) af en redan under den i barndomen
genomgångna engelska sjukan uppkommen, obetydlig
felställning. Då deformiteten uppträder enkelsidigt,
föreligger i regel en lokal förändring i knäleden,
antingen medfödd felbildning eller följd af en lokal
olycksfallsskada eller sjukdom, då formförändring af
ledändarna i lårben eller skenben kan medföra mycket
stark kobenthet. Liksom andra dylika deformiteter
har kobentheten, en gång begynt, stark tendens att
under hela uppväxttiden ökas. Äfven en relativt
obetydlig och till synes ej alltför vanställande
kobenthet hos barn bör därför i tid genom ortopedisk
specialbehandling korrigeras. Behandlingen är i de
flesta fall operativ. Äldre tiders behandling med
skenor eller andra yttre mekaniska apparater är numera
på grund af ringa effektivitet och stor besvärlighet i
jämförelse med modern operativ behandling (osteotomi,
se d. o.) bortlagd. Framhållas bör emellertid, att
i barnaåren en obetydlig kobenthet kan ökas genom
otjänlig anordning af strumpeband. Dessa böra ej gå
från lifstyckets sidodel till strumpans yttre rand,
utan böra placeras på framsidan eller baksidan af
benet. Liksom andra s. k. statiska eller funktionella
deformiteter kunna vissa lindriga fall af kobenthet
under den fortsatta tillväxten själf korrigera sig
("växa bort"). Huruvida man i det enskilda fallet
kan räkna därpå, kan endast den på området erfarne
läkaren, ortopeden, med någon säkerhet afgöra.

P. Hgld.

*Kobert, E. R., sedan 1899 professor vid och direktor
för farmakologiska institutet i Rostock, dog 28 dec. 1918.

*Koblenz. – 2. Det besattes 1632 (ej 1631) af svenskarna.
Under Världskriget bombarderades K. af de allierades
flygare 11 ggr 1 okt. 1917–24 okt. 1918.

L. W:son M.

Kobo-daishi, japansk abbot. Se bd XII, sp. 1453.

*Kobold, H., blef 1902 observatör i Kiel och först 1921 professor där.

*Kobolt. Metallens smältpunkt ligger vid 1490°. Då
den är luftbeständig och hårdare än nickel, används
den numera stundom i st. f. nickel till skyddande
öfverdrag på andra, oädlare metaller. Äfven används
kobolt som beståndsdel i flera värdefulla legeringar,
t. ex. stellit (se d. o. Suppl.). – På det
3-värdiga stadiet ger kobolt med ammoniak, cyan,
nitrit m. fl. radikaler ett mycket stort antal
komplexa föreningar, hvilkas studium genom Werner
o. a. ledt till en klarare uppfattning af dylika
föreningars natur. Se Metallammoniakföreningar,
Molekylarföreningar och Werner, Alfred.

K. A. V–g.

*Koboltblått är namn på 2 väsentligt olika,
blåa, kobolthaltiga färgämnen. Det ena (äldre)
slaget erhålles genom glödgning af koboltoxid med
kiselsyra och tennoxid. Det benämnes äfven cæruleum
l. bleu-céleste [blö selä’st] och utgör en blandning
af koboltortosilikat, Co2 SiO4,

med koboltortostannat Co2 Sn O4. Ett annat slags
koboltblått framställdes först af Josef Leithener
1795 och något senare af Gahn och Thénard; det
är detta, som ofta går under namn af Thénards
blått
. Det erhålles genom glödgning af aluminiumoxid
eller -sulfat med koboltnitrat och utgöres af
koboltaluminat, Co(AlO2)2, en med mineralet spinell
nära besläktad förening.

K. A. V–g.

*Koboltgrönt. Till sin kemiska natur utgör denna målarfärg
en isomorf blandning af zinkoxid med koboltoxidul.

K. A. V–g.

Koboltviolett, kem. tekn., en 1859 af Salvetat
framställd, särdeles beständig målarfärg, som utgöres
af koboltfosfat. Det används äfven i keramiken.

K. A. V–g.

Koborgs hus, medeltida fäste i Ovikens socken,
Jämtland, var under slutet af medeltiden och under
reformationstiden förvaringsplats för kyrkans
inkomster af landskapet och förvaltades af prosten
i Oviken. Redan 1611 var det ödelagdt; lämningar
finnas i Koborgens fäbodar, 10 km. v. om Storsjön.

O. Sjn.

*Kobrin tillhör nu Polen, vojevodskapet Polesien.
8,232 inv. (1921). Officiell namnform Kobryń.

*Kobron tillhör nu Lettland.

Kobryń, officiella polska formen för Kobrin.

*Koburg tillhör sedan 1 juli 1920 tyska fristaten
Bajern, kretsen Oberfranken. 23,413 inv. (1919).

*Koch (sp. 456). – 2. Richert V. von K. dog
28 nov. 1913. – 3. N. F. Helge von K. blef 1911
illustration placeholder
Helge von Koch.

professor i ren matematik vid Stockholms högskola
och dog i Stockholm 11 mars 1924. – 4. R. G. Halfred
von K.
blef vid Världskrigets utbrott verkställande
ledamot af Stockholms stads arbetslöshetskommitté
och s. å. af Statens arbetslöshetskommission, ur
hvilken sistnämnda han utträdde 1923 i samband med
dess konflikt med ministären Branting. K. tillhörde
1913–18 ånyo Stockholms stadsfullmäktige och var några
år ordf. i dess nykterhetsgrupp. Han är sedan 1915
led. af Första kammaren (för Örebro län), tillhörde
det liberala partiet och är sedan dettas klyfning
medlem af frisinnade folkpartiet. I riksdagen har
K. väckt ett stort antal motioner i sociala frågor
och tagit verksam del i 2:a lagutskottets arbeten
(lagutskottssuppleant sedan 1918). – K:s största
insats under de senare åren ligger på fattigvårdens
och barnavårdens område. Han var 1907–23 ordf. i
Sv. fattigvårdsförbundets arbetsutskott och blef
1919 förste innehafvare af befattningen som statens
fattigvårdsinspektör, hvilket ämbete kan sägas
vara en frukt af hans egen mångåriga verksamhet
för fattigvårdens främjande. Sedan 1920 är han
därjämte chef för byrån för fattigvård och barnavård
i Socialdepartementet. På dessa poster har hans
stora arbets- och organisationsförmåga burit rika
frukter. K. har äfven verkat för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:10:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcp/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free