Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korkfabrikation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1177
Korkfabrikation-Korngold
1178
och läderfabriks-a.-b. (aktiekap. 8,2 mill. mk;
tillverkningsvärde 10 mill. mk 1923).
O. B-n.
* Korkfabrikation har som viktigaste uppgift vid
sidan af buteljkorktillverkningen förfärdigandet af
korkisolering emot värme och köld, hvilken beredes
af det affall, som uppstår vid tillverkning af
korkproppar m. m., samt af den s. k. jungfrubarken,
d. v. s. den bark, som skalas de tre första
gångerna från ett träd. Vid värmeisolering
öfver 300° C. används asbest, men vid alla lägre
temperaturer begagnas numera korkisolering med
fördel, sedan fabrikerna expandera korken i
de .sammanpressade korkisoleringsplattorna. -
Butelj-korkstillverkning för hand förekommer
numera i blott obetydlig skala, sedan maskinernas
konstruktion fullkomnats. De af svensken A. Johnson
(urspr. Johansson), som på 1890-talet utvandrade
till Förenta staterna, konstruerade sinnrika
automatiska borr- och sprundmaskinerna användas
numera i en mängd fabriker öfver hela världen. -
A.-b. Wicanders korkfabriker, med en dagstillverkning
af omkr. 15 mill. korkar, har fabrik (utom på de i
hufvudarb. uppräknade ställena) äfven i Warschau
samt korkbarksfaktorier i Spanien och Portugal.
C. A. W-r.
Korkisolering. Se Korkfabrikation. Suppl.
Korkrost, trädg., å äpplen och andra frukter
förekommande större eller mindre korkliknande
brännfläckar, förorsakade af besprutning
med kejsar-grönt eller sur bordeauxvätska.
G. L-m.
Korkskabb, bot., namn på den af Spongospora (se
d. o.) förorsakade sjukdomen på potatis. Sjukdomen
förekommer hos oss hufvudsakligen på västkusten,
men har ännu ej uppträdt förhärjande i högre grad.
G. L-m.
*Korn. 1. Om sjukdomar hos korn se Hel-minthocecidier,
Helminthosporium, Kornsjuka, Sot, sp. 444, och
Sädesrost, sp. 68.
Korn [kå;rn], Artur, tysk fysiker, f. 20 maj 1870 i
Breslau, e. o. professor i München 1903-08, sedan
1914 honorärprofessor i matematik och fysik vid
tekniska högskolan i Berlin, har gjort sig känd genom
uppfinningen af bildtelegrafering (se Telefotograf).
Korner [kå’r-], Hermann, tysk niedeltidskronist,
d. omkr. 1438, tillhörde dominikanorden, var 1420
läsemästare i Maria-Magdalenaklostret i Lübeck
och omtalas omkr. 1437 som magister i den heliga
skrift. Han är mest känd genom sin Chronica no-vella,
en världskrönika med lokal tendens, som börjar med
världens skapelse, går till 1435 och i sina senare
partier lägger hufvudvikten vid Ltibecks historia
och bygger på muntliga meddelanden af samtida. K:s
krönika innehåller äfven åtskilligt af intresse för
nordisk historia.
*Kornerup. 1. Jakob K. dog 9 mars 1913 i Roskilde. -
2. E b b e E r l a n d K., den föregåendes
son, författare och målare, f. 20 febr. 1874 i
Roskilde, gick på konstakademien 1895-99 och var
elev af Willumsen och Zahrtmann. Han har fört ett
kringflackande lif på resor hela jorden rundt och
återgett sina intryck därifrån dels i målningar, dels
i en rad halft estetiska, halft etnografiska arbeten,
bl. a. Sydhavsöen (1917), Australia (1918), Ecua-
dor (1919), Peru (1920), Indien
(1921) och Nye Japan (1922).
2. P. E-t.
KoYnerup, Valdemar Vincent, dansk målare, f. l maj
1865 i Köpenhamn, d. 24 mars 1924, gick på akademien
1881-85 och var elev af Kröyer samt företog sedan
vidsträckta resor. Han utställde taflor sedan 1887, i
synnerhet figurbilder, bl. a. interiörer af bondstugor
P- E-t.
Kornfeld [kå’rnfelt], Paul, tysk författare, f. 1889
i Prag, tillhör de expressionistiske dramatikerna. I
hans abstrakta skådespel Die verfiihrung (1916)
och Himmel und hölle (1919) finnas ej karaktärer,
blott själar; afsiktligt vänder han sig ifrån
den psykologiska sannolikhetsdramatiken,
ty "psykologien säger om människans väsen
lika litet som anatomien", och kräfver en ny
skådespelartyp, som i sitt spel undviker att
imitera kroppsliga realiteter, öfverjordisk
förklaring, sträfvan efter mer än mänsklig godhet
och kärlek, förbindas med skräckromantiska och
spökfantastiska scenkontraster. Le-gende (1917)
slutar med upprättandet af en asyl af salig frid
och utopisk ödmjukhet. Komedien Der ewige traum
(1922) åter visar skepticism genom att teckna det
evigt komiska och fruktlösa i alla revolutioner. K:s
senaste verk är lustspelet Palme öder der gekränkte
(1924). B-n B.
* Kornflugan. En kolorerad bild af kornflugan meddelas
å pl. I till art. Landtbrukets skadeinsekter.
Korngold [kårngålt]. 1. Julius K., österrikisk
musikskriftställare, f. 1860 i Brunn, blef juris
doktor i Wien och studerade därjämte musik vid
konservatoriet där. Han har sedan 1904 varit
E. Hanslicks efterträdare som musikkritiker i
"Neue freie presse". I skarpsinne och fin stilkonst
väl jämlike med Hanslick, är han fri från dennes
formalistiska ensidighet och bl. a. rättvisare
mot Wagners tonkonst, f. ö. kritisk mot nutida
formupplösande expressionism och impressionism
(se dessa ord. Suppl.) inom musiken. På det
musikdramatiska området häfdar han särskildt det
rytmisk-sångmelodiskas företräde framför långrandig
deklamation. Sina samlade operakritiker har han
utgett i Deutsches opernschaffen der gegen-wart
(1920) och Die romanische oper der gegen-wart (1922),
hvarpå skola följa hans konsertkritiker samlade. Se
uppsats af H. Glimstedt, "En wiensk operakritiker och
hans estetik" (i "Ord och bild", 1924). - 2. Erich
Wolfgang K., den föregåendes son, tonsättare, f. 29
maj 1897 i Brunn, utbildad i Wien af Rob. Fuchs,
A. v. Zemlinsky och H. Grädener, röjde i barnaåren
brådmogen musikalisk begåfning, komponerade i sitt
elfte år pantomimen Der schneemann, som uppfördes
i en mängd städer, s. å. en pianosonat, vidare en
pianotrio (1909), en 2:a pianosonat och 7 MärchenMlder
för piano, skådespelsuvertyr och Sinfonietta för
stor orkester (1911), violinsonat, 2 häften visor,
stråksextett, stråkkvartett, enakts-operorna Der
ring des Polykrates och Violanta (uppförda 1916,
i Stockholm bägge 1918), uvertyren Sursum corda,
musik till Shaksperes "Mycket väsen för ingenting"
samt ännu en opera, Die tote stadt (1920; med ämne
från staden Bruges). K. blef 1919 kapellmästare vid
stadsteatern i Hamburg. - Med förbluffande handlag har
K. i sin invecklade och massiva teknik inväft element
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
