Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Krieger, A. F. - Kriemhilde-ställningen - *Krig - *Krigarföreningar - Krigförande makt - Krigsaflöning, förut fältaflöning - *Krigsarkivet - Krigsbarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1203
Kriemhilde-ställningen-Krigsbarn
1204
hans mycket värdefulla Dagböger af A. Friis, E. Koppel
och P. Munch 1920 ff. P- E-t.
Kriemhilde-ställningen [krim-], tysk,
tillbakadragen försvarsfront under Världskrigets
sista skede. Den sträckte sig n. om Verdun från
Hunding-Brun-hilde-ställningen vid Sommerance (8
km. ö. s. ö. om Grandpré) öfver Damvillers och
Komagne-sous-les Götes till Michel-ställningen
n. v. om Étain. Ställningen besattes af 5:e
armén 4 okt. 1918. Jfr Världskriget, sp. 243.
H. J-dt.
*Krig. Under Världskriget 1914-19 visade det sig, att
den folkrättsreglering, som tidigare försökts, endast
i ringa utsträckning kunde upprätthållas och att
t. o. m. en återgång till äldre tiders förhållanden
såväl i fråga om fiendens isolering genom allmänna
handelsförbud som beträffande anspråket att göra
enskilda personer ansvariga för krigshandlingar egde
rum. Krigföringen skärptes dessutom genom användningen
af nya vapen och krigsmedel, t. ex. u-båtskriget,
luftraider, gaser och konstgjorda dimmor m. m.,
hvilka förut icke varit af folkrätten beaktade
eller reglerade. Efter Versaillesfreden (1919) har
genom folkförbundsakten införts en skillnad, som
dessförinnan ej fanns, nämligen mellan tillåtna och
otillåtna krig. Krig är sålunda enligt aktens art. 12
otillåtet, förrän 3 månader förflutit, sedan i en
till domstolsförfarande eller rådsbehandling hänvisad
tvist utslag, resp. yttrande af getts, förutsatt att
utslaget meddelats inom skälig tid och rådsyttrandet
inom 6 månader efter anhängiggöran-det. Krig är
vidare otillåtet enligt aktens art. 13 mot medlem
af förbundet, som fogar sig efter gif vet utslag,
och enligt art. 15 mot part, som ställer sig
till efterrättelse det beslut, som ett enhälligt
råds-yttrande innehåller. Ett dylikt otillåtet
krig skall anses riktadt mot Nationernas förbunds
alla medlemmar, jämlikt art. 16, och föranleder
vidtagandet af däri angifna ekonomiska och militära
sanktioner mot den, som börjat kriget. Stat, som
ej tillhör förbundet, skall, vid tvist, inbjudas
att underkasta sig de regler förbundsakten gett för
tvister mellan medlemmar; om staten vägrar anta denna
inbjudan och griper till krig mot förbundsmedlem,
skall äfven detta krig behandlas som otillåtet,
enligt art. 17. öfriga krig äro tillåtna, hvarjämte
enligt art. 10 och 16 stat kan bli pliktig att
aktivt eller passivt deltaga såväl i bekämpandet
af den, som börjat otill-låtet krig, som i krig
till. upprätthållande af folkförbundsmedlemmarnas
territoriella integritet och för-handenvarande
politiska oberoende mot yttre angrepp, som kunnat
inträffa. Rid.
*Krigarföreningar. De tyska krigarföreningar-nas
organisation har på grund af statshvälfningen 1918
och vissa bestämmelser i Versaillesfreden undergått en
genomgripande omdaning. Den största sammanslutningen
af dessa föreningar, Kyffhäuser-bund der deutschen
landeskriegerverbände, från 1922 års ingång benämnd
Deutscher reichskrieger-verbund "Kyffhäuser", är
numera att anse som ett centralorgan för de tyska
krigarföreningarna. Det är politiskt neutralt och
får icke befatta sig med militära ting, särskildt ej
med utbildning och va-penöfning. Förbundets ändamål
är i hufvudsak att stärka och vårda kärleken till
det tyska fäderneslandet, upprätthålla kamratskapet
bland och pliktkänslan hos dess medlemmar, verka för
utjämning af klassmotsatserna samt slutligen äfven att
bevaka krigarföreningarnas intressen och ekonomiskt
understödja behöfvande medlemmar. Kyffhäuserför-bundet
omfattade 27,708 föreningar med 2,198,000 medlemmar
år 1922. Den andra stora sammanslutningen, Deutscher
kriegerbund, benämnes från början af 1922 Deutsche
krieger-wohlfahrtsgenossen-schaft och har numera
uteslutande till uppgift att stödja till densamma
anslutna föreningars ekonomi samt lämna understöd åt
behöfvande medlemmar och deras familjer äfvensom
åt invalider samt åt änkor och barn efter i
Världskriget stupade krigsmän. - Äfven i Österrike
finnas krigarföreningar med ungefär motsvarande
ändamål. Särskildt ha de förutvarande regementenas
officerare sammanslutit sig till dylika föreningar. Se
Westphal, "Handbuch fur die kriegervereine des
deutschen reichskrieger-bundes ’Kyffhäuser’" (1922).
H. J-dt.
Krigförande makt (part). Se K r i g, sp. 1285.
Krigsaflöning, förut fältaflöning, utgår till all
personal vid mobiliseradt truppförband, stab, verk
eller inrättning mot bortfallande af fredsaflö-ning
eller pension beträffande yrkesmilitär. Enligt
krigsaflöningsreglementet af 28 juni 1918, hvilket
dock med utgången af 1919 upphört att gälla,
utan att ha blifvit ersatt af något nytt, utgår
krigsaflöning dels i form af krigslön - efter en högre
krigslönstariff för personal vid fälthären eller inom
fästning i belägringstillstånd, efter en lägre sådan
för öfrig personal -, dels i form af krigslönetillägg
för egna tjänstehästar, krigsremonteringser-sättning,
krigsutrustningsbidrag, stabskvartersbi-drag
åt vissa högre befälhafvare som ersättning för
representationsskyldighet samt resekostnads-och
traktamentsersättning, när anledning därtill ges.
H. J-dt.
* Krigsarkivet och generalstabens krigshistoriska
afdelning äro numera förlagda vid Jakobsgatan
32, arkivet till en del i generalstabens hus
Riddarhol-men 11. Nytt reglemente är utfärdadt 17
sept. 1923. Från trycket har ytterligare utgetts
"Meddelanden från Kungl. Krigsarkivet", III
(1923) m. m. Jfr Generalstabsverk (äfven i SuppL).
C. O. N.
Krigsbarn, vanlig benämning på de barn från vissa
af Världskrigets olyckor hemsökta länder, som,
hufvudsakligen under sommarmånaderna, mottagits i
svenska hem för att erhålla vård och rekreation. Våren
1919 utfärdade öfverstyrelsen för Svenska Röda korset
ett upprop till allmänheten med förfrågan, om man i
svenska hem vore villig att under sommaren mottaga
undernärda barn från sådana länder, där nöd och
lifsmedelsbrist företrädesvis vore rådande. Särskildt
afsågos Österrike och Tyskland. Sedan ett stort
antal anmälningar om mottagande af "krigsbarn"
inkommit, organiserades ett arbetsutskott och en
"krigsbarnsbyrå", hvars föreståndare blef löjtnant
Hädar Egnell, för handhafvandet af barnens transport
(från vederbörliga östersjöhamnar) och fördelning
på olika landsdelar i Sverige. Inbjudan utfärdades,
utom till ofvannämnda länder, äfven till Polen, de
baltiska staterna (östersjöprovinserna), Frankrike
och Belgien. Densamma antogs af Österrike, Tyskland
och de baltiska staterna. Under de år - från i
mars 1919 till i mars 1922 - Svenska Röda korsets
krigsbarnsverksamhet pågick, mottogos genom dennas
försorg följande antal (i runda tal) barn från ne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
