- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1255-1256

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kullig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1255

Kulturbestånd-Kummelsläktet

1256

horns metod fr. o. m. 1860 å Feilbachennossen
i Bajern, och kultorfven rapporterades såsom
"öfver-träffande alla andra bränslen". Den berömdes
äfven af svenskarna L. Falkman ("Om de svenska
bränn-torfmossarna 1869-79") och V. Cronquist. I
Sverige bildades 187C kultorf-a.-b. "Industria"
med anläggningar å mossar, bl. a. nära Lagmansholm,
Vårgårda och Stockaryd. Se E. von Horn, "Några
ord om torf och kultorf" (1870), Larson-Wallgren,
"Om bränntorvindustrien i Europa", E. Wallgren,
"Bränntorvberedning med handredskap" (1920), och
profningsnämndens redogörelse i "Medd. n:r 2 1920 från
K. Landtbruksstyrelsen" (där E. Strömboms torkning
af kultorf å hässjor beskrifves). B.Wlin.

Kulturbeständ, skogsv. Se Skogsbestånd.

"Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige. Dess
statsanslag är numera 25,000 kr. (1924), lokala
myndigheters anslag 10,000 kr. Ordf. i styrelsen är
professor C. G. Björling. Tack vare en donation å
45,000 kr. af grefvinnan Vilhelmina v. Hallwyl (se
d. o., äfven i Suppl.) förvärfvade föreningen 1923
östarps gård, i Efverlöf s socken, Malmöhus län, nära
Romele klint, en gammal förnämlig och fagert belägen
Skånegård, som jämte sina 140 tunnland åker, äng och
skog skall bevaras som kultur- och landskapsrelikt
samt har gjorts till asyl för resterna af våra gamla
husdjursraser, hvarjämte där beredts utrymme för
folklig nöjes-och idrottsplats, östarpsgården invigdes
högtidligen 2 aug. 1924, då det första "Skånetinget"
hölls där. Till invigningen utgafs en festskrift,
som skildrar östarps historia och naturförhållanden
o. s. v., författad af intendenten G. Karlin och
professor H. Nelson.

"Kulturhistoriska museet i Lund (dagligdags kal-ladt
"Kulturen"). Samlingarna ha nu ökats till 30,000
n:r, omfattande mer än 150,000 föremål. Kalendehuset
inrymmer nu, utom museets arkeologiska samlingar,
skrå- och gillessamlingarna. P. H. Lings
hus upptages nu af bibliotek och arkiv, de
enastående grundgräfningsfynden från Lund samt
Lings arbetsrum. Museets expedition är förlagd
till korsvirkeshuset "Locus peccatorum", medan
"Lo-cus virtutum" innesluter konstslö j danstaltens
verkstäder. Sammanbyggdt med Borgarhuset är
"Habitatio pastoris", ett gammalt ditflyttadt
lundensiskt korsvirkeshus från 1500-talet, där museets
religions-historiska samlingar inrymts. Den keramiska
samlingen i Herrehuset är den största i Norden,
omfattande mer än 6,000 n:r. Ett litet soldattorp
från Småland har förvärfvats till museet. I Bosebo
kyrka håller Kulturhistoriska föreningen för södra
Sverige sina möten, och från kyrkans predikstol
har museets intendent G. Karlin hvarje folksöndag
under sommarhalfåret hållit kulturhistoriska
föredrag (hittills öfver 300). Genom det 1924 skedda
förvärf-vet af den stora, på andra sidan om Adelgatan
belägna Sjögrenska fastigheten ("Bondpinan") ha nya
utvecklingsmöjligheter öppnats för museet, hvilka
inom de närmaste åren komma att grundligt revidera
det hittillsvarande uppställningsschemat. Båda
fastigheterna skola förbindas medelst en tunnel
under gatan.

Kulturmässa, en af Nationalmuseum (på Eikard Berghs
initiativ) anordnad högtidlighet, där alla större
konstgrenar: teater, föredrag, musik, bildande konst,
dans och lekar äro företrädda. Sådana

mässor äro afsedda att ute i landet bli till
kulturella fester af i vida kretsar förädlande och
väckande makt. Den första kulturmässan hölls i Skara
1919; senare ha sådana hållits i Östersund 1920,
Malmö 1921 och Västerås 1922. S. S-m.

Kulturspråk. Se S p r å k.

Kulturteknik, landtbr., en i senare tid efter
tyskt föredöme använd beteckning för teorien
rörande mekaniska åtgärder för varaktigt
höjande af jords alstringsförmåga, t. ex. för
dess nyodling, fördjupning och torrläggning.
H. J. Dft.

Kultusministeriet. SeKirke- og
undervisningsministeriet. Suppl.

Kulugli. Se Tunisien, sp. 333.

Kumanovo [komanå7vå], stad i Serbien, 37 km. n. ö. om
Skoplje. 12,500 inv. Trädgårdsskötsel. K. tillhörde
till 1913 Turkiet. Om slaget där 1912 se
Balkankrigen. Suppl., sp. 440.

*Kum Kale, gammalt fort vid sydöstra inloppet till
Dardanellerna på asiatiska sidan af sundet. Under
Världskriget demolerades fortet af de allierades
flotta 25-26 febr. 1915, hvarefter en fransk brigad
där landsattes 25 april s. å. Jfr V ä r l d s-kriget,
sp. 200. H. J-dt.

"Kumla. 1. Häradet ingår nu i Hallsbergs fögderi
20,182 inv. (1924). - 3. Socknen omfattar nu 6,249
har. 1,820 inv. (1924). K. skall framdeles förenas
till ett pastorat med Tärna, i Fjärd-hundra södra
kontrakt, ärkestiftet. - 4. Socknen omfattar
nu 11,872 har. 9,676 inv. (1924). Den del af
K. församling, som tillhörde Hallsbergs köping,
har fr. o. m. l maj 1918 i ecklesiastikt hänseende
skilts från K. och förenats med Hallsbergs socken. I
K. municipalsamhälle tillämpas fr. o. m. 3 juni 1915
äfven hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande stad;
samhället hade 3,517 inv. 1924. 1-4. E. A-t.

Kumlan. Se Fackskolan för huslig ekonomi. Suppl.,
sp. 719.

*Kumla-Yxhults järnväg är efter omräkning 6a km. lång.
F. P.

*Kumlien. - 2. A. F. K. dog 21 juli 1913 på Dalarö.

3. Axel (A k k e) R a g n a r K., den föregåendes son,
författare, målare, f. 3 april 1884 i Stockholm, blef
filos, licentiat i Uppsala 1916 och s. å. amanuens
i Nationalmuseum S. å. blef han anställd äfven vid
förlagsfirman Norstedt & söner som konstnärlig
rådgifvare. På bokutstyrselns område har han
visat stilsinne och förfinad smak. Han har utgett
diktsamlingarna Dikter (1905) och J exil (1912)
samt 1923 utställt landskapsmålningar. 3. G-g N.

*Kumlinge. 84 kvkm., hör numera till landskapet
Åland samt i kyrkligt hänseende till Borgå
(svenska) stift. 1,012 inv. (1922). Till minne
af "Kum-lingeslaget" i maj 1809 restes 31 juli
1920 en bauta-sten af Ålands ungdomsförbund.
O. B-n.

Kumlingeskären. Se Åland, sp. 985.

*Kummelsläktet. Kummeln fångas regelbundet vid
trålfisket på djupare vatten i Kattegatt och
Skagerak, ehuru icke i större mängder. Dess egentliga
utbredningsområde ligger västligare och sydligare. Den
leker hufvudsakligen på större djup än 200 m. utmed
sluttningen ned mot Atlant-djupet från S. Sebastian
i s. till Skottlands nordspets, men också, ehuru
i mindre grad, inemot Frankrikes och Irlands kust
samt vid Lilla Fiskarbanken och Jyllandsbanken i
Nordsjön. På sina håll kallas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0666.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free