- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1273-1274

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvicksilfverförgiftning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från denna metall och bildats genom dess
sönderdelning, kan ännu ej anses bevisadt. I
hvarje fall är den af Miethe eventuellt funna
vägen för framställning af guld ur kvicksilfver
f. n. utan praktisk och ekonomisk betydelse. –
Om kvicksilfverförfaranden i elektrokemisk
industri
se d. o. Suppl., sp. 558–559.

H. E.

*Kvicksilfverförgiftning. Se äfven Yrkessjukdomar, sp. 613.

*Kvicksilfverlampa. Kvartslampan har kommit till
vidsträckt medicinskt bruk dels för allmän, dels för
lokal behandling, i vissa fall med frånskiljande ai
de mera kortvågiga ultravioletta strålarna medelst
s. k. blåfiltra (ultraviolettglas, uviolfilm
o. s. v.), stundom i samband med kompression
och afkylning, såsom vid finsenterapien (se
Ljusbehandling). Ibland har man kompletterat
kvartslampans rikedom på ultravioletta strålar
med tillskott af röda värmestrålar (Sollux-,
Heusnerlampan m. fl. modeller). Behandlingen
förbättrar ämnesomsättningen, ökar diuresen,
nedsätter blodtrycket samt verkar rogifvande och
smärtstillande vid en del reumatiska åkommor. Goda
resultat ha erhållits vid blodsjukdomar (blodbrist
m. fl.), engelska sjukan (rachitis), neurasteni,
sömnlöshet, skrofulos, tuberkulos i hud och
lymfkörtlar, ben- och ledsystemen (ofta i kombination
med röntgenbehandling), åderförkalkning, håraffall,
vissa hudsjukdomar, eksem, finnar, furunculosis,
mera kroniska, slappa sår, lupus o. s. v.

T. A. A. A.

Kvicksilfverlikriktare, elektrot. Se Växelströmslikriktare.

Kvicksilfvermanometer, fys. Se Manometer.

Kvicksilfvermotormätaren, fys. Se Elektricitetsmätare. Suppl., sp. 505.

Kvigtind [-tinn]; högsta toppen af bergmassan
Börgefjeld, på gränsen mellan fylkena Nordland och
Nord-Tröndelag, Norge. 1,703 m. ö. h.

K. G. G.

Kvikne. 1. Härad och pastorat, omfattande socknarna
K. och Inset, i Hedmark fylke (före 1919 Hedemarkens
amt) samt Nord-Österdal prosteri, Hamar bispedömme,
Norge, på gränsen mot Sör-Tröndelag. 1,156,78
kvkm. 1,544 inv. (1920). Boskapsskötsel. Betydande
kopparkisfyndigheter (Rustvangen). På K. gamla
prästgård föddes Björnstjerne Björnson. Den
underhålles med statsmedel. – 2. Socken i
K. pastorat. 955,40 kvkm. 903 inv. (1920). – 3. Namn
på Vinstras dalgång, en sidodal till Gudbrandsdalen,
Nordre Fron härad. Genom dalen går väg till Jotunheimen.

1 o. 3. K. G. G.

*Kville. – 2. Inom K. socken finns utom sockenkyrkan
ett kapell vid Hamburgsund, invigdt 1916. 4,586
inv. (1924). – Som kommun hade K. 5,054 inv.,
hvaraf 934 i Fjällbacka kapellförsamling (däraf 570
i Fjällbacka municipalsamhälle).

Kvina, en af de största älfvarna på Sörlandet,
Norge, rinner upp på Setesdalsheiene och faller
ut i hafvet s. ö. om Flekkefjord. Flodområde
1,401 kvkm. Utbyggdt representerar K. 194,600
eff. hkr, hvaraf 54,800 hkr tillhöra staten.

K. G. G.

Kvinesdal (förr Liknes). 1. Pastorat
i Flekkefjord prosteri, Agder bispedömme, Norge,
omfattande socknarna K. och Feda. 364,61 kvkm.
3,864 inv. (1920). – 2. Härad och socken i
Vest-Agder fylke (före 1919 Lister og Mandal amt),
ö. om Flekkefjord. 299,55 kvkm. 2,976 inv. (1920).
Boskapsskötsel.

1. E. A–t. 2. K. G. G.

Kvinnherad. 1. Härad och pastorat, omfattande
socknarna K., Hatlestrand, Ænes, Ölve och Husnes, i
Hordaland fylke (före 1919 Söndre Bergenhus amt) samt
Nordre Sunnhordland prosteri, Björgvin bispedömme,
Norge 790,25 kvkm. 5,272 inv. (1920). Boskapsskötsel;
fruktodling. Kopparfyndigheter. – 2. Socken
i K. pastorat. 279,00 kvkm. 2,222 inv. (1920).

1. K. G. G. 2. E. A–t.

*Kvinnliga kontorist- och expeditföreningen
i Stockholm. Dess samlingslokal är numera
Brunkebergstorg 15. Gemensamt med öfriga
kontoristföreningar i Stockholm upprätthålles egen
platsbyrå, Kontorens platsförmedling, Drottninggatan
59. Medlemsantalet var vid 1923 års slut 104 passiva
(principaler) och 827 aktiva, däraf 733 kontorister
och 94 expediter. Passiva medlemmar betala numera 100
kr. en gång för alla eller 10 kr. årligen, aktiva 10
kr. årligen. Styrelsen består numera af 9 led. Sedan
1917 eger föreningen eget sommarhem, "Solhöjden", i
Bromma socken. Utom den i hufvudarbetet nämnda fonden
finnas Semesterfonden, Math. Lindgrens hjälpfond, Ina
Alméns sjukfond. Det förhandlas (1924) om att ombilda
föreningen till enbart kontoristförening.

E. L–m.

Kvinnornas fackförbund. Se Fackförbund.

*Kvinnorörelsen. Världskriget 1914–18 har också på
kvinnosakens område bildat epok. Ty dess följder
synas med ens ha undanröjt alla betänkligheter mot
kvinnans rättigheter i de germanska, angelsaxiska och
flerstädes äfven i de slaviska länderna. De radikala
statsskick, som uppstodo i besegrade eller nybildade
länder, beviljade i regel samma rättigheter åt kvinnor
som åt män, men äfven Sverige och de angelsaxiska
länderna ha tagit intryck däraf, liksom organisationen
af Nationernas förbund: numera (1924) sitta 14 kvinnor
som medlemmar af dess olika kommittéer.

I Tyskland ha sedan 1918 förändringarna varit mest
genomgripande. Sålunda utgöres ungefär en tiondel
af landtdagarnas medlemmar af kvinnor (dessa saknas
endast i 2 af de minsta landtdagarna). Af riksdagens
471 medlemmar äro 27 kvinnor. 11 proc. af alla statens
ämbets- och tjänstemän äro kvinnor, däribland äfven
gifta. Somliga ha nått högre poster i de centrala
ämbetsverken i Berlin, och en kvinna är professor i
pedagogik vid universitetet i Jena. En mängd kvinnor
verkar som advokater och s. k. prästassistenter
(pfarrer-gehilfinnen), och kvinnan i rikstjänst
betalas i allmänhet efter principen lika lön för samma
befattning. – I Österrike genomfördes kommunal och
politisk likställighet 1919, och 9 kvinnor sitta
nu i förbundsförsamlingen. Tillträde till ämbeten
finnes äfven för de gifta kvinnorna. – Ungern gaf
1921 politiska rättigheter åt kvinnor, fyllda 30 år,
delvis med villkor af högre bildning, än som för
män äro stipulerade. – I Holland gafs politisk och
kommunal likställighet 1922; kvinnorna utgöra nu 7
proc. af riksdagens (generalstaternas) medlemmar. –
I de slaviska länderna har kvinnosaken, åtminstone
i lagstiftningen, segrat, utom i Jugo-Slavien och
Bulgarien, i hvilka länder dock ett delvis begränsadt
tillträde till ämbeten beviljats. – I Ryssland
har sovjetregeringen, åtminstone på papperet,
genomfört likställighet, och flera kvinnor arbeta
i ämbetsverken;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0675.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free