- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
1285-1286

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kväfvejämvikt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1285

Kylberg-Kyrkböcker

1286

sedda att hålla vid vanlig temperatur lätt
fördärfvade varor, såsom kött, fisk, frukt
m. m., i kyla under transport. Kylanläggningar
komma till användning inom nästan alla slag af
lifsmedels-industri och lifsmedelshandtering,
såsom för lagerlokaler för kött, fisk, smör, frukt,
mjölk, ägg, ost, för slakthus, bryggerier, mejerier,
charkuterier, margarinfabriker, chokoladfabriker samt
inom åtskilliga andra industrier, såsom olje-,
gummi-, textil-, garfveriindustri m. m., äfvensom
för andra ändamål, såsom för bevarande af växter
i grobart tillstånd, konstgjorda skridskobanor,
kylning af sprängämnen, vid tunnelarbeten i lösa
jordlager, för kylning af bostadsrum i varma länder
m. m. Äfven för kylskåp för små behof, såsom
för matvarubutiker, hushåll m. m., ha mekaniska
kylanläggningar kommit till användning. Beroende
på det ändamål, som kylanläggningen skall tjäna,
komma olika temperaturer till användning. För
t. ex. köttvaror skiljer man på förkylrum med 4- 8
till + 6° C, kylrum med + 4 till + 0° C, frys-lagerrum
med -6 till -8° C och infrysningsrum med
-10 till -12° C. Inom vissa industrier erfordras än
lägre temperaturer, till -40° C och mer. Maskineriet
vid en kylanläggning har till uppgift att drifva
en process, med hvars hjälp värme kan föras från en
lägre till en högre temperatur. Detta kan ske med en
i omvänd riktning drifven cirkelprocess. Helst bör
användas en Carnots cirkelprocess. Af praktiska skäl
afviker man dock mer eller mindre från denna. Vid en
Carnots cirkelprocess, drifven i omvänd riktning,
upptages af det arbetande mediet vid konstant
låg temperatur värme. Därpå komprimeras mediet
adiabatiskt till en högre temperatur. Vid denna
bortföres värme. Slutligen expanderar mediet åter
adiabatiskt till begynnelsetillståndet. Enligt
termodynamikens lagar kommer då ej blott det vid låg
temperatur upptagna värmet, utan äfven det med arbetet
för processens genomförande ekvivalenta värmet att
bortföras vid den högre temperaturen. Häri ligga
de teoretiska förutsättningarna för kylmaskinens
beräkning. Såsom arbetande kropp väljas af praktiska
skäl oftast ångor, hvilka koka vid lägre temperatur än
vatten, såsom ammoniak, kolsyra, svafvelsyrlighet och
kloretyl. Se i öfrigt Ismaskin. Kylanläggningarna
ha numera den allra största betydelse för industrien
och näringshushållningen. Tack vare dem kunna länder
på södra halfklotet förse det norra halfklotets
tättbefolkade industriländer med färska födoämnen. Så
t. ex. fylles Londons behof af färskt kött från Nya
Zeeland. Detta transporteras och lagras i fruset
tillstånd från produktionstill konsumtionsorten.
E. H-ek.

*Kylberg. 1. L. V. K. Skaraborgs läns
hushållningssällskap stiftades 1807 (ej 1870).

Kylin, Johan Harald, botanist, f. 5 febr. 1879
i Ornunga församling, Älfsborgs län, blef filos,
doktor och docent i botanik i Uppsala 1907, lektor
i biologi och kemi vid folkskollärarseminariet där
1918 och professor i botanik vid Lunds universitet
1920. Han är mångsidig forskare inom hafsalgologien;
vår västkusts hafsalger har han floristiskt behandlat
i många arbeten: färgerna och andra ämnen hos dessa
växter har han undersökt fysiologiskt och kemiskt
samt i flera skrifter redogjort för åtskilliga
alggruppers utvecklingshistoria,groning, reduktionsdelning, befruktning,
generationsväxling äfvensom andra lifsfunktioner
och lefnadsförhållanden. För växtfysiologiska
studier vistades K. vid Leipzigs universitet
1912-13, för algstudier i Nord-Amerika
somrarna 1922 och 1924 samt i England 1923.
C. Lmn.

Kylmantel. Se Mantel 5.

KylmäkoskJ [ky’l-], kommun och församling i
Ta-vastehus län, Finland, Tammela domsaga och
härad; pastorat under Tammela kontrakt, Tammerfors
stift. 107 kvkm. 2,043 inv. (1922), finsktalande.
O. B-n.

"Külpe, 0., blef 1913 professor vid Münchens
universitet och ledare af dess psykologiska institut
samt dog 30 dec. 1915. Hans hufvudarbete är Die
realisierung (I, 1912, II, utg. af Messer, 1920).

Kylteknik. Se art. Ismaskin, Kylanläggningar. Suppl.,
Kylapparat och Kylvagn.

Kymmen, en 14 kvkm. stor sjö, belägen 194 m. ö. h.,
i Gräsmarks och Gunnarskogs socknar, Värmland,
afrinner öfver Eottnen till Fryken och Nors-älfven.
O. Sjn.

*Kymmene. 1. Litt.: A. E. Blomqvist, "Kymmene älf
och dess vattensystem I-III" (1911). - 3. Domsagan
består numera af 3 tingslag. 2,545 kvkm. 56,435
inv. (1922). - 4. Socken. Kotka stad utgör numera
ett själfständigt pastorat; från socknen skall
af skilj as Karhula fabriksområde
(se Karhula. Suppl.). 240 kvkm. 15,301 inv. (1922).
-5. Kymmene a.-b:s aktiekapital utgör nu 60
mill. mk. Produktion till afsalu: vid K. bruk
19,000 ton tidnings-, tapet-, tryck-, skrif-och
postpapper samt 14,000 ton sulfitcellulosa; vid
Kuusankoski bruk 7,500 ton tidnings-, tryck- och
skrifpapper samt 10,000 ton sulfitcellulosa; vid
Voikka bruk 39,000 ton tidningspapper och 15,000
ton sulfitcellulosa. Dotterbolag: Hälla a.-b.,
inköpt 1916; Kissakoski a.-b. (se d. o. Suppl.);
A.-b. Strömsdals bruk (se d. o. Suppl.) samt
A.-b. Werla träsli-peri och pappfabrik (se
d. o. Suppl.). Trakten kring fabrikerna har afskilts
till särskild kommun, benämnd Kuusankoski
(se d. o. Suppl.). 3-5. O.B-n.

’Kynaston, H., dog l aug. 1910.

Kynne älf, å i Bohuslän, som kommer från Kornsjöarna
och afrinner till Södra Bullaren. O. Sjn.

Kynö (estn. Kihnu), en omkr. 20 kvkm. stor ö i
Estland, i norra delen af Kigaviken, 40 km. s. v. om
Pernau.

Kypfärger, tekn. Se Färgning, sp. 296, samt Indigoider
och Indofenoler, båda i Suppl.

*Kyrassiär. Kyrassiärregementen finnas numera endast
vid franska armén, som har 4 sådana. H. J-dt.

* Kyrka. 1. Rörande svenska kyrkors uppmätning och
inventarier se Sveriges kyrkor (äfven i Suppl.).

Kyrkbokföringsdistrikt. Se Kyrkböcker. Suppl.

"Kyrkböcker (officiellt kyrkoböcker). Nu gällande
kyrkbokföringsförordning af 3 dec. 1915 ansluter sig
i väsentliga delar till 1910 års förordning. De
viktigaste förändringarna afse sättet för
flyttningarnas registrerande. Genom en 9 dec. 1921
vidtagen ändring i kyrkbokföringsförordningen har
emellertid medgetts, att särskilda kyrkböcker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0681.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free