- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
17-18

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagtäfling - Laguna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppställes emot samma antal individer i grupp,
såsom vid laglöpning, lagkappsimning, dragkamp
i lag, gymnastik i lag o. s. v. Jfr Lag. Suppl.
E. Bùll.

*Laguna.L. de la Madre. Se Madre. — L. de la Madre
austral
. Se Madre austral.

*Lagunda. 1. Häradet ingår nu i Trögds fögderi. 4,335
inv. (1924). — 2. Kontraktet omfattar 30,619
har. 6,041 inv. (1921). Långtora och Härkeberga
pastorat jämte Biskopskulla och Nysätra skola
framdeles förenas till ett pastorat med Biskopskulla
som moderförsamling, hvarjämte Fröslunda skall förenas
med Giresta och Gryta till ett pastorat med Giresta
som moderförsamling.
E. A—t.

*Lagus. — 5. Ernst V. L. dog 14 sept. 1923 i Helsingfors.

*Lagutskottet. Såsom ett led i sträfvandena att
underlätta riksdagens arbete blef 1918 lagutskottet,
det mest arbetstyngda af riksdagens ständiga utskott,
fördeladt på två utskott. De två lagutskotten
fördela å gemensamma sammanträden sig emellan de
till dem hörande ärendena. Praxis är, att det
ena, första lagutskottet, behandlar ämnen inom
den allmänna civil- och strafflagstiftningen
m. m., det andra, andra lagutskottet, sociala
lagstiftningsfrågor m. m. Vissa lagstiftningsämnen,
som 1909 tillades jordbruksutskottet, ha i
samband med inrättandet af två lagutskott
öfverförts till dessa. — Ett af lagutskotten
granskar numera, utom justitieombudsmannens,
äfven militieombudsmannens (se
d. o. Suppl.) förvaltning. — Lagutskotten bestå
af 16 led. hvartdera, 8 från hvardera kammaren.
N. H—tz.

Lahdenpohja, köping (från 1 jan.
1924) och hamnplats vid Ladoga sjö, Viborgs
län, Finland, i bottnen af den långa och smala
Jaakkimaviken, där Jaakimvaara l. Jaakkima sockens
stora kyrkby är belägen. L. förbindes med
stationen Jaakkima å Karelska järnvägen medelst
en 4 km. lång bibana. Stora spannmålsmagasin
och oljecisterner; före och under Världskriget
betydande import från Ryssland öfver Ladoga.
O. B—n.

Lahnda (lahnida, lahnde, -di, boli,
"västerns språk"), indoariskt språk i västra
Punjab och några andra platser, som 1901 talades
af öfver 3 1/3 mill. människor. Jaterna (se Jater)
tala till stor del detta tungomål, som
därför äfven kallas jatki. Lahndaspråket är
närmast besläktadt med sindhi och kashmiri samt har
flera dialekter, men eger ej någon litteratur.
K. F. J.

Lahneck, borg. Se Oberlahnstein.

*Laholm har nu 2,330 inv. (1924). Sammanlagda
taxeringsvärdet för fastigheter uppgick 1923
till 6,320,500 kr., hvaraf 1,416,400 kr. för
jordbruksfastighet. Industrien omfattar
blott 9 företag med 79 arb. och ett
salutillverkningsvärde af 446,503 kr. Samskolan
förvandlades 1915 till kommunal mellanskola;
1914—15 uppfördes ett nytt stort folkskolehus
på Tivolihöjden. Stadshotellet tillbyggdes
1912 med en teatersalong; ett nytt tingshus
för Höks härad uppfördes 1916 vid Stationsgatan.
Förutom Laholms sparbank finnas nu afdelningskontor
af Göteborgsbanken, Skandinav. kredit-a.b.
och Nordiska handelsbanken. Tidningen "Sydhalland"
är sedan 1912 daglig.
O. Sjn
illustration placeholder
Situationsplan af Laholm. 1. Kyrka. — 2. Badhus. —

3. Tingshus. — 4. Postkontor. — 5. Telegraf- och

telefonstation. — 6. Samskola. — 7. Sjukhus. —

8. Stadshotell och teater. — 9. Vattentorn. —

10. Stora torget. — 11. Lilla torget. — 12. Gamla

torget. — 13. Kreaturstorget.


Laholmsbukten, en omkr. 25 km. bred och 15 km. djupt
inskjutande vik af Kattegatt mellan Tylöudden,
v. om Halmstad, och Hallandsås. Dess östra strand,
där bl. a. Nissan och Lagan utmynna, täckes till
större delen af sandaflagringar.
O. Sjn.

*Laholms kontrakt. Se P. Osbeck, "Utkast till
beskrifning av L:s prosteri" (1922).

Lahor [laå̄r], Jean, pseudonym. Se Cazalis. Suppl.

illustration placeholder
Lahtis vapen.

*Lahti, stad (äfven formen Lahtis brukas i svenskt
tal och skrift), har under de senaste åren utvecklats
till ett betydande handelscentrum, hvartill äfven
dess läge vid den punkt, där järnvägen Helsingfors—Petersburg
berör Päijänne sjösystem, förutbestämt
staden. Areal 10 kvkm. 6,980 inv. (1922). L. utgör
numera själfständigt pastorat under Tammerfors
stift. Stadens vapen har nu det utseende, som
vidstående fig. visar. — Under frihetskriget
1918 besattes L. 18 april af en tysk styrka, den
19 förstärkt af hvita trupper, under generalmajor
v. Brandenstein, som sedan framgångsrikt försvarade
den strategiskt viktiga orten mot de rödes upprepade
anfall. V. om L. (mellan denna stad och Tavastehus)
blef 30 april—2 maj s. å. de rödes hufvudstyrka,
omkr. 25,000 man, kringränd af tyska och finländska
trupper, till större

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free