Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landsting ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annan grund finnes i lag eller författning stadgad,
skall utgå efter allmänna bevillningen, så att
landstingsskatten bestämmes för fastighet i
förhållande till beräknad inkomst, utgörande
för jordbruksfastighet 6 kr. och för annan
fastighet 5 kr. för hvarje fulla 100 kr. af
taxeringsvärdet, samt för inkomst i förhållande till
det beskattningsbara belopp, för hvilket bevillning
af inkomst skall erläggas enligt senast fastställda
taxeringslängd. Då endast viss eller vissa kommuner
kunna ha hufvudsaklig nytta af ett företag, kan dock
tinget besluta, att öfriga kommuner skola befrias
från bidrag till företaget eller erhålla lindring
i bidragsskyldigheten. Debitering och indrifning af
landstingsmedlen ombesörjas af länsstyrelsen.
K. M:ts godkännande erfordras för att ge bindande
kraft åt de landstingsbeslut, som afse påläggande
af afgifter, hvilka erfordra uttaxering för
längre tid än 5 år; upptagande af lån, ställdt
på längre återbetalningstid än 5 år; försäljning,
pantförskrifning eller utbyte af donerad fastighet;
samt landstingsområdes indelning i valkretsar för
val af landstingsmän. Länsstyrelsen har numera
att pröfva endast beslut om befrielse från eller
lindring i skyldighet för viss eller vissa kommuner
att bidra till ett företag. Besvär kan i vissa fall
hos K. M:t anföras af kommun eller medlem af kommun
inom landstingsområdet öfver tingets beslut. Det
skall inges till länsstyrelsen inom 60 dagar från
tingets afslutande och går till Regeringsrätten.
Landstingens samfällda inkomster beräknas i
staterna för 1924 till 62,81 mill. kr. (mot 17,86
mill. kr. 1914), hvaraf landstingsskatten 40,71
mill. kr. (mot 7,78 mill. kr. 1914). Landstingsskatten
per 100 kr. beskattningsbar inkomst
(utdebiteringskvoten) enligt 1923 års landstingsbeslut
utgör lägst kr. 1,10, resp. kr. 1,24 (i Örebro stad
resp. öfriga delar af Örebro län) samt högst kr. 2,80
(i Norrbottens län). Landstingens utgifter för 1924
beräknas till sammanlagdt 62,54 mill. kr. (mot 17,06
mill. kr. 1914). Om dessa utgifters fördelning å
olika verksamhetsgrenar se ofvan; dessutom förekomma
bland utgifterna förvaltningskostnader o. d. med
1,1 mill. kr., räntor och amorteringar med 5,31
mill. kr. samt uppbördskostnader, afskrifningar
och restitutioner med 5,19 mill. kr. Landstingens
tillgångar vid 1922 års ingång utgjorde 197,65
mill. kr., hvaraf i fastigheter 85,83 mill. kr., och
deras skulder 57,13 mill. kr., hvaraf obligationslån
och andra amorteringslån, underställda K. M:t,
47,88 mill. kr. — Se "Göteborgs o. Bohusläns
landsting 1868—1912" (1913), och O. Croneborg,
"Stockholms läns landsting 1863—1912" (1913).
G. F—t.
4. Om landstinget i Danmark se d. o. äfven i
Suppl., sp. 241.
5. Namn äfven på landskapet Ålands representation
(se Åland, sp. 988).
Landstingsdirektör, en landstingets tjänsteman
(tillsatt först i Stockholms län, 1918, sedermera
i flera län), som har till uppgift i främsta rummet
att vara föredragande i tingets förvaltningsutskott
och biträda utskottet vid utöfning af dess
funktioner (se Landsting 2. Suppl.). Han skall
sålunda, bl. a., bereda ärendena i utskottet och
öfvervaka den ekonomiska förvaltningen vid de
tinget tillhörande sjukvårdsanstalterna. Dessutom
åligger honom att föra tingets räkenskaper.
G. F—t.
Landstingsförbundet, Svenska, bildadt i
nov. 1920 på initiativ af dåv. redaktions-
och förvaltningskommittén för den sedan 1914
utkommande "Sveriges landstings tidskrift", utgör en
landstingens samorganisation och har till ändamål
att tillvarataga tingens gemensamma intressen samt
att för underlättande af tingsförvaltningen sprida
kunskap i länskommunala angelägenheter. Förbundet,
som nu omfattar samtliga landsting utom 2,
har inrättat förbundsbyrå i Stockholm och utger
därjämte ofvannämnda tidskrift. Styrelsen består
af 7 personer; ordf. är f. n. borgmästaren
J. von Bahr; sekreterare och föreståndare
för förbundsbyrån är förste aktuarien
Sv. Odén. Förbundets hufvudsakliga inkomster
utgöras af medlemmarnas afgifter (1924 kr. 11,50 för
hvarje fullt l,000-tal inv. i landstingsområdet).
G. F—t.
*Landstorm, krigsv., benämnes i allmänhet det
värnpliktsuppbåd, som utgöres af de äldsta
årsklasserna. Till landstormen räknas dock i
vissa länder, t. ex. Norge, äfven de årsklasser,
som rullföras något eller några år före den första
tjänstgöringens början. I vissa arméer, t. ex. den
danska, ingår en del af de värnpliktige genast
vid inträdet i värnpliktsåldern i landstormen
samt förblir där under hela sin tjänstetid. Genom
Versaillesfreden (1919) är landstormsinstitutionen
afskaffad i Tyskland och Österrike. — Landstormens
uppgifter äro många och betydelsefulla samt hänföra
sig i allmänhet till lokalförsvarets område. Bland
landstormens åligganden märkas främst: tryggande
af fälthärens mobilisering, bevakning af gränser
och kuster, tjänstgöring som säkerhetsbesättning
i fästningar samt skyddande af förbindelseleder
och konstbyggnader. Inom luftförsvaret samt vid
industriens och åkerbrukets mobilisering kunna viktiga
uppgifter tilldelas landstormen. Erfarenheterna från
de senaste krigen, främst Världskriget, ge slutligen
vid handen, att landstormen kan användas äfven för
stridsuppgifter i direkt samband med fälthärens
operationer. Landstormen leder sitt ursprung från
äldre tiders folkuppbåd och har anlitats i alla tider,
ehuru den blef lagbunden först under 1800-talet. —
I Sverige antogs 1885 en värnpliktslag, enligt hvilken
den värnpliktige under de sex sista åren af sin
tjänstetid, d. v. s. fr. o. m. det 27:e t. o. m. det
32:a lefnadsåret, skulle tillhöra landstormen. I
samband med den 1892 beslutade utsträckningen af
tjänstetiden t. o. m. det 40:e lefnadsåret afdelades
de 8 äldsta årsklasserna till landstormen. Genom
den 1914 antagna värnpliktslagen tillhör den
värnpliktige i allmänhet landstormen fr. o. m. det
35:e t. o. m. det 42:a lefnadsåret. — Landstormen
är afsedd "till hemortens försvar" samt "till skydd
för mobilisering af beväringens första uppbåd eller
till skydd för särskildt hotade platser". Konungen
må under vissa förhållanden inkalla erforderliga
delar af landstormen, redan innan beväringen
inkallats. Landstormen må icke föras utom eget
eller angränsande inskrifningsområden. Landstormen
lyder under inskrifningsbefälhafvarna. För
landstormens organisation är riket indeladt i 161
landstormsområden. Hvarje rullföringsområde består
vanligen af 2 landstormsområden, som ha samma nummer
som rullföringsområdet och åtskiljas dels genom
ett särskildt namn, dels genom en till numret fogad
bokstaf. Hvarje landstormsområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
