Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 77-78 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Larousse ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sept. afgaf betänkande (se Åland, sp. 995). L. är
president i den rättsliga mellanfolkliga
sammanslutningen Union juridique internationale och
har tagit framträdande del i flera internationella
juristkongresser. Han är äfven led. af "Comité
consultatif de l’enseignement public" och af
kommissionen för revision af Code civil. Bland hans
många skrifter må nämnas Le droit de suite et le droit
de préférence (1880), La réforme des études de droit
(s. å.), Le droit public et la législation comparée
(1900), Les syndicats de fonctionnaires (1906) och
La société des nations (1920). L. utgaf 1894—1904
"Revue du droit public et de la science politique".
V. S—g.

*Larousse, P. A. Se Encyklopedi äfven i Suppl.

*Larsbo. Larsbo—Norns a.-b. måste i samband med
kristidens afveckling gå i konkurs, och af dess
egendomar och verk köptes Larsbo och Saxehammar af
Barkens sågverks-a.-b., under det att Vikmanshyttan,
Turbo, Norn m. m. 1922 förvärfvades af det nybildade
Vikmanshytte bruks a.-b. (akt. kap. 5 mill. kr.).
O. Sjn.


*Larsén, Nanny I., trädde 1916 i äktenskap med
direktören Hans Todsen i Stockholm och utnämndes
1922 till hofsångerska. Hon har sedan 1911 studerat i
London, Berlin, München och Milano. Hennes sopranröst
har utvecklats mycket i afseende på stor volym
och förfining i höjdläget, och hon framstår som
primadonna af internationella mått icke minst genom
sin sångdramatiska slagkraft och fördjupade glöd samt
en plastik i stor stil. Så har hon på K. teatern
vidare gett skepnad åt Fidelio, åt Wagners Isolde,
Sieglinde, Brünnhilde (i hela Nibelungen-trilogien)
och Kundry, Verdis Desdemona och Aida, Valentine i
"Hugenotterna", Ifigenia på Tauris samt Tosca,
Salome och Korngolds Violanta. Fru L.-Todsen
har med stor framgång gästspelat i Amsterdam,
Berlin, Köpenhamn, Kristiania och Milano samt
antagit erbjudan att under säsongen 1924—25
ff. sjunga på Metropolitan opera house i New York.
E. F—t.

*Larsen (sp. 1248), A. K., afgick som bibliotekarie
1914 och dog 11 febr. s. å. i Köpenhamn. 1915 utkom
ett urval af hans afh. och föredrag i
2 bd Gennem mange aar. Se V. Brenk i "Tilskueren", 1914.
P. E—t.

*Larsen (sp. 1249), N. J., lämnade
sina befattningar som censor vid juridisk
ämbetsexamen 1913, som brandförsäkringsinspektör
1918. Se Sv. Martin, "Erindringer fra
kamppolitikens dage. En række samtaler med
N. J. L." (1923), och f. ö. E. Henrichsen,
"Mændene fra forfatningskampen" II (1914).
P. E—t.

*Larsen (sp. 1249), E. K. Joakim, afgick
som skoldirektör 1911 och dog 12 mars 1920 i
Köpenhamn. L. utgaf 1914 jubileumsskriften
Skolelovene 1814 og deres tilblivelse och 1916
Bidrag til den danske folkeundervisnings
og folkeskoles historie 1536—1784.
P. E—t.

*Larsen (sp. 1249), Karl H. E., utgaf
1912—14 4 bd bref af danska utvandrare, "De, der
drog hjemmefra". Under Världskriget tog han som
tyskorienterad ställning emot den allmänna opinionen
i Danmark och har skrifvit en lång rad böcker och
artiklar om världsfrågorna och Danmarks ställning till
dem, såsom Set og tænkt under den store krig (1915),
Krig, kultur og Danmark (1916), Lögnens spejl (1917),
Tre mænd (1918), Militarismens fallit (1919) och
Pröjseren Ludendorff (s. å.). Med Den gamle historie
(I, 1920) har han börjat en halft själfbiografisk,
halft tidshistorisk skildring i romanform. L:s
Udvalgte skrifter utkommo 1921 i 4 bd.

*Larsen (sp. 1250), Knud E., dog 7 dec. 1922 i
Köpenhamn.

*Larsen (sp. 1250), Johannes, har befäst sin
ställning som en af de ypperste danske fågel-
och landskapsmålarna af Fyn-skolan. Af hans nyare
målningar eger Kunstmuseet Grågäss i en mosse och
Ejdrar vid Sprogö (båda 1913). Han utgaf 1914 träsnitt
till Blichers "Trækfuglene" och 1923 teckningar
till Johs. V. Jensens dikt "Aarstiderne". Litt.:
Johs. V. Jensen, "J. L. og hans billeder" (1920).
P. E—t.

Larsen, Morten, dansk präst, f. 13 nov. 1851 på
Læsö, tog teol. ämbetsexamen 1881, var 1881—85
dansk präst i Paris, blef 1888 valgmenighedspräst
och 1914 frimenighedspräst i Holstebro. Han
är en af gammalgrundtvigianismens förnämsta
förkämpar. L. har skrifvit böcker af dels uppbyggligt,
dels kyrkopolitiskt innehåll (Brændende spörgsmaal,
5 bd, 1901—11, Vejen frem, 1916, Livstanker, 3 bd,
1918—22).
P. E—t.

Larsen, Thomas Christian, dansk politiker, historiker,
f. 17 febr. 1854 vid Frederikshavn, son till
en husman, lärde smedsyrket samt var 1895—1909
och 1910—20 led. af folketinget. Sedan 1920 är han
led. af landstinget. L. tillhör vänsterreformpartiet,
intresserar sig främst för sociala frågor, väckte 1901
frågan om invaliditetsförsäkring och var ordf. i den
kommission, hvars förslag om arbetslöshetskassor
genomfördes 1907; invaliditetsförsäkringen
genomfördes först 1921. L. var trafikminister
aug.—okt. 1909 i ministären Holstein och
1910—13 i ministären Berntsen. Han har utgett
En gennembrudstid (2 bd, 1917—22), hvari han
ger en förträfflig skildring af Vendsyssels
andliga och politiska historia åren 1850—80.
P. E—t.

Larsen, Julius Bertram, dansk urmakare, f. 4
sept. 1854 i Kjöge, öfvertog 1880 sin faders
tornursfabrik, som han utvecklat till en af de mest
ansedda i Europa. Han har restaurerat en mängd gamla
torn- och konstur, bl. a. det 500-åriga astronomiska
uret i Lunds domkyrka.
P. E—t.

Larsen, Sofus Kristian, dansk filolog och
biblioteksman, f 10 sept. 1855 i Köpenhamn,
filos. doktor 1889, anställdes 1883 vid
universitetsbiblioteket, där han 1909 vardt
öfverbibliotekarie, i hvilken ställning han
inlagt stor förtjänst bl. a. om den värdefulla
handskriftssamlingen. Ur strängt filologisk synpunkt
har han i en rad undersökningar behandlat medeltida
danska folkvisor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>