- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
85-86

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Larousse ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

verksamhet mycket omildt, och särskildt genom sin
medverkan till Upphäfvandet dec. 1911 af riksdagens
beslut om byggande af en s. k. F-båt samlade han
emot sig en stor del af den kritik och bitterhet,
som detta beslut mångenstädes framkallade. Jämte
den öfriga ministären afgick L. efter bondetåget
och konungens borggårdstal febr. 1914. L. har
i riksdagen flitigt tagits i anspråk för
utskottsarbetet, bl. a. led. af bankoutskottet
1906 och andra riksdagen 1914, af statsutskottet
1907–08 och 1911, af bevillningsutskottet 1917-18,
af Andra lagutskottet 1919 samt af särskilda
rösträttsutskottet 1907; han har sedan 1921 varit
led. af Första lagutskottet. Dessutom var han 1908–11
led. af Civilkommissionen (se d. o. Suppl.). L.,
hvars politiska utveckling under senare år gått åt
vänster, valdes 1919 till led. af Första kammaren
under den frisinnade partibeteckningen, men med
socialdemokratiska röster, gick 1920 såsom vilde och
anslöt sig 1921 till det socialdemokratiska partiet.

Gl.

Larsson, Viktor, socialdemokratisk politiker,
f. 18 juni 1869 i Kolbäck, Västmanlands län,
började sin bana som verkstadsarbetare i Västerås
hos Allmänna sv. elektr. a.-b. (Asea), intog snart
en framskjuten plats inom arbetarrörelsen i staden,
invaldes 1899 i stadsfullmäktige, gjorde sig känd som
dugande kommunalman och var 1907–24 stadsfullmäktiges
vice ordf. och är äfven led. af Västmanlands läns
landsting. Han blef 1906 platsredaktör i Västerås
för den i Eskilstuna utkommande socialdemokratiska
tidningen "Folket" och 1913 direktör vid Nya bankens
filial i Västerås. I Andra kammaren invaldes L. 1903,
gjorde sig där känd som lugn och saklig debattör samt
är led. af den socialdemokratiska riksdagsgruppens
förtroenderåd. Han var 1906 led. af särskildt utskott
(för lagförslag om kontroll af ångpannor), 1907-08
suppleant och 1904–21 led. af konstitutionsutskottet
(dess ordf. 1919–21). Dessutom var L. 1918–20
led. af hemliga utskottet. Han var 1922–23 Andra
kammarens talman, riksgäldsfullmäktig 1920–24 och
led. af försvarsrevisionen 1919–23. L. är sedan 18
okt. 1924 kommunikationsminister i Hj. Brantings
tredje ministär.

Larsson, Julius Gottfrid Andreas, skulptör, f. 21
nov. 1875 i Narveryd, Östergötland, kom vid 14 års ålder
till Norrköping, uppehöll sig där som träsnidare och
studerade vid tekniska aftonskolan, kom 1895 till Stockholm,
studerade vid Tekniska skolan där, erhöll 1900 resestipendium
från Svenska slöjdföreningen och Kommerskollegium och fortsatte
då studierna i Paris, biträdde vid Dramatiska teaterns
dekorering och 1905 hos K. Milles vid hans arbete
för denna teater. L. vistades i Italien 1906–07
och i Paris 1908–13 med besök i England, Tyskland,
Belgien och Holland och innehade stipendium från
konstakademien 1908–12. L. har sedan 1913 varit
verksam i Stockholm, där han sedan 1920 är ledare
för en privat konstskola. Bland hans arbeten äro att
nämna kandelabern Mörkret flyr ljuset (Paris, 1902),
Kyssen (brons), Toskanska (marmor), porträttbyster
af K. R. Lamm och dennes fru (marmor, alla på Näsby), från
vistelsen i Italien och Paris Gammal florentinare (marmor),
Florentinskt original (granit), Brutal kraft (byst,
brons, dessa utställda 1912), Min moder (marmor), O. Montelius
(svart granit), Vid källan m. fl. kvinnobilder
i marmor, Valsverksarbetare (monumental grupp,
utställd 1909 vid täflan om industrimonument, blef
uppställd i Södra folkparken, Stockholm 1924),
Arbetare (bronsstaty i Vasaparken, 1917), Man och
kvinna
(1920), Sjöjungfru och sjöhästar (fontän i
Järnvägsparken i Linköping, s. å.), dessutom flera
porträttbyster samt dekorativ skulptur i Norrköpings
rådhus och Handelsbanken vid Drottninggatan och Kungsgatan.

G–g N.

Larsson, Yngve Gustaf Rikard, kommunalman, f. 13
dec. 1881 i Sundsvall, student i Uppsala 1900,
filos, doktor 1912, inträdde 1908 vid Svenska
stadsförbundets bildande i dess tjänst, blef
1914 förbundets förste sekreterare och 1918 dess
direktör. 1920 blef han stadssekreterare i Stockholm
och utsågs 1924 till borgarråd där. Genom omfattande
skriftställarskap och praktiskt arbete har L. tagit
verksam del i lösningen af ett stort antal kommunala
angelägenheter. Till lagstiftningen om kommunal
indelningsändring m. m. (1919) gafs uppslaget genom
L:s gradualafh. Inkorporeringsproblemet (1912). Dels
som sakkunnigt biträde vid en utredning om Stockholms
stads kommunala omorganisationsfråga 1912–14,
dels sedermera har han kraftigt medverkat till den
omdaning af hufvudstadens kommunalförvaltning,
som genomfördes 1920. Vid Stadshistoriska
institutets bildande (1919) var han den drifvande
kraften. Han har vidare som kommittéled, deltagit
i lagstiftningen om förvaltningen i fögderistäder,
i stadsplanelagstiftningen m. m. Bland L:s skrifter
märkas, utom ett större antal uppsatser i "Svenska
stadsförbundets tidskrift" (hvars redaktör han var
1914–20), Kommunalsocialistisk bostadspolitik i
utlandet (1908), Kommunalförvaltningens organisation
och arbetssätt i svenska och utländska städer (1909),
önskemål rörande stadsförvaltningens organisation
(1911), Kommunalförvaltningens organisation samt
statsuppsikten över kommunerna i England, Danmark
och Norge (1919).

N. H–tz.

*Larsson i By, K. F., har vidare utgett diktsamlingen
Den sista kärven (1914), bondromanen Av jord är du
kommen
(1913; 2:a uppl. 1918), Bergsmanshistorier
(1915; ny saml. 1918), Åtta kvällar (1912), Logen
5455 Morgonvind av I. O. G. T.
(2 uppl. 1916), Karl
Johan Malkus
(1918), det betydande bygdehistoriska
arbetet En Dalasockens historia (I, 1920) m. m.

Larv, officiell form för Larf.

Laryngismus, identiskt med laryngism; se ock
Struphufvudets sjukdomar, sp. 380.

L. a. S., förkortning för lettre autographe signée,
fr., ett af författaren egenhändigt skrifvet och
undertecknadt bref.

La Salette-Fallavaux [-lät- -vå], by i franska
dep. Isére. 353 inv. (1921). Berömd vallfartsort för madonnadyrkan.

* Lasarett. Lazzaretto är en folketymologisk
ombildning af nazareto, hvarmed urspr, betecknades en
på ön Isola di Santa Maria di Nazareth utanför Venezia
1423 uppförd hospitals- och karantänsbyggnad. Se
K. Nyrop, "Läsaret. Et ords historie" (i "Nord. tidskr.", 1920).

*Lasarettsfartyg. Under Världskriget spelade
lasaretts- och sjuktransportfartygen inom resp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:15:44 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free