Print (PDF) - On this page / på denna sida - Lasarettsläkarnas pensionskassa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
Laubeuf-Laurent
92
dels återfört dem till deras ursprungliga rytmer
och harmonier, dels komponerat nya i stil därmed.
P- E-t,. Laubeuf [låbö’f], Alfred Maxim e, fransk
ingenjör, f. 18(54 i Poissy (dep. Seine-et-Oise),
led. af Institutet 1920, är känd hufvudsakligen genom
sin förbättrade u-båtskonstruktion (se U n d e r v
a t-t ens b å t, sp. 994).
Laudal (gammalnorskt Laugardal), härad och socken
i Vest-Agder fylke (förut Lister og Mandals amt)
samt Holum prosteri, Agder bispedömme, n. om Mandal,
Norge. 97,73 kvkm. 724 inv. (1920). Boskapsskötsel
och skogsbruk. K. G. G.
LaiTe, Max von, tysk fysiker, f. 9 okt. 1879 i
Pfaffendorf vid Koblenz, privatdocent i Miinchen
1908, professor i Ziirich 1912, i Frankfurt
a. M. 1914 och sedan 1919 (i teoretisk fysik)
vid universitetet i Berlin. L. har egnat sig
förnämligast åt studiet af interferensfenomenen
hos ljus- och röntgenstrålar. 1912 framkastade
han den geniala tanken att använda kristaller
som rumgitter för röntgenstrålar och därigenom
påvisa möjligheten af dessas in-terferens, hvilket
omedelbart bekräftades vid experimentell pröfning
Knipping. Denna epokgörande upptäckt ådagalade å ena
sidan riktigheten af kristallografernas antagande om
atomernas regelbundna anordning i kristaller, å andra
sidan röntgenstrålarnas karaktär af elektromagnetisk
vågrörelse af samma natur som ljuset. L. har äfven
utvecklat teorien för rumgitter och sålunda lagt
grunden till såväl utforskningen af kristallstrukturen
som uppmätningen af röntgenstrålarnas våglängder. Jfr
Diffraktion, Rumgitter, Röntgenstrålar, sp. 184,
samt, i Suppl., B r a g g, Fy-s i k, sp. 1110,
och K r i s t a 11 g i 11 e r. L. erhöll 1914 års
Nobelpris i fysik. Utom artiklar om röntgenstrålars
Interferens har L. utgett Das rela-tivitätsprinzip
(1911; sista uppl. 1921). E. R-dt. ’Lauff,
J., adlades 1913 (von L.). *Laukas. 1. Häradet
består nu af 9 kommuner. Areal 4,778 kvkm. 53,349
inv. (1922). - 2. Socknen består nu af 695 kvkm. med
8,479 inv. (1922); den hör till Tammerfors stift.
O. B-n.
Lauker, en 12 kvkm. stor sjö,
352 m. ö. h., i Arvidsjaurs socken,
Norrbottens län, af rinner genom Åby älf.
O. Sjn.
Launay [låna], Louis Auguste Alphon-se d e, fransk
geolog, f. 19 juli 1860 i Paris, professor vid École
des mines, vid École des ponts et chaussées och
vid École des sciences politiques, har utöfvat rikt
författarskap både i teoretisk och praktisk geologi,
särskildt om olika länders mineraltillgångar och deras
nationalekonomiska betydolse. På resor i Skandinavien
har han studerat de svenska järnmalmsförekomsterna och
1903 i "Annales des mines" lämnat en sammanfattande
framställning af dem. Bland de handböcker, som han
utgett, märkes
af W. Friedrich och P.
en mycket förtjänstfull Géologie de France
(1921). L. är led. af Institutet (1912).
K- A. G.
La^ Union, hamn. SeSanMiguel 2. Lau’nis, Armas
Emanuel, finländsk musiker, f. 1884 i Helsingfors,
student 1901 och filos, licentiat 1913, i musik
elev af Sibelius m. fl., tog kapellmästarexamen
vid Sternska konservatoriet i Berlin 1908 och
har verkat mångsidigt som lärare i musikteori och
i sång. L. har upptecknat folkmelodier i Finska
lappmarken, Karelen och Inger-manland samt skrifvit
afhandlingar därom. Som tonsättare har han gjort sig
uppmärksammad med l stråkkvartett, l pianokvartett,
kantater o. a. körverk, solosånger och pianostycken
samt operorna Seitsemän veljestä (Sju bröder, 1913)
och Kullervo (1917). Han fick statens kompositionspris
1913 och 1919.
Lauparen, ett 1,450 m. högt, vackert formadt fjäll
i det fjällpanorama, som från Molde synes söderut,
i Norge. L. gör tjänst som märke för sjöfarande.
K. G. G.
Lauparsko 1. Lauparstövler kallas i Norge en
fotbeklädnad, som utmärkes däraf, att underlädret går
helt under foten och är hopsydt med öfver-lädret i
en söm, som ligger ofvanpå foten längs bägge sidorna.
M. H.
Lauparstreng, no., en linbana i miniatyr, men
utan draglina. I Norge används den i synnerhet på
Yestlandet för transport af gräs och hö från högt
belägna ängar ned till gården. "Strängen" (bärlinan)
utgöres oftast af en 6-9 mm. tjock järntråd, fäst
med öfre ändan i ett träd e. d. och med nedre ändan
omkring en bom med spel, hvarmedelst tråden kan göras
slak eller spännas. Framför spelet finns en jordvall
för att uppta stöten från höpacken, som hängande i en
krok löper på linan, eller ock är anbragt en skena,
som gör, att packen kastas af och åt sidan; packen är
i så fall fäst vid linan genom en träns med ett spår.
M H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
