Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 91-92 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lasarettsläkarnas pensionskassa ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dels återfört dem till deras ursprungliga rytmer
och harmonier, dels komponerat nya i stil därmed.
P. E—t.

Laubeuf [låbö’f], Alfred Maxime, fransk
ingenjör, f. 1864 i Poissy (dep. Seine-et-Oise),
led. af Institutet 1920, är känd hufvudsakligen genom
sin förbättrade u-båtskonstruktion (se Undervattensbåt, sp. 994).

Laudal (gammalnorskt Laugardal), härad och socken
i Vest-Agder fylke (förut Lister og Mandals amt)
samt Holum prosteri, Agder bispedömme, n. om Mandal,
Norge. 97,73 kvkm. 724 inv. (1920). Boskapsskötsel
och skogsbruk.
K. G. G.


Laue, Max von, tysk fysiker, f. 9 okt. 1879 i
Pfaffendorf vid Koblenz, privatdocent i München
1908, professor i Zürich 1912, i Frankfurt
a. M. 1914 och sedan 1919 (i teoretisk fysik)
vid universitetet i Berlin. L. har egnat sig
förnämligast åt studiet af interferensfenomenen
hos ljus- och röntgenstrålar. 1912 framkastade
han den geniala tanken att använda kristaller
som rumgitter för röntgenstrålar och därigenom
påvisa möjligheten af dessas interferens, hvilket
omedelbart bekräftades vid experimentell pröfning
af W. Friedrich och P.
Knipping. Denna epokgörande upptäckt ådagalade å ena
sidan riktigheten af kristallografernas antagande om
atomernas regelbundna anordning i kristaller, å andra
sidan röntgenstrålarnas karaktär af elektromagnetisk
vågrörelse af samma natur som ljuset. L. har äfven
utvecklat teorien för rumgitter och sålunda lagt
grunden till såväl utforskningen af kristallstrukturen
som uppmätningen af röntgenstrålarnas våglängder. Jfr
Diffraktion, Rumgitter, Röntgenstrålar, sp. 184,
samt, i Suppl., Bragg, Fysik, sp. 1110,
och Kristallgitter. L. erhöll 1914 års
Nobelpris i fysik. Utom artiklar om röntgenstrålars
interferens har L. utgett Das relativitätsprinzip
(1911; sista uppl. 1921).
E. R—dt.

*Lauff, J., adlades 1913 (von L.).

*Laukas. 1. Häradet består nu af 9 kommuner. Areal 4,778 kvkm. 53,349
inv. (1922). — 2. Socknen består nu af 695 kvkm. med
8,479 inv. (1922); den hör till Tammerfors stift.
O. B—n.

Lauker, en 12 kvkm. stor sjö,
352 m. ö. h., i Arvidsjaurs socken,
Norrbottens län, afrinner genom Åby älf.
O. Sjn.

Launay [lånǟ], Louis Auguste Alphonse de, fransk
geolog, f. 19 juli 1860 i Paris, professor vid École
des mines, vid École des ponts et chaussées och
vid École des sciences politiques, har utöfvat rikt
författarskap både i teoretisk och praktisk geologi,
särskildt om olika länders mineraltillgångar och deras
nationalekonomiska betydelse. På resor i Skandinavien
har han studerat de svenska järnmalmsförekomsterna och
1903 i "Annales des mines" lämnat en sammanfattande
framställning af dem. Bland de handböcker, som han
utgett, märkes en mycket förtjänstfull Géologie de France
(1921). L. är led. af Institutet (1912).
K. A. G.

La Union, hamn. Se San Miguel 2.

Launis, Armas Emanuel, finländsk musiker, f. 1884 i Helsingfors,
student 1901 och filos. licentiat 1913, i musik
elev af Sibelius m. fl., tog kapellmästarexamen
vid Sternska konservatoriet i Berlin 1908 och
har verkat mångsidigt som lärare i musikteori och
i sång. L. har upptecknat folkmelodier i Finska
lappmarken, Karelen och Ingermanland samt skrifvit
afhandlingar därom. Som tonsättare har han gjort sig
uppmärksammad med 1 stråkkvartett, 1 pianokvartett,
kantater o. a. körverk, solosånger och pianostycken
samt operorna Seitsemän veljestä (Sju bröder, 1913)
och Kullervo (1917). Han fick statens kompositionspris
1913 och 1919.

Lauparen, ett 1,450 m. högt, vackert formadt fjäll
i det fjällpanorama, som från Molde synes söderut,
i Norge. L. gör tjänst som märke för sjöfarande.
K. G. G.

Lauparsko l. Lauparstövler kallas i Norge en
fotbeklädnad, som utmärkes däraf, att underlädret går
helt under foten och är hopsydt med öfverlädret i
en söm, som ligger ofvanpå foten längs bägge sidorna.
M. H.

Lauparstreng, no., en linbana i miniatyr, men
utan draglina. I Norge används den i synnerhet på
Vestlandet för transport af gräs och hö från högt
belägna ängar ned till gården. "Strängen" (bärlinan)
utgöres oftast af en 6—9 mm. tjock järntråd, fäst
med öfre ändan i ett träd e. d. och med nedre ändan
omkring en bom med spel, hvarmedelst tråden kan göras
slak eller spännas. Framför spelet finns en jordvall
för att uppta stöten från höpacken, som hängande i en
krok löper på linan, eller ock är anbragt en skena,
som gör, att packen kastas af och åt sidan; packen är
i så fall fäst vid linan genom en träns med ett spår.
M. H.

*Laurahütte tillhör nu Polen. 15,806 inv. (1919).

*Laurelius, Olof. - B. R. Hall har i "Joh. Rudbeckii
katekesutveckling" (1919) visat, att det L. tillagda
arbetet Eenfalligha frågor eller spörsmål etc. är
ett verk af Joh. Rudbeckius efter tyska förebilder.

Laurell, Fredrik, botanist, f. 28 aug. 1845 i
Mjöbäcks socken, Älfsborgs län, d. 17 juni 1905 i
Uppsala, blef filos. doktor i Lund 1874, adjunkt vid
Uppsala folkskollärarseminarium 1876 och var därjämte
folkskolinspektör sedan 1879. L. verkade med kraft
för mera allmänt anläggande af skolträdgårdar,
åvägabragte normalritningar till sådana samt
uppgjorde själf planer till flera skol- och
seminarieträdgårdar. L. ifrade vidare för att bringa
större reda i de svenska växtnamnen. Han utgaf
Förteckning öfver i Sverige på fritt land växande
träd och buskar (1891) och Svenska växtnamn och binär
nomenklatur (1904). Han ville i flera fall införa i
riksspråket lokala växtnamn, men bekämpades därvidlag
af A. G. Nathorst m. fl.

*Laurens (sp. 1380). 1. Jean Paul L. dog 23 mars 1921
i Paris.

*Laurent, A., utgaf tills. med Ch. Gerhardt 1845—48
Comptes rendus mensuels des travaux chimiques. Jämte
Gerhardt har L. i kemien åter infört den då nästan
bortglömda Avogadroska satsen (se Avogadros lag).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>