- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
93-94

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lasarettsläkarnas pensionskassa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Laurentius Olavi de Waxald. Se Latinska litteraturen, sp. 1335.

*Laurentius Petri (sp. 1394) den yngre. Han inskrefs
redan 1546 vid universitetet i Wittenberg och var
1554 predikant vid svenska hofvet. Vid sitt andra
besök i Wittenberg promoverades han till magister
1558, men hemkallades af Erik XIV. Af hans skrifter
må nämnas Strategema Gothici exercitos contra
Darium
(Wittenberg, 1559) och Aliquot elegiæ
(1561). Det förra, en hjältedikt på distika, är det
äldsta profvet på humanismens grekiska och latinska
diktkonst i Sverige och det tidigaste försöket att
visa svenskans släktskap med hebreiskan. Det bäres
af Johannes Magnus’ historiskt patriotiska romantik,
som därmed sätter sitt första spår i vår vitterhet. Se
J. Nordström, "L. P. G:s Strategema" i "Samlaren. Ny
följd", III (1923).
R—n B.

*Lauréus, A. Se monografi af T. Stjernschantz (Helsingfors, 1914).
G—g N.

*Lauridsen, P., afgick 1919 som skolinspektör och dog
14 maj 1923 i Roskilde. Han fullbordade 1922 med bd 8
sin bok "Da Sönderjylland vaagnede", genom energisk
och liffull framställning och rikedom på nytt stoff
ett hufvudverk i nyare dansk historia. L. blef
1922 hedersdoktor vid Köpenhamns universitet.
P. E—t.

*Laurier, sir Wilfrid, dog 17 febr. 1919
i Ottawa. — Då Canadas parlament 1911 tvekade att
godkänna det af L. ingångna ömsesidighetsaftalet
med Förenta staterna, upplöste han parlamentet, men
led nederlag vid nyvalen, afgick okt. s. å. och ledde
sedan till sin död den liberala oppositionen. Under
Världskriget ogillade han ministären Bordens planer på
införande af allmän värnplikt och afböjde därför juli
1917 ett anbud om inträde i en koalitionsministär. Jfr
O. D. Skelton, "Life and letters of sir W. L."
(2 bd, 1922).
V. S—g.

Laurila, Kaarle Sanfrid, finländsk skriftställare, f. 1 juni 1876
i Kalajoki, student 1895, filos. licentiat 1903, blef 1909
lektor vid finska lyceet i Helsingfors och 1910
docent i konstfilosofi. L. har som skriftställare
på finska språket utöfvat en rik verksamhet,
under senare år äfven på det allmän-politiska
området. Hans lic.-afh., Versuch einer stellungnahme
zu den hauptfragen der kunstphilosophie
(1903),
efterföljdes af några afh. i estetik i tyska
tidskrifter. Mer ingående har han behandlat
Tolstoj och Ibsen. Han är en framstående talare.
T. C.

illustration placeholder

*Laurin. — 4 Karl (Carl) G. J. L. har
vidare skrifvit Svensk själfpröfning (1912),
Folklynnen (1915), Kvinnolynnen (1916), Alla ha rätt
(om olika nationers ställning till Världskriget,
1917), Människor (en samling karaktärsteckningar
af samtida svenskar, 1919), 2 nya dlr af
teateruppsatserna Ros och ris (1918 och 1923) samt
inom populariserande konsthistoria Stockholm genom
konstnärsögon
(1912), Konsten i Sverige (1915) och
Nordisk konst (2 dlr, 1921, 1923). Senast har han utgett P. A. Norstedt
& söner 1823—1923
(jubileumsskrift, 1923). L:s
arbeten ha nått betydlig spridning och utkommit i
flera uppl. (t. ex. hans "Konsthistoria" i 8). L. är
hedersled. af Akad. för de fria konsterna (1917) och
led. af Längmanska kulturfondens nämnd (1919). — Hans
broder Torsten bildade jämte kronprins Gustaf Adolf
1911 föreningen Nationalmusei vänner (se d. o., äfven
i Suppl.) och är dess sekreterare. Hans betydande
samling af svensk och utländsk konst omfattar ej minst grafik.

Laursen, Jens, kallad Væver (Väfvaren), dansk
uppfinnare, f. 6 nov. 1822 vid Skive, d. där 31
jan. 1914, lefde som fiskare i sin födelsebygd och
konstruerade 1848 den första snörpvaden, som nu är
det viktigaste danska fiskredskapet och äfven i andra
länder kommit till användning.
P. E—t.

Laursen, Laurs Rasmus, dansk arkivman,
urkundsutgifvare, f. 16 jan. 1864 vid Aarhus,
tog skolämbetsexamen i historia 1890, blef 1889
assistent i riksarkivet, 1897 arkivsekreterare,
1912 arkivarie och 1924 riksarkivarie (efter
Erslev). Efter K. F. Brickas död (1903) utgaf han
bd 18—19 af "Dansk biografisk leksikon" samt har
vidare utgett "Kronens sköder 1535—1648" (1890—92),
"Kancelliets brevböger" (13 bd, 1893—1922) och
"Danmark-Norges traktater 1523—1750", hvaraf
utkommit 6 bd (1907—24), omfattande tiden 1523—1675.
P. E—t.

Laurus Tinus, bot. Se Viburnum.

*Lausanne hade 69,328 inv. 1920. I närheten af
L. ligger det 1912 upprättade buddistklostret
Vihara. - I Ouchy invid L. undertecknades 1912
fredsfördraget mellan Italien och Turkiet efter
Tripoliskriget. Om villkoren i denna fred, stundom
kallad freden i L. eller freden i Ouchy-L., se
Tripoliskriget, sp. 768; jfr äfven Tolföarna. Suppl.
— Efter långvariga förhandlingar
(från 21 nov. 1922 med afbrott 4 febr.—23 april 1923)
ingicks i L. 24 juli 1923 fred mellan Turkiet å
ena sidan samt Storbritannien, Frankrike, Italien,
Japan, Grekland, Rumänien och Jugo-Slavien å den
andra. Till själfva fredsfördraget ansluter sig
en mängd konventioner, protokoll, deklarationer
och andra aktstycken, hvilka oftast fått samma
giltighet som själfva fredsfördraget. Enligt detta
bestämdes, att Turkiets gräns i Europa skulle från
floden Resvajas utlopp i Svarta hafvet gå västerut
till Maritza vid Bulgariens sydgräns och därifrån
i allmänhet utmed Maritza till Egeiska hafvet,
dock så att Turkiet erhöll Karagatsch på Maritzas
högra strand midt emot Adrianopel. Turkiet behöll
helt och hållet Mindre Asien med gräns i s. till
franska mandatområdet Syrien och till konungariket
Irak. I fråga om denna sistnämnda gräns öfverläts
frågan om Mosul till senare förhandlingar mellan
Turkiet och England (se Mosul. Suppl.). Greklands
rätt till öarna Lemnos, Samothrake, Mytilene, Chios,
Samos och Nikaria (enligt fördrag i London och Aten
1913) bekräftades; däremot behöll Turkiet de strax
utanför Dardanellsundets mynning liggande öarna
Imbros och Tenedos och den lilla ögruppen Kaninöarna
(Rabbit islands) n. om Tenedos. På de grekiska öarna
Mytilene, Chios, Samos och Nikaria fingo ej finnas
marina baser eller befästningar eller trupper utöfver
normal värnpliktskontingent; åt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free