- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
153-154

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lexa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

L. ogulnia. Se Ogulnia.

L. romana burgundionum. Se Burgundisk lag.

L. romana visigothorum, detsamma som Breviarium
Alarici
(se d. o. samt Alarik 2).

L. thuringorum. Se Angler.

L. Veneris (L. venerea), emellanåt använd benämning
på lagen 20 juni 1918 ang. åtgärder mot utbredning
af könssjukdomar ("veneriska sjukdomar"). Se Syfilis,
sp. 1386, och Veneriska sjukdomar, sp. 1122.

Om Lex agraria, L. Cassia, L. Iulia, L. Licinia
och L. Servilia se Åkerlagar, sp. 966.

Lexa, österrikisk släkt. Se Aehrenthal. Suppl.

Lexer, Erich, tysk kirurg, f. 22 maj 1867 i
Freiburg im Br., e. o. professor i Berlin 1902,
ord. professor 1905 i Königsberg, 1910 i Jena
och 1919 i Freiburg, arbetade företrädesvis med
transplantationer och plastiska operationer. Hans
hufvudarbete är
Lehrbuch der allgemeinen chirurgie (1903; 7:e uppl. 1913).

*Lexington. — 2. L. hade 41,534 inv. 1920. Sedan
1908 är det säte för Kentuckys statsuniversitet,
förr ett "agricultural and mechanical college". Det
i hufvudarbetet nämnda Transylvania college är en
privat och sekterisk läroanstalt, grundlagd 1783.

*Lexis, W., dog 24 aug. 1914 i Göttingen.

Leye, flod. Se Lys.

Leyen [la’jən], Friedrich von, tysk germanist, f. 19
aug. 1873 i Bremen, blef professor i tysk filologi i
München 1908. Bland L:s arbeten må nämnas
Das märchen in den göttersagen der Edda (1899),
Einführung in das gotische (1907),
Die götter und göttersagen der germanen (1909; 3:e uppl. 1924),
Das märchen (1911; 2:a uppl. 1917),
Die deutschen heldensagen (1912; 2:a uppl. 1923),
Das studium der deutschen philologie (1913) och
Deutsche dichtung in neuer zeit (1922).
L. har utgett arbeten af Herder, W. Hertz,
Wackenroder, sagosamlingar m. m.

*Leygues, Georges, var nov. 1917—jan. 1920
marinminister i Clemenceaus ministär och blef,
sedan Millerand valts till republikens president, 24
sept. 1920 dennes efterträdare som konseljpresident
och utrikesminister; ministrarna i Millerands ministär
kvarstodo. L. störtades emellertid redan 12 jan. 1921,
kort före en interallierad konferens i London,
enär han ansågs alltför svag och osjälfständig och
misstänktes skola inrymma alltför stort inflytande
på utrikespolitiken åt Millerand. L. har sedan
1921 varit ordf. i deputeradekammarens utskott för
utrikesärenden.
V. S—g.

Leyster, Judith. Se Molenaer 1.

L. F. U. F., förkortning för Landsföreningen för folknykterhet utan förbud
(se d. o. Suppl.).

L. G. F., förkortning för Lunds geologiska fältklubb (se d. o. Suppl.).

*Lhasa. Folkmängden uppges nu till 15,000—20,000
pers. ("Statesman’s year-book" och "Almanach de
Gotha" 1924). L. besöktes 1923 af nordamerikanen
d:r Mc Govern, som vistades där en längre tid och
sedermera höll föredrag om L., äfven i Sverige.

Lhote [lå̄t], André, fransk målare, f. 1885 i
Bordeaux, studerade där ornamentsskulptur och
målade impressionistiska landskap, flyttade så
till Paris och debuterade där på Höstsalongen 1907,
öfvergick till kubism och har alltsedan hållit sig
inom denna riktning. Han är likväl en af dess mest
moderata representanter, föraktar alls ej naturen,
om han också "kubiserar" föremålen. L. utställde
1913 och sedan flera gånger i Stockholm: Hamnen i
Bordeaux, Månsken, Paris’ dom, Naket, Omkring korset

(en grupp kvinnor med olika uttryck af förtviflan —
målningen, hållen i klar, stark färgskala, var under
ett par år deponerad i Nationalmuseum), vidare Siesta,
Badande
m. fl. kvinnostudier. Målningar af L. finnas
i prins Eugens, G. Paulis m. fl:s ego. Han besökte
Stockholm 1922 och höll då föredrag om gammal
och ny konst. Monogr. af A. Mercereau (1921).
G—g N.

Liambey-Liba (Liambai), källflod till Sambesi (se d. o.).

Lian, Ole Olsen, norsk arbetarpolitiker,
f. 10 nov. 1868 i Tönsberg, var i sin ungdom
först sjöman, kom 1887 till Kristiania som
typograf och fick snart en framskjuten ställning
inom fackföreningsrörelsen (1903 ordf., 1904 äfven
sekreterare i typografernas landsförbund) och är sedan
1907 alltjämt (1924) ordf. i Norges arbetares fackliga
landsorganisation. Under striden mellan den äldre
parlamentariska och den nya revolutionära riktningen
inom arbetarpartiet ställde han sig till en början
på den förstnämndas sida och blef därför våren 1918
afsatt från sin plats i partiets centralstyrelse. Han
koncentrerade därefter sina ansträngningar på att
hindra fackorganisationens sprängning, inträdde själf
i det kommunistiska partiet och är sedan 1920 medlem
af dess centralstyrelse. L. eger stor arbetskraft och
betydande förhandlingsskicklighet. Han var 1916—21
stortingsman för Kristiania, 1908—10 medlem af en
kommitté för behandling af frågan om medling och
skiljedom i arbetstvister samt lagfäst skydd för
föreningsrätten. Som af regeringen utsedd sakkunnig
i arbetarfrågor deltog han i Genuakonferensen 1922.
M. H.

Liang-schi-ji, kinesisk politiker, f. omkr. 1870
i provinsen Kwang-tung, var 1906—07 sekreterare åt
Tang-schao-ji vid dennes beskickning till Indien,
innehade därefter flera viktiga ämbetsposter,
särskildt i kommunikationsministeriet, och blef
1911 Juan-schi-kais privatsekreterare. Som
sådan utöfvade han stort inflytande och var
bl. a. ledare för agitationen för kejsarmaktens
återinförande med Juan-schi-kai som dess utöfvare
(jfr Kina. Historia. Suppl., sp. 1012). När denna
rörelse 1916 misslyckats, drog sig L. undan politiken
och vistades en tid i Japan. Efter sin återkomst var
han en bland de ledande i den i japanskt intresse
verksamma anfu-klubben (se Kina. Suppl., sp. 1014).
V. S—g.

Liang-tschi-tschao, kinesisk politiker, f. omkr. 1870,
förvärfvade en grundlärd bildning och var reformatorn
Kang-ju-veis främste lärjunge samt måste efter
statshvälfningen 1898 jämte öfriga radikala
reformifrare fly utomlands. L. besökte nu Förenta
staterna och flera europeiska länder, återvände
efter 1911 års revolution och började utge en daglig
tidning och en halfmånadstidskrift. Han var 1913—14
justitieminister och egnade sig sedan åt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free