Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 167-168 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Licht ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Del (ej fullt 3/7) af Nya Lidingöbron, efter byggnadsritning. Midten af fig. visar det stora 140 m.-spannet vid Ropstenssidan.

under ledning af en brostyrelse med generaldirektör
F. V. Hansen som ordf. Kostnaden för bron
bestrides af Stockholms stad och Lidingö köping
gemensamt; afsikten är att genom broafgifter
förränta och amortera broanläggningen.
E. N—l.

*Lidköping hade vid 1923 års slut 8,609 inv.
Sammanlagda tax.-v. af fastighet uppgick 1923 till
28,392,500 kr., hvaraf 1,293,300 kr. för jordbruksfastighet
och 2,058,200 kr. för bevillningsfri
fastighet. Stadens tillgångar upptogos vid
1922 års slut till 5,189,750 kr., dess skulder
till 3,271,782 kr. Den bevillningstaxerade
inkomsten 1923 var 9,964,020 kr.
Antalet fabriker 1922 var 24 med 1,266 arb.
och ett salutillverkningsvärde af
36,298,814 kr. Sockerfabriken sysselsatte 379 arb.,
tändsticksfabrikerna 330 och porslinsfabriken
206 arb. Kraft-a.-b. Gullspång-Munkfors har
anlagt en reservkraftstation om 4,000 hkr med
anslutning till Trollhättenätet. L. har
en flotta om 4 ångare och 11 segelfartyg
om tills. 1,616 nettoton (1922). Utom
sparbank och afd.-kontor af Skaraborgs ensk. i bank
finnas kontor af Jordbrukarbanken samt Svenska och
Nordiska handelsbankerna. Stadens tidningar äro
nu blott två, "Lidköpings tidning Westgötaposten"
samt "Nya Lidköpingstidningen". Staden ingår
vid riksdagsmannaval i länets valkrets. —
I stadsparken aftäcktes 1917 en af Eldh modellerad
herm af G. Wennerberg.
O. Sjn.

*Lidköping—Håkantorps järnväg, enligt
senaste omräkning 28,9 km. lång, eges
och trafikeras af Lidköpings stad.
F. P.

*Lidköping—Kvänums järnväg har icke
påbörjats. Koncessionen å densamma har
förverkats.
F. P.

*Lidköping—Kållands järnväg är 27,4 km. lång.

*Lidköping—Skara—Stenstorps järnväg är efter omräkning
49,0 km. lång och trafikeras fr. o. m. 1919 af
Västergötland—Göteborgs järnvägs-a.-b.
F. P.

*Lidman. - 3. K. H. S. R. L. fortsatte serien romaner
om släkten Silfverstååhl med Carl Silfverstååhls
upplefvelser (2 uppl. 1912), Köpmän och krigare
(3 uppl. 1911), från det samtida Stockholm, och
Tvedräktens barn (1913), förlagd till Gustaf III:s
och Gustaf IV Adolfs tid. Under Världskriget gjorde
han sig till tolk för den s. k. aktivismen, dels som
utgifvare af tidningen "Svensk lösen", i hvilken han
var en flitig medarbetare, dels som författare af
Det levande fäderneslandet (1916). Huset med de gamla
fröknarna (5 uppl. 1919) visade förändrade synpunkter,
särskildt ett starkt religiöst intresse, och Såsom
genom eld (5 uppl. 1920), är en omvändelsebok, som
utmärkes af eldig förkunnelse. Bryggan håller (1923)
består af svärmiska
uppbyggelseartiklar. Personlig frälsning utkom
1924. 1921 utgaf L. en öfv. af "Augustinus’
bekännelser" (2:a uppl. 1922).

Lidman, Karl (Carl), skolman, kommunalman, f. 23
dec. 1861 i By socken, Värmlands län, aflade
1883 folkskollärarexamen i Karlstad och blef
s. å. e. o. samt 1886 ordinarie lärare vid Maria
församlings folkskola, där han 1883—1903 äfven var
slöjdlärare. I denna skola, då Stockholms största
folkskola, var han 1905—19 öfverlärare. L. var 1919—21
assistent vid folkskolinspektionen i Stockholm, är
från 1922 andre folkskolinspektör i Stockholm och har
tidtals äfven tjänstgjort som förste folkskolinspektör
samt 1916—21 tidtals som undervisningsråd i
Skolöfverstyrelsen. Varmt intresserad för skolslöjden,
har L. deltagit i utarbetandet af modellserierna
i träslöjd vid Stockholms folkskolor. Tills.
med professor Ernst Carlson och öfverlärare
J. J. Dalström har L. utgett en mycket använd
"Folkskolans geografi". Han anordnade 1904 svenska
undervisningsafdelningen vid världsutställningen i
S:t Louis samt har tagit verksam del i anordnandet
af de nordiska skolmötena 1900, 1905, 1910 och 1920
samt i ledningen af de akademiska sommarkurserna
i Stockholm 1907, 1910, 1913 och 1920. L. har
tillhört Stockholms stadsfullmäktige 1908—12 och
från 1914 samt är led. af dess drätselnämnd sedan
1912. Han var 1910—18 vice ordf. och 1918—24
ordf. i Stockholms frisinnade valmansförening
(senare Liberala föreningen). Från 1921 är han
ordf. i Sveriges allmänna folkskollärareförening.
Gl.

*Lidsch Jeassu (äfven kallad Ijasu) besteg 1913
Abessiniens tron, förklarades 1916 afsatt och
gjorde de följande åren ett par fruktlösa försök att
återvinna regeringsmakten.

Lidöfjärden, yttre delen af Norrtäljeviken,
Roslagen, mellan Vätö, Björkö och Lidö,
mot n. öfvergående i Björköfjärden, mot
ö. i Hafssvalget, mot s. i Tjocköfjärden.
O. Sjn.

Lie, landtbr., handredskap för att skära hö och
stråsäd, växlar till storlek och form i olika
landsdelar. Den är i allmänhet lång och bred i
slättbygden, så t. ex. i öfre Norrland för slåtter på
slätt land och myrslåtterängar, men kortare och mer
bågböjd, där den används för slåtter af gräs i backig
och stenig mark, såsom i Ångermanland och Småland,
i hvilket senare landskap den gamla modellen hade
en skarpt böjd hakformig spets. Numera användas i
Sverige väl mest medellånga och medelbreda liar af
amerikansk modell; dessa bilda vid ryggsidan 1—2 veck,
hvarigenom de vinna i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>