Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 165-166 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Licht ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som sedan 1922 eger det tills. med
sin son friherre Abraham Leijonhufvud.
O. Sjn.

*Lidhult hade 1,170 inv. 1924. Inom socknen
har jämlikt k. br. 30 dec. 1922 af visst område
vid L:s järnvägsstation vid Halmstad—Bolmens
järnväg bildats municipalsamhället L., för
hvilket kap. 1 i lagen om fastighetsbildning i
stad samt byggnadsstadgan, ordningsstadgan och
brandstadgan tillämpas. Arealen är ännu (1924) ej
fastställd. 327 inv. (s. å.). I samhället finnas
hotell, afd.-kontor af Smålands enskilda bank,
elektrisk kraftstation, träförädlings-fabrik, 2
kvarnar, mejeri, frukttorkeri och lingonkokeri.
E. A—t.

Lidingö kommunala samskola.

*Lidingö hade 9,933 inv. 1924. Tax.-värdet å
jordbruksfastighet inom köpingen var 5,829,800
kr., å annan fastighet 59,758,900 kr., den
bevillningstaxerade inkomsten 15,485,580
kr. och kommunalskatten 9,25 per bevillningskrona
1923. Köpingens tillgångar voro 7,098,945 kr. och
dess skulder 7,366,990 kr. s. å. Ön Lidingön har en
areal af 2,987 har. Med förbättrade kommunikationer
har bebyggandet af de många villaområdena gått raskt
framåt. Stockholms spårvägsnät, som tidigare drogs ut
till Ropsten, hvarifrån färjor förde passagerarna till
Lidingöns norra och södra spårvägslinjer, kommer nu
genom den nya Lidingöbron (se d. o. Suppl.) i direkt
förbindelse med öns. Den södra spårvägslinjen går
f. n. från Torsvik till Brevik och Gåshaga. Vid
Gåshaga ligger en mek. verkstad tillhörig
A.-b. Ljungströms ångturbin, vid Skärsätra
Svenska a.-b. Gasaccumulators stora fabriker. Om
Foresta restaurang se Villa Foresta. I samband med
brobyggandet föres vattenledning fram under Lilla
Värtan, hvarefter Lidingön får vatten från Stockholms
vattenledningsnät, under det att förut tillgången på
vatten varit otillfredsställande. I centrum af Lidingö
villastad har en del större flervåningshus uppförts,
såsom Vasaborgen, med polisstation, post och biograf,
samt Centralpalatset, med bank och apotek. Vidare
märkes den kommunala samskolans byggnad (se fig.),
uppförd 1914 och utvidgad 1916 och 1919, som
äfven inrymmer lokaler för de flesta kommunala
institutionerna. Detta läroverk var först 3-klassigt
med 3 förberedande klasser och har småningom utvidgats
till 8-klassig flickskola med normalskolekompetens
och latingymnasium (samskola) med dimissionsrätt
sedan 1923. A.-b. Lidingöstaden disponerar nu
inemot halfva Lidingöns areal och har förvärfvat
bestämmanderätten öfver A.-b. Lidingö
villastad och Lidingö trafikbolag m. m.
O. Sjn.

*Lidingöbro. — 2. Värdshuset nedbrann 23 sept. 1924.

Lidingöbron, Nya, öfver Lilla Värtan, mellan
Ropsten i Stockholm och Torsvik å Lidingön,
utfördes 1918—24 för att ersätta en mellan dessa
platser sedan 1882 befintlig flottbro af trä (se
Lidingö, sp. 379). I brolinjen är afståndet mellan
stränderna 725 m. För att kunna ansluta bron å
Lidingösidan har man 100 m. från Lidingösidan delat
den i 2 grenar med 150 m. radie. Bron får härigenom
3 landfästen och en totallängd af 850 m. Det största
vattendjupet i brolinjen är 25 m. Sjöbottnen utgöres
af jämförelsevis lös lera, som ligger ofvanpå den
fasta bottnen, bestående af berg med ett öfverliggande
lager af pinmo. Djupet under vattenytan till fast
botten varierar mellan 25 m. och 60 m. Det största
grundläggningsdjupet är 44 m., hvilket torde vara det
största hittills förekommande grundläggningsdjup i
Sverige. Brons underbyggnad utgöres af runda pålar af
armerad betong, nedslagna till fast botten i knippen
om 10 till 20 pålar, som upptill ingjutits i ett
hufvud af armerad betong. Pålarna, som ha en yttre
diameter af 93 cm., äro gjutna i land i ett stycke å
en slip i form af rör och ha flytande framflottats
till brobyggnadsplatsen. De nedslogos af en därför
konstruerad flytande jättepålkran, sannolikt den
största pålkran, som någonsin utförts, med en största
höjd öfver vattenytan af 38 m. med en hejare om 10
ton. Sedan pålarna nedslagits, bortskaffades genom
en luftstrålpump den lera, som vid nedslagningen
trängt in i dem, hvarpå de fylldes med betong medelst
undervattensgjutning. Inalles ha 175 pålar nedslagits
med en sammanlagd längd af något öfver 6,000
m. Mellanpelarna stå i regel på ett inbördes afstånd
af 50 m. För att komma öfver de djupaste ställena
har man dock vid Lidingösidan anlagt ett spann om 70
m. samt vid Ropstenssidan ett spann om 140 m., den
största spännvidd, som hittills kommit till utförande
i Sverige. Pålkonstruktionen är vald, enär vid det
här erforderliga grundläggningsdjupet pneumatisk
grundläggning icke kunde komma i fråga. Brons
öfverbyggnad är af järn och i regel utförd som
parallellreglar med en konstruktionshöjd af 5
m. Brobanan är förlagd ofvanpå reglarna, på en höjd
af 7 m. öfver vattenytan. Det stora 140-meterspannet
är utfördt som en båge med dragband, med brobanan
i konstruktionens underkant. Bågens högsta punkt
ligger 30 m. öfver vattenytan och nära 70 m. öfver
grundläggningens lägsta punkt. Järnkonstruktionen för
hela bron väger nära 3,000 ton. För genomsläppande
af mastade fartyg är vid Ropstenssidan anordnad en
klaffbro med 20 m. öppning. Bogserbåtar o. d. kunna
passera under bågen, som med sin underkant ligger 6
m. öfver vattenytan. Bron är utförd med 2 gångbanor
om hvardera 1,2 m. bredd samt en 6,7 m. bred
körbana, hvari ligga dubbelspår för elektriska
spårvagnar. Äfven kortare godståg kunna framföras
å bron. Brobanan är helt utförd af trä. I bron
framdrages vattenledning. Broanläggningen, som
inklusive gatu- och väganslutningar torde kosta
omkr. 10 mill. kr., beräknas kunna bli färdig
1924. Den har i hufvudsak utförts å entreprenad af
svenska och tyska firmor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>