- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
207-208

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindell ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blef generalmajor och chef för Savolaksgruppen,
hvilken bl. a. (4 maj) intog Fredrikshamn, de "rödes"
sista stödjepunkt i landet. Efter krigets slut blef
L. inspektör för kavalleriet och kvarstod i finländsk
tjänst till 1920, då han erhöll begärdt afsked. —
Lifligt intresserad af ridkonst, har L. förvärfvat
anseende som en synnerligt framstående ryttare och
med stor framgång deltagit i en mängd hästtäflingar
inom och utom Sverige. Bl. a. eröfrade han 1:a
priset i modern prishoppning vid de internationella
hästtäflingarna i Bruxelles 1909 och blef segrare i
prisridning under 7:e olympiaden i Paris 1924. Han
har äfven intresserat sig för flygväsendet och
är en bland stiftarna af och ordf. i det 1924
bildade bolaget "Aerotransport". — L. har utgett
Studieresor till utländska ridskolor 1913 (1920)
och Från Finlands frihetskrig (s. å.) samt författat
det af generalstaben utg. arbetet Några erfarenheter
från fälttåget i Rumänien 1916—1917
(1924).
1. T. C.
2. H. J—dt.

Linderberg, Peder Theodor Fernando, dansk
socialekonomisk författare, f. 29 april 1854
i Köpenhamn, d. där 4 dec. 1914, var först
trädgårdsmästare, genomgick folkhögskola och
egnade sig fr. o. m. 1881 i tal och skrift åt
folkupplysningsarbete, som han fortsatte hela sitt
lif, först i anslutning till socialdemokratien,
efter 1896 till den kristlig-sociala rörelsen i
utlandet. 1896 bildade han Udvalget til social
oplysnings fremme, hvars sekretariat han 1899
afsöndrade som en själfständig institution, hvilken
mycket bidragit till spridning af socialekonomiskt
vetande i Danmark. L. utgaf bl. a. Frikonkurrencen
og socialismen
(1895) och Kristendommen og den
sociale udvikling
(1903—08), hans hufvudarbete.
P. E—t.

Linderholm, Johannes Emanuel, teologisk författare,
f. 4 april 1872 i Hakarp, Jönköpings län, student
i Uppsala 1897, teol. licentiat 1908, förordnades
till docent i kyrkohistoria 1911, promoverades
till teol. doktor 1915 och prästvigdes 1918. Efter
hård strid med den ene medsökanden (docenten
K. B. Westman) utnämndes L. 1919 till professor i
kyrkohistoria vid Uppsala universitet. Tyngdpunkten i
L:s vetenskapliga forskning faller på folkfromhetens
område. L. har äfvenledes gjort inlägg i den
offentliga diskussionen rörande religiösa,
teol. och kyrkliga frågor, hvilka inlägg varit
egnade att väcka också den bredare publikens
uppmärksamhet. Särskildt var detta fallet med
hans uppsats Från dogmat till evangeliet (i
"Det andliga nutidsläget och kyrkan" 1919) med
dess egenartade blandning af vulgärrationalism
och varmhjärtad pietism. Bland L:s många skrifter
märkas Sven Rosén och hans insats i frihetstidens
radikala pietism
(docentafh., 1911), Om kometernas
religiösa tolkning i äldre tider
(1910), De stora
trolldomsprocessernas upplösning i Sverige
(1913), Om
den kristna statskyrkans uppkomst
(1914), Det svenska
kyrkolivets reorganisation
(1915), Kristendomen och
kriget i historisk och principiell belysning
(1916),
Studier till frågan om en stiftsreglering (1917), De
stora häxprocesserna i Sverige. I. Inledning. Bohuslän

(1918), Nordisk magi. Studier i nordisk religions- och
kyrkohistoria. I. Urnordisk magi
(s. å.), Evangeliets
värld. Historisk inledning till studiet av evangeliet
och den äldsta kyrkan
(s. å.), Reformation och världs-
utveckling. I.
(s. å.), Svensk evangeliebok
(1920), Jesu bergspredikan i kortfattad utläggning
för folkskolans undervisning och självstudium

(1922) och Pingströrelsen (1924). Sedan 1920
redigerar L. "Kyrkohistorisk årsskrift".
E. M. R.

*Linderoth, G. V. Hans son John Gustaf L. dog 2 maj
1924 i Stockholm. Han innehade många hedersposter inom
sina yrkesbröders sammanslutningar och var 1904—06
stadsfullmäktig. Han stiftade 1904 och riktade med
gåfvor Urmuseet.

Linders. 1. Jakob L., jurist, f. 25 juli 1868 i
Nefvishög, Malmöhus län, aflade 1888 filos. kandidat-
och 1890 hofrättsexamen i Lund, blef assessor i Svea
hofrätt 1902, t. f. revisionssekreterare s. å. och
ord. 1907 samt häradshöfding i Södra Åsbo och Bjäre
härads domsaga 1909. I utlandet har han studerat
alkoholist- (1910), fattig- (1911) och barna-
(1916) vård samt lösdrifvarlagstiftning (1921—22)
och har genom omfattande kunskaper, sällspord
grundlighet, frisk arbetsvilja och objektivitet
inlagt stora förtjänster om dessa frågors behandling
i Sverige. Han var 1907—21 led. och sekreterare samt
1921—23 ordf. i fattigvårdslagstiftningskommittén,
deltog i vederbörande departement i behandlingen
af dess betänkanden, var sekreterare i riksdagens
särskilda utskott rörande fattigvårdslagen och
ordf. vid förhandlingarna med Danmark och Norge om
fattigvårdskonventioner 1913. L. var 1914—16 led. af
kommissionen för anordnande af statens vårdanstalt
för alkoholister och 1916—22 ordf. i styrelsen
för densamma. Sedan 1918 är han vice ordf. i
Svenska diakonsällskapet och sedan 1923 statens
ombud i direktionen för Kronprinsessan Viktorias
kustsanatorium. Han har utgett bl. a. Lagstiftning
om alkoholistvård
(tills. med O. Kinberg, 1916)
och Lag om fattigvård (1918; 4:euppl. 1920).

2. Sven L., den föregåendes broder, politiker,
f. 14 febr. 1873 i Nefvishög, Malmöhus län, egnade
sig åt jordbruk, blef 1910 led. af Malmöhus läns
landsting och har varit dess ordf. 1919—21 och
1923—24. Han var 1909—17 led. af Andra kammaren
först för Bara härad, sedan 1912 för Malmöhus
läns mellersta valkrets. 1912—17 var han led. af
jordbruksutskottet. L. var 1917—21 och blef ånyo
1923 t. f. domänintendent i Malmöhus län. L.,
som är socialdemokrat, var okt. 1921—april 1923
jordbruksminister i Hj. Brantings andra ministär och
innehar sedan 18 okt. 1924 samma post i den tredje
ministären Branting.
1. E. P—t.

*Linderöd är fr. o. m. 1 okt. 1922 moderförsamling
och Esphult (officiellt Äsphult) annex i ett pastorat
i Gärds kontrakt, Lunds stift. 975 inv. (1924).

illustration placeholder
Lindesbergs vapen.

*Lindesberg har nu en areal af 11,70 kvkm., hvaraf
10,58 kvkm. land, och 3,121 inv. (1924). Sammanlagda
tax.-v. af fastighet 1923 var 7,753,100 kr. Den
bevillningstaxerade inkomsten var s. å. 2,762,210
kr. Utom de i hufvudarbetet nämnda tidningarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:36 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free