- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
205-206

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindell ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kyrkor, som L. restaurerat, pietetsfullt och
skickligt, äro Karlstads domkyrka (1914),
Fredrikskyrkan i Karlskrona (af Tessin d. y.,
1915), Kungsholms kyrka i Stockholm (1916),
Stora Tuna i Dalarna (1918), Onsala i Halland
(1920) och Kristina kyrka i Jönköping (1921).
G—g N.

Lindell, Emil Vilhelm, läkare, f. 1 juli
1854 i Ökna, Jönköpings län, med. licentiat i Uppsala
1888, började 1882 tjänstgöra som hospitalsläkare
samt var 1898—1920 öfverläkare vid Växjö hospital och
innehade i sammanhang därmed sedan 1903 ledningen af
Korsbergakolonien. Se vidare Sinnessjukvård, sp. 649.

*Lindelöf. 1. L. L. L. Å sp. 603, rad 11 uppifr. står
1830 bör vara 1860. — 2. U. L. L. utgaf 1909—14
i 2 dlr Eine altenglische interlinearversion des
Psalters in der handschrift 427 des erzbischöflichen
Lambeth Palace library
samt skref 1918 en biografi
öfver Milton, hvars "Simson" han äfven metriskt
öfversatt. Han satt till 1913 i landtdagen, men
undanbad sig återval. (Å rad 4 uppifr. står Gaston i
Paris bör vara Gaston Paris.) — 3. E. L. L. blef
led. af Vet. soc. i Uppsala 1913 och af Vet. akad. 1917.

*Linden, K. van der (förnamnet skall vara Cornelis), dog 28 maj 1918 i Dordrecht.

Linden, Gustaf Martin, teaterregissör, f. 10
nov. 1875 i Malmö, blef student 1895 och
skådespelare 1899, var intill 1906 anställd
vid Vasa- och Svenska teatrarna i Stockholm,
Svenska teatern i Helsingfors och Stora teatern
i Göteborg, utförde komiska och karaktärsroller,
uppträdde äfven i operetter, studerade därefter
regi i Tyskland för O. Brahm och M. Reinhardt och
var en tid anställd som regissör vid Hofburgteatern
i Wien, innan han 1907 blef förste regissör vid den
nya Dramatiska teatern i Stockholm. Där iscensatte
han Schnitzlers "På gröna papegojan", Järnefelts
"Titus", Bergers "Syndafloden", Hebbels "Judit",
Drachmanns "Det var en gång" m. fl. Några af
dessa iscensättningar tillhöra denna teaters allra
yppersta. Efter att ha ledt Lorensbergsteatern i
Göteborg 1917—19 återvände han 1921 till Dramatiska
teatern, där han fortfarande verkar. Sedan 1919
har han med välförtjänt framgång hvarje sommar
ledt friluftsteatern på Skansen. Vid ett par
tillfällen har han på uppdrag gjort iscensättningar
i våra grannländer (Strindbergs "Mäster Olof" på
k. teatern i Köpenhamn och densammes "Kronbruden"
på Nationalteatern i Kristiania). L. har öfversatt
teaterstycken och skrifvit artiklar i tidningar.
G—g N.

*Lindenberg, Paul, var under Världskriget
krigskorrespondent och skref ett stort antal
krigsskildringar, af hvilka Unter Hindenburgs
siegreichen fahnen
(1915) utgick i 100 uppl. L. skref
äfven en populär Hindenburgbiografi (1917).

*Lindenborg. Grefskapet öfvergick till fri egendom
enligt aflösningslagen af 1919.
P. E—t.

Lindenius, zool. Se Rofsteklar, sp. 611.

*Linder. — 2. (Sp. 608.) D. U. Vilhelm L. tog
afsked från chefskapet i Lotsstyrelsen 1921 och dog
13 mars 1924 i Stockholm.

*Linder (sp. 609), Oliver A., har utgett en samling
berättelser och dikter med amerikanska motiv, I
Västerland
(1914). Han har skrifvit ett mycket stort
antal artiklar i Nordisk familjebok om
svensk-amerikanska och amerikanska personligheter
och institutioner.

Linder, Ane Gurli, författarinna, född Peterson, f. 1
okt. 1865 på Irvingsholm, Tysslinge, genomgick Högre
lärarinneseminarium 1882—85, gift 1887 med lektor
Nils Linder (d. 1904), har verksamt deltagit i det
sociala arbetet och inom kvinnorörelsen samt utvecklat
en flitig litterär alstring, särskildt i pressen. I
bokform har hon utgett Våra barns nöjesläsning
(1902), Kvinnofrågan i Sverige 1845—1905 (1905),
Svenska folksagor (1915), Våra barns fria läsning
(1916), Sällskapsliv i Stockholm på 1880- och 90-talen
(1918), På den tiden (1924) m. m. Hon har öfversatt
från norskan.

Linder, Fredrik William, jurist, politiker, f. 3
juni 1876 i Östra Kärrtorp, Malmöhus län, blef juris
kandidat i Lund 1903, fiskal i Göta hofrätt 1911 och
hofrättsråd s. å. L. blef 1916 extra föredragande inom
Ecklesiastikdepartementet, var 30 juni—22 okt. 1920
konsultativt statsråd i Hj. Brantings första ministär
och blef 1922 häradshöfding i Hallands läns mellersta
domsaga. Han är sedan 1919 (socialdemokratisk)
led. af Första kammaren. L. har anlitats vid
flera utredningar, bl. a. som ordf. i skånska
pastoratskommissionen af 1919. Han har skrifvit Om
folkets deltagande i vårt lands rättskipning
(1918).

Linder. 1. Hjalmar Konstantin L., finländsk konstvän,
f. 1862 i Helsingfors, d. (för egen hand) 1921 i
Marseille, tillhörde en 1832 adlad ätt, bördig
från Westfalen. Han egnade sig efter slutförda
juridiska studier åt jordbruk och industri
och innehade bl. a. Svartå fideikommiss jämte
industriella anläggningar i Lojo, där han äfven
grundade en stor cellulosafabrik. Efter faderns,
ministerstatssekreteraren Konstantin L:s, död (1907)
öfvertog han Nääs’ stora egendom i Nurmijärvi
socken. 1918 sålde han alla sina egendomar och
industriföretag i Finland och öfverflyttade till
Sverige, där han inköpte Hjularö slott i Skåne (såldt
med stor förlust 1920). Hans ansenliga förmögenhet
(omkr. 8 mill. kr.) smälte snabbt ihop. L. var af en
mycket frikostig natur. Vid sin flyttning till Sverige
donerade han 2 mill. mark till en understödsfond för
sina arbetare i Lojo och på Nääs; därjämte understödde
han i stor skala ryska emigranter. Han stiftade
1919 en professur i konsthistoria vid Helsingfors’
universitet. Till Finska konstföreningen öfverlät
han sin dyrbara, delvis ärf da tafvelsamling,
hvartill han fogade flera inköp. Till Nationalmuseum
i Stockholm skänkte han Houdons Washingtonbyst,
hvilken han förvärfvat för öfver 150,000 kr., samt
ett oljeporträtt af Romanino, som tillhört drottning
Kristinas samlingar.

2. Ernst L., den föregåendes kusin, son till den i
hufvudarb., sp. 609, omnämnde författaren K. A. E. L.,
militär, f. 25 april 1868 på Åminne i Pojo socken
i Nyland, blef 1889 underlöjtnant vid Lifgardet
till häst, 1912 major, 1915 öfverstelöjtnant i
armén och 1916 vid regementet samt 1918 öfverste
i armén. 1909—11 var han militärattaché i Paris
och London och 1912—15 chef för ridskolan å
Strömsholm. Efter finländska frihetskrigets
utbrott ingick L., efter erhållet afsked, i
finländsk tjänst (i febr. 1918), blef öfverste och
chef för Satakuntagruppen och deltog med denna i
operationerna, som medförde Tammerfors fall (6 april),
hvarefter han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:32:35 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free