Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindley ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riksdag hade han som utskottsordf. betydande andel i
tillkomsten af de nya skogslagarna.
Som chef för Strömbacka bruks a.-b. kvarstod L. till
1923. Han var 1912—23 ordf. i styrelsen för Stockholms
handelsbank (Svenska handelsbanken) och är alltjämt
(1924) ordf. i styrelserna för A.-b. Gasaccumulator,
Allmänna telefon-a.-b. L. M. Ericsson, Strömbacka
bruks a.-b. samt försäkringsbolagen Skandia och Freja
och styrelseledamot i Huskvarna vapenfabriks a.-b. och
A.-b. Iggesunds bruk.
L. är led. af Landtbruksakad. (1917) och ordf. i
Arvid Lindmans sextioårsfond, hvilken bildats med
anledning af hans 60-årsdag 1922 med uppgift att
"främja utbredning inom svenska folket af kännedom
om svenskt näringslif och dess förutsättningar
äfvensom af insikt i villkoren för ett folks välstånd
och för ekonomiskt framåtskridande i allmänhet".
B. P.
Lindman, Edvard Alexander, idrottsfrämjare, son
till kontrolldirektören Karl Salomon Bleckert L.
(f. 1823, d. 1909, framstående farmaceut och kemist
samt utgifvare af "Farmaceutisk tidskrift" 1866—95),
f. 4 juni 1862 i Stockholm, har varit redaktör
af "Tidning för idrott" (sedan 1898 "Ny tidning
för idrott") 1886—1919 m. fl. idrottstidningar
och af Sveriges centralförenings för idrottens
främjande årsskrift alltifrån 1907 samt af en
mängd publikationer, utg. i samband med sport-,
häst- m. fl. utställningar 1897—1912. L. har
äfven i öfrigt verksamt deltagit i arbetet för
svensk idrotts utveckling. Alltsedan 1897 är han
Centralföreningens byråsekreterare. L. har utgett
Svenska idrottskalendern (1894).
H. J—dt.
Lindman, Karl Ferdinand, finländsk fysiker, f. 17
juni 1874 i Ekenäs, student 1892, filos. licentiat
1902, blef 1907 äldre lektor i matematik, fysik
och kemi vid svenska normallyceet i Helsingfors
samt 1909 docent och 1918 professor i fysik vid
Åbo akademi, hvars prorektor han är sedan 1921. L:s
licentiatafh. rörde sig om de elektriska vågorna,
och dem samt de elektromagnetiska vågorna har han
behandlat i en mängd afh. Äfven inom akustiken
har han varit verksam. Läroböcker i fysik och
kemi äro resultat af hans pedagogiska intressen.
T. C.
Lindmark, Tore Gustaf Emanuel, ångtekniker,
högskollärare, f. 26 okt. 1872 i Stockholm, student
1890, utexaminerad 1894 från Tekniska högskolan som
maskiningenjör, tjänstgjorde 1894—97 vid De Lavals
experimentverkstad, 1897—1911 som konstruktör
och 1911—14 som öfveringenjör vid A.-b. De Lavals
ångturbin, var 1914—15 chef för handelshuset Ångturbin
Laval i Petersburg och 1915—17 öfveringenjör vid
A.-b. Vaporackumulator. Han kallades 1917 till
professor i ångteknik vid Tekniska högskolan, där han,
sedan 1922, äfven är prorektor. L. egnar sig äfven
åt konsultativt arbete inom ångteknikfacket. L. var
1913—17 led. af styrelsen för A.-b. De Lavals
ångturbin och är (sedan 1919) led. af styrelsen
för Statens profningsanstalt. Han har publicerat
flera bemärkta afh. inom sitt fack och i Nordisk
familjebok skrifvit ångtekniska artiklar. Han har
varit vice ordf. i Svenska teknologföreningen
och är led. af Ing. vet. akad. (1919).
Fmn.
Lindnattsvärmaren, zool. Se Nattsvärmare.
*Lindner, Th., tog afsked från professuren 1913
och dog 26 nov. 1919 i Halle. Hans Weltgeschichte
afslutades 1916 med bd IX (till Världskrigets
ursprung), och 2:a uppl. utgafs 1920—21 i 10 bd.
Lindorm, Erik, författare, f. 20 juli 1889 i
Stockholm, började tidigt dikta och debuterade
redan 1908 med ett litet dikthäfte, Bubblor från
botten. L. medarbetade i flera socialdemokratiska
tidningar och var 1913 med om att uppsätta
skämttidningen "Naggen" (1913—21), i hvars
redaktion han ingick och för hvilken han vardt
redaktör 1915. Sedan den upphört, var han kåsör i
"Socialdemokraten" 1922—23 och är sedan våren 1924
kåsör i "Svenska dagbladet"; af hans kåserier ha
utkommit två urval, På villovägar (1922) och Mellan
himmel och jord (1924). Hans diktsamlingar äro Tal
till mitt hjärta (1912; 2:a uppl. 1915), Min värld
(1918), Domedagar (1920) och Bekännelser (1922).
— L:s diktning är sparsam och har först jämförelsevis
sent nått behärskning af formgifningen; en
viss knagglighet i rytmen gör sig stundom märkbar
och sammanhänger otvifvelaktigt med den
rättframma, enkla och frasfria saklighet, som
kännetecknar honom. Ungdomens oroliga känslolif,
slitningen mellan hvardagens betryck och en glödande
längtan efter skönhet, ljus och väsentlighet voro
länge hufvudstämningarna-, vemodig innerlighet i
uppfattningen af det närmaste och skygg tro på ideala
makter göra hans lyrik till det kanske fullödigaste
uttrycket hos oss för det nya släktledets åskådning. I
de senaste diktsamlingarna har rymden ljusnat öfver
honom, hans sociala patos är lugnare, ämneskretsen
vidgad och blicken friare. Om djupet och äktheten
af hans poesi råder sällsynt samstämmighet.
Som prosaist förfogar han öfver en kvick och
ledig stil, där satiren härskar.
R—n B.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
