- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
219-220

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindley ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

socialförsäkringens omorganisation 1920—22 och kommittén
för utredning af den industriella demokratiens
problem 1920—21. Han har varit socialfullmäktig
1913—21 och ånyo från 1923 samt telegraffullmäktig
sedan 1923. L. deltog 1919 i internationella
arbetskonferensen i Washington och tillhörde 1919—20
Internationella arbetsbyråns styrelse.

Som fackföreningsledare har L. gjort sig bemärkt som
skicklig organisatör och underhandlare. Särskildt
framträdde hans ledaregenskaper under storstrejken
1909, då han med kraft och orubbligt lugn behärskade
situationen bland de strejkande såväl under deras
entusiastiska uppmarsch första veckan som under
återtåget efter den s. k. "rationella klyfningen"
tre veckor senare.
S. H.

*Lindqvist; K. Gustaf O. E., har efter I landet
bakom molnen och andra reseskildringar
(1911)
utgett Från Donau till Save (1916),
De gamle herrarne (6 uppl. 1917), Världens
vildaste vågspel och andra berättelser
(1919),
Herrgårdshistorier och herrgårdsfolk (1921) och
Gripsholmsskildringarna Ödenas röda slott (1923).
R—n B.

Lindqvist, Axel Hjalmar, målare, f. 20 juli 1843
i Stockholm, studerade vid konstakademien 1858—65
samt under resor till Danmark, Tyskland och Paris,
blef 1865 teckningslärare vid Lunds allm. läroverk
och ritmästare vid Lunds universitet samt 1872 vid
folkskoleseminariet där. 1877 blef han ledamot i
kommittén för ordnandet af teckningsundervisningen
vid de allmänna läroverken. Som målare är
L. känd speciellt genom sina bokskogsmotiv från
Ringsjötrakten. Han har äfven utfört dekorativa
målningar i Lunds högre allm. läroverk.
G—g N.

Lindqvist, Gustaf Hugo, sångledare, f. 7 juni 1861
i Stockholm, tog 1886 organist-, musiklärar- och
kyrkosångarexamina vid konservatoriet, leder från
1887 Maria kyrkokör (den första stående kyrkokören i
Stockholm) och är kantor i Maria Magdalena församling
sedan 1893. Han tog 1890 initiativet till liturgiska
vespergudstjänster i hufvudstaden. L. har länge
verkat som sånglärare vid skolor och seminarier
i Stockholm samt var 1900—10 andre sekreterare i
K. F. U. M. där. Mest har han gjort sig känd som
förtjänstfull dirigent (1894—1922) för Stockholms
K. F. U. M.-kör och (1897—1922) för Svenska
K. F. U. M.-kören (se vidare d. o.) samt 1923—24 för
dennas fortsättning De svenske (se d. o. Suppl.), med
hvilken kör han 1923 företog sångarfärder till Åland,
Finland och Estland. L. har utgett sångsamlingen
Manskören (1897 ; 4:e uppl. 1924).
E. F—t.

Lindqvist, Frans Vilhelm, uppfinnare, f. 16 mars 1862
i Öttum, Skaraborgs län, metallarbetare, uppfann
1890 primusköket (se Kokapparater), grundlade 1892
fabrik för dess tillverkning och 1902 A.-b. Primus,
hvars verkställande direktör han är.

Lindqvist, Frits Leander, socialdemokratisk
kommunalman, politiker, f. 9 sept. 1865 i Gustafsberg,
Stockholms län, blef 1891 snickeriförman hos firman
L. M. Ericsson & co. och är numera föreståndare för
Telefon-a.-b. L. M. Ericssons intressekontor. L. var
stadsfullmäktig i Stockholm 1905—09 och 1910—19,
har varit led. af flera kommunala nämnder och sedan
1913 en af stadens representanter i a.-b. Stockholmssystemet.
L. har sedan 1919 års urtima riksdag varit led. af Första kammaren för
Västernorrlands län.

Lindqvist, Herman Axel Fritiof, målare, f. 14
sept. 1868 i Stockholm, d. 10 okt. 1923, studerade
vid konstakademien 1888—93, var en känslig och
gedigen landskapsmålare — motiv från Skåne, Visby,
under de senare åren mestadels från Stockholms
ström och Djurgården. L. var äfven skicklig etsare.
G—g N

Lindqvist, Herman, organist, f. 3 april
1878 i Sköllersta socken, Örebro län, tog 1896
organist- samt 1900 kyrkosångar- och musiklärarexamina
vid konservatoriet i Stockholm, blef domkyrkoorganist
1901 i Visby och 1915 i Västerås, tillika musiklärare
vid högre allm. läroverken där. Han har studerat äfven
vid Klindworth-Scharwenka-konservatoriet i Berlin och
för Guilmant i Paris. L. är en af Sveriges märkligare
orgelvirtuoser och har vid orgelkonserter såväl i
de skandinaviska länderna som i Berlin, Dresden,
Paris m. fl. städer vunnit stort erkännande för
sitt gedigna spel. Han betroddes 1908 med att inviga
en stor konsertorgel i Blüthnersaal, Berlin. Som
dirigent för en af honom bildad kör i Västerås har
han framfört stora oratorier m. m. L. är ledare af
länets sångarförbund.
E. F—t

Lindqvist, Axel Albert, socialdemokratisk
politiker, f. 23 okt. 1878 vid Kosta glasbruk,
blef glasslipare där och var flera år ordf. i
glasarbetarnas samorganisation. Han blef 1910
led. af Kronobergs läns landsting och har varit
led. af Andra kammaren 1912—20 för Kronobergs läns
östra valkrets och sedan 1922 för Hallands län. Han
var 1918—20 led. af lagutskottet, har sedan 1922
varit led. af första lagutskottet och dessutom
vid flera riksdagar led. af särskildt utskott (för
ockerlagstiftning 1918, för arbetstidslagstiftning
1919, för kommunalskattelagstiftning 1920). L. tillhör
socialdemokratiska partiets förtroenderåd. Han har
anlitats som led. af strafflagskommittén och af
kommittén för ungdomsbrottslighetens bekämpande.

Lindqvist, Adolf Natanael (Natan), språkforskare,
f. 5 april 1882 i Nässjö, filos. licentiat i Uppsala
1912, var 1914—16 medarbetare i Svenska akad:s
ordboksredaktion samt vardt 1918 filos. doktor och
docent i svenska språket i Uppsala. L. har författat
Studier öfver reformationstidens bibelsvenska
(1918), En isländsk svartkonstbok från 1500-talet
och uppsatser i facktidskrifter.

Lindqvist, Sune, arkeolog, f. 20 mars 1887 i
Eskilstuna, filos. doktor i Uppsala 1916, blef
1910 amanuens vid Statens historiska museum och
1916 därjämte docent vid Stockholms högskola i
nordisk och jämförande fornkunskap. Han har skrifvit
bl. a. Nerikes sten- och bronsålder (1912), Den helige
Eskils biskopsdöme
(doktorsafh., 1915), En upländsk
gårdsanläggning från stenåldern
(i "Fornvännen",
1916), Ottarshögen (i "Fornvännen", 1917), som af
honom utgräfts, samt Nordens benålder och en teori
om dess stenåldersraser
(i "Rig", 1918). 1923 erhöll
L. stora Letterstedtska resestipendiet.
T. J. A.

Lindqvist, Isak Rafael, finländsk skriftställare,
f. 15 jan. 1867 i Uleåborg, student 1886 och filos.
kandidat 1893, egnade sig åt journalistiken först som
medarbetare och rysk korrespondent i "Nya pressen"
i Helsingfors, därefter som hufvudredaktör för
skämttidningen "Fyren" där 1904—21.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free