- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
227-228

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindvig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omfattade 1922 71 fabriker med 1,757 arb. och ett
salutillverkningsvärde af 23,827,279 kr. L:s
handelsflotta bestod 1922 af 10 fartyg om 607 nettoton.
Antalet ankomna och afgångna fartyg var tills.
2,893 om 154,029 nettoton. Bankerna äro nu
hufvudkontor af Östergötlands ensk. bank samt
afdelningskontor af Riksbanken, Skandinaviska kredit-a.-b.,
Sydsvenska banken, Jordbrukarbanken,
Mälarebanken samt Linköpings och Östergötlands läns
sparbanker. Bland nya byggnader märkas frimurarhus
med hotell (fig. 1), enligt ritningar af arkitekt
Th. Wåhlin, invigdt 1912, Högre allm. läroverket
(fig. 2), invigdt 1915, kaserner för Östgöta trängkår
samt för de båda Lifgrenadjärregementena,
invigda 1923. Vidare ha tillkommit nytt slakthus
1912, nytt epidemisjukhus m. fl. Om Östergötlands
museum se d. o. (äfven i Suppl.). Stångebromonumentet
aftäcktes 1898. I järnvägsparken
invigdes 1922 en fontän (mod. af G. Larsson). På
Stora torget skall en ”folkungabrunn” resas. I L.
hölls 1920 en industri-, handtverks- och
konstutställning. — Vid riksdagsmannaval ingår staden
nu i länets valkrets.
illustration placeholder
Fig. 1. Frimurarhuset (med hotell).

illustration placeholder
Fig. 2. Högre allmänna läroverkets nybyggnad.


*Linköpings domkyrka undersöktes och
uppmättes 1911—16 af S. Curman och A. Romdahl,
hvarvid man påträffade den tidigare kyrkans
grundmurar.

Linköpings domsaga, Östergötlands län, bildades
1 jan. 1924 af Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds
domsaga samt Valkebo och Gullbergs härads tingslag
af den förutvarande Vifolka, Valkebo och
Gullbergs domsaga, hvilka bilda ett tingslag. 1,729
kvkm. 36,929 inv. (1924).
E. A—t.

Linköpings revir, af Östra distriktet och Östergötlands
län, omfattar Bankekinds, Hanekinds,
Valkebo och Vifolka härad, äfvensom Göstrings härad
med undantag af kronoparkerna Uppsala torp och
Maljeryd samt kyrkoherdebostället Malexander.
Reviret, som är indeladt i 3 bevakningstrakter,
omfattar 14,768 har allmänna skogar (1920), hvaraf 4
kronoparker med en areal af 3,201 har.
S—r.

*Linköpings stift omfattar enligt senaste officiella
uppgifter 18,774,21 kvkm. (17,086,14 kvkm. land
och 1,688,07 kvkm. vatten) med 443,888 inv., 26
på 1 kvkm. land (1924). Pastoraten äro 140 med
213 församlingar (197 lands-, 14 stads- och 2
gemensamma lands- och stadsförsamlingar). På
Östergötlands län komma 10,978,72 kvkm., på Kalmar
län 5,762,34 kvkm., på Jönköpings län 2,031,06
kvkm. och på Örebro län 2,09 kvkm. — Litt.:
G. Westling, ”Ur Linköpings stifts historia 1593—1843”
(1919).
E. A—t.

Linköping—Vimmerby järnväg. Se Östra
centralbanan
.

Linledning, maskinb. Se Trådlineledning.

Linlås. Se Lås 4.

*Linnæa, bot. Artantalet uppgår nu till 35.

*Linné. 1. Karl von L. (sp. 699) E. Lindell
har (i ”Sv. Linnésällsk:s årsskr.” 1923) visat, att
det hus, hvari L. föddes, legat i närheten af det
nuv. boningshuset i Råshult, men för länge sedan
brunnit upp. Linden, som gaf upphof till namnet,
stod mellan gårdarna Lindhult och Jonsboda i
Hvittaryds socken. (Sp. 710) Endast porträttmedaljongen
å obelisken vid Råshult är af Qvarnström.
(Ritningarna till monumentet lämnades af kammarherre
Angerstein å Gåfvetorp.)

Under senare år har (måhända en följd af
minnesfesten 1907) allt större allmännare intresse
egnats L.-forskningen. I vidsträckt mån har den
främjats af det 1917 stiftade Svenska
Linnésällskapet
(se d. o.; äfven i Suppl.), som bl. a.
i gamla orangeriet i Linnéträdgården i Uppsala
åvägabragt ett Linnémuseum, som öppnades 25 maj
1924 och innehåller bohag och personliga minnen
af L. och hans familj. En i Stenbrohult bildad
hembygdsförening, Linné, utger ”Stenbrohult i
forntid och nutid” (hittills 2 årg.), hvari äfven
art. om L. publiceras, och har i Råshult anordnat
ett litet L.-museum. 17 mars 1923 aftäcktes ett (af
Smålands gille i Göteborg doneradt) monument (byst
på sockel) öfver L. i Göteborgs botaniska trädgård.
Litt.: Af L:s svenska brefväxling ha hittills utkommit
8 bd (1907—22), af hans utländska bd I (1916). L:s
”Föreläsningar öfver djurriket” ha med förklarande
anmärkningar utgetts af E. Lönnberg (1913), Vet.
akad. har genom Th. M. Fries utgett 2:a uppl. af
”Iter lapponicum” (1913), J. Sahlgren ”Linnés
skånska resa med anmärkningar” (1920), C. A.
Brolén har 1921 från latinet öfversatt de under L:s
presidium 1753 och 1755 ventilerade afh. ”Botaniska
exkursioner i trakten af Uppsala”, ”Växternas
förvandling” och ”Växternas sömn”, och Kn.
Barr har utgett och kommenterat ”Linnés Nemesis
divina” (1923). Felix Bryk (f. 21 jan. 1882 i
Wien, sedan 1915 verksam i Stockholm) har lämnat
bidrag till en kritisk granskning i enskilda fall af
L:s skrifter och dessutom utgett Linnæi minnesbok
(1919), Caroli Linnæi Adonis stenbrohultensis
(1920), båda i faksimile, samt L:s ”Gesammelte
schriften entomologischen inhalts” (1924). L:s
”Species plantarum” (1753) har utgetts i faksimile
1907 af Junk i Berlin. E. Almquist har utgett
”L. som hygieniker” (1908), ”L. und die
mikroorganismen” (1909), ”L:s lag för organismernas
konstans” (1917) och ”L. und das natürliche
pflanzensystem” (1922) m. m. Om L. som zoolog se
Zoologi, sp. 838—839.
C. Lmn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:57:22 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free