Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 231-232 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindvig ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lipa, floder i Galizien. Se Gniła Lipa. Suppl. och
Złota Lipa.

*Lipaser. Jfr Stearin, sp. 1137.

*Lipik tillhör nu Jugo-Slavien.

*Lipine tillhör nu Polen. 17,059 inv. (1919).

Lipno, stad i nordvästra Polen (vojevodskapet
Warszawa) vid Mnin (tillflöde fr. h. till Weichsel),
12 km. n. om Włocławek. 8,465 inv. (1921). Där
besegrade 13—15 nov. 1914 delar af 9:e tyska armén
(v. Mackensen) den mot Thorn framryckande högra
flygeln af 1:a ryska armén (v. Rennenkampf) och
kastade den tillbaka mot Płock. Jfr Världskriget,
sp. 178.
H. J—dt.

*Lipoider. Se äfven Steriner.

Lipokromer, fysiol. kemi. Se Luteiner.

Liposarkom [-kå̄m], med. Se Sarkom.

*Lipovets tillhör republiken Ukraina.

Lipowitz’ metall. Se Vismut, sp. 846.

*Lippe är nu en republik i Tyska riket med 154,318
inv., 127 på 1 kvkm. (1919). Enligt författningen 21
dec. 1920 väljes den af 21 medl. bestående landtdagen
för 4 år genom allmän, hemlig och direkt rösträtt
efter proportionell valmetod. Folket har rätt till
initiativ och omröstning i lagstiftningsfrågor
samt om landtdagens upplösning, och för sådana
"folkafgöranden" fordras deltagande af minst halfva
antalet röstberättigade. Regeringen (landespräsidium)
utöfvas kollegialt af 3 af landtdagen valda medl.,
som måste afgå vid misstroendevotum från landtdagens
sida. — Furst Leopold af L. abdikerade 12 nov. 1918
i samband med tyska revolutionen. Furstehuset
erhöll juli 1919 en likvidationssumma af 1
mill. mark och rätt att behålla två slott. I 1919
års författningsgifvande landsförsamling hade
socialdemokraterna en svag majoritet (11 mot 10
borgerliga); i den 1921 valda landtdagen ha de
borgerliga majoritet (2 demokrater, 4 af tyska
folkpartiet och 5 tysknationella mot 8 socialister
och 1 kommunist samt 1 vilde).
E. A—t. V. S—g.

Lippemünde. Se Wesel.

*Lippestad, J. A., dog 6 juli 1913 på Thorshaug
vid Kristiania.

Gabriel Lippmann.

*Lippmann, Gabriel, dog 13 juli 1921 på öfverresa
från Frankrike till Canada.

*Lipps, Th., tog 1913 afsked från sin professur och
dog 17 okt. 1914 i München.

*Lipsius. — 4. Ida Marie L. (pseud. La Mara)
erhöll 1917 på sin 80-årsdag professors titel.
S. å. utgaf hon själfbiografien Durch musik
und leben im dienste des ideals (2 bd).

Lipso, stad. Se Aigai. Suppl.

*Liptau tillhör nu Tjecho-Slovakien och utgör där ett
distrikt (župa), som utvidgats till 7,654 kvkm. med
319,509 inv. (1921). Slovakiska namnet är Liptovský
Svätý Mikuláš. Hufvudorten i distriktet är Ružomberok,
med 14,230 inv. (1921),

Liptói-Magura, berg. Se Magura 2.

Liptovský Svätý Mikuláš. Se Liptau. Suppl.

Lira sacro-hispana, en af spanske hofkapellmästaren
och konservatoriedirektören M. H. Eslava 1869 i 5
bd utg. samling kyrkliga tonverk af idel spanska
kompositörer från 1500—1800-talen.

Liriope, zool. Se Säckkräftor.

Liro [-rå; före 1906 Lindroth], Johan Ivar, finländsk
växtpatolog, f. 19 okt. 1872 i Sibbo, student 1894,
filos. doktor 1903, lärare i naturvetenskaper vid
Evois forstinstitut 1902—08, blef 1909 adjunkt
i växtfysiologi vid Helsingfors’ universitet
och dess agrikultur-ekonomiska sektion och 1921
e. o. professor i växtbiologi och växtpatologi
där. S. å. utnämndes han till professor i botanik
vid Åbo finska universitet, men afgick snart och
kvarstannade i sin tidigare befattning. L. har
koncentrerat sig på studiet af parasitsvamparna,
särskildt rost- och sotsvamparna, och behandlat deras
systematik och utbredning. Han har gjort intressanta
kulturförsök till utredande af dessa svampars
förhållande till olika värdväxter. Genom många
skrifter på finska språket har han sökt sprida kunskap
om växtsjukdomar och sätten för deras bekämpande.
F. E.

Liseberg, landeri i södra delen af Göteborg,
v. om Mölndalsån. Den gamla hufvudbyggnaden låg
vid 1923 års utställning inom utställningsområdet.
O. Sjn.

Lise-Lotte, tysk namnform för Elisabet Charlotta af
Orléans. Se Elisabet, franska furstinnor 3 (äfven i Suppl.).

*Lisko tillhör nu polska vojevodskapet Lwów. 3,816
inv. (1921). Under Världskriget utkämpades i trakten
omkring L. hösten 1914 och våren 1915 hårda strider
mellan österrikarna och ryssarna. De senare höllo
staden besatt nov. 1914—maj 1915. Jfr Världskriget,
sp. 177, 187 och 188.
H. J—dt.

*Lissa. 1. L., officiellt Leszno, tillhör nu polska
vojevodskapet Poznań. 16,590 inv. (1921). L. är
äfven namn på ett distrikt i vojevodskapet Poznań
med 54,435 inv. (s. å.). — 2. L., officiellt Vis,
tillhör nu Jugo-Slavien. 10,107 inv. (1910).

*Lissabon hade 486,372 inv. (med förstäder,
d. v. s. distriktet L., 933,568 inv.) 1920.

Lissauer, Ernst, tysk författare, f. 10 dec. 1882 i
Berlin, har utgett diktsamlingarna Der acker (1907)
och Der strom, diktcykeln 1813 (1913), som gjorde
honom bekant, dikterna Die ewigen pfingsten (1919)
och Der inwendige weg (1920), skrifvit dramatik
och kritik. Sin största ryktbarhet nådde han genom
sin sept. 1914 offentliggjorda Hassgesang gegen England,
som vardt mycket populär i Tyskland.
R—n B.

*Lissenko, N. V:vitj, dog 11 nov. 1912 i Kiev.

Lista. 1. Prosteri i Agder bispedömme (förut
Kristiansands stift), Norge, omfattar pastoraten
Lista, Herad, Lyngdal och Hægebostad. 1,110,42
kvkm. 15,073 inv. (1920). — 2. Pastorat i L. prosteri
med socknarna Vanse med Vestbygd kapell, ladestedet
Farsund och Farsund landsogn. 139,23 kvkm. 7,102
inv. (1920). — 3. Härad i Vest-Agder fylke (före
1919 Lister og Mandal amt), Norge, omfattar socknarna
Vanse med Vestbygd kapell och Farsund landsogn. 138,81
kvkm. 5,718 inv. (1920). Jordbruk, fiske och sjöfart.
1—3. K. G. G.

Lista öfver svenska fyrar, en publikation, som af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>