- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
291-292

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lovénska medaljen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lovénska medaljen. Se Lovéns, Sven, minnesfond. Suppl.

Lovéns, Sven, minnesfond instiftades 12 jan. 1909
genom ett då dagtecknadt gåfvobref utaf medlemmar
af släkten Lovén samt makarna Gustaf och Anna
Retzius. Årsräntan används till bekostande af en
medalj i guld (Lovénska medaljen) öfver zoologen Sven
Lovén (se Lovén 4) att af Vet. akad. hvartannat år
på dess högtidsdag utdelas "såsom belöning åt svensk
man för i tryck utgifvet synnerligen förtjänstfullt
arbete inom den zoologiska vetenskapens områden eller
för framstående förtjänst om zoologiens utveckling
inom landet". Fonden, urspr. 3,500 kr., förvaltas af
Vet. akad. och uppgår f. n. (1924) till omkr. 4,800 kr.
H. G. S.

Lower Chindwin [lå͡u’ə ʃi’ndωin], distrikt. Se Chindwin. Suppl.

*Lovisa. Stadens uthamn är Valkom. Staden hade
3,803 inv. 1922. — L. besattes under 1918 års uppror
af "de röde", men återtogs af "de hvite" 7 april,
då tyska trupper landsattes.
O. B—n.

*Lovisa, svenska drottningar. 1. L. Ulrika. Se
H. Schück, "Gustaf III:s och L. U:s brevväxling"
(2 dlr, 1919), och S. Leijonhufvud, "L. U. och Carl
Gustaf Tessin. Dokument" (1920).

*Lovisa, danska drottningar. — 4. (Sp. 1193) L.,
Fredrik VIII:s gemål, blef änka 14 maj 1912.

*Lovisa (sp. 1194), drottning af Preussen. Hennes
minnesvård i Charlottenburg är afbildad i art. Rauch, Ch. D.

*Lovisa (Louise; sp. 1195), M. A., f. d. prinsessa
af Sachsen-Koburg och Gotha, dog i febr. 1924 i Wiesbaden.

*Lowther. James William L. afgick från talmansposten
april 1921 och upphöjdes då till peer som viscount
Ullswater. — Sir Gerard Augustus L. tog afsked ur
diplomattjänsten 1913, upphöjdes 1914 till baronet
och dog 5 april 1916.

Lovunden, en 4,7 kvkm. stor ö med egendomligt
formad, 620 m. hög fjälltopp (fågelberg) längst ute i
hafsbrynet, Luröy härad, Nordland fylke, Norge. 148
inv. (1920). L. syns från den vanliga ångbåtsleden.
K. G. G.

*Lowzow, H. D., dog 12 aug. 1915 i Kristiania.

Lovö, officiell form för Lofö.

*Loyola, I. Se äfven Sv. Sjöblom,
"I. L. En kyrkohistorisk studie" (1915).

*Loyson, Ch., dog 9 febr. 1912 i Paris, oförsonad med kyrkan.

Lu, kem., tecken för lutetiums atomvikt.

*Lubaczów tillhör nu Polen (vojevodskapet Lwów).
5,297 inv. (1921). Under Världskriget genombröt 12—15
juni 1915 11:e tyska armén (v. Mackensen) den starkt
befästa ställning, som 3:e ryska armén (Lesch) efter
Přzemyśls kapitulation intagit mellan L. och Jaworów
(s. ö. om L.), hvarpå den senare återtågade mot Lemberg.
Jfr Världskriget, sp. 189.
H. J—dt.

*Lubbock, sir John, lord Avebury, dog 28 maj 1913
i Kingsgate castle (Kent). Jfr H. G. Hutchinson,
"Life of sir J. L. lord Avebury" (2 bd, 1914).

*Lublin. 1. L. är nu ett polskt vojevodskap.
31,160 kvkm. 2,087,196 inv., 67 på 1 kvkm. (1921). —
2. Hufvudstaden L. hade 94,478 inv. 1921. Universitet
(Uniwersytet Lubelski) sedan
1919 med teologisk, rätts- och statsvetenskaplig samt
humanistisk fakultet och fakultet för kanonisk rätt. —
Under Världskriget hade ryssarna försett L., som var
en viktig järnvägsknut, med omfattande försvarsverk,
men dessa öfvergåfvos af de vikande ryssarna, och
österrikiskt kavalleri ur ärkehertig Josef Ferdinands
armé inryckte då, 30 juli 1915, utan motstånd i L. Jfr
Världskriget, sp. 191. — 3. Distrikt i
vojevodskapet L. 139,618 inv. (1921).
2. L. W:son M.

Lublin, Gurli, operasångerska. Se Ruben, L.

*Lublinski, S., dog 26 dec. 1910 i Weimar.

*Lubrikator. Jfr fig. 1—2 till art. Smörjapparat.

*Lucca, Pauline, uppträdde äfven på operascenen
i Stockholm, näml. våren 1887 som Carmen, Selika,
Margareta, fru Ström
i "Muntra fruarna i Windsor" och
Leonora i "Trubaduren".

Lučenec [lotʃenets], officiellt slovenskt namn på
Losoncz (se d. o., äfven i Suppl.).

Lucernariidæ, Bägarmaneter, zool., en familj
tillhörande skifmaneterna (se Cœlenterata, sp. 487),
hvilken till sin byggnad motsvarar den s. k. scyphistoma-larven
(se Cœlenterata, sp. 489 och fig. 11 b, c) i
skifmaneternas individuella utveckling. Liksom
hos dessa larver är bägarmaneternas bägarlika
kropp förmedelst en stjälk fäst vid något föremål
i hafvet. 8 korta armar uppbära hvardera ett
knippe små knappnålsliknande tentakler. Släktet
Lucernaria lefver ock vid Skandinaviens västkust.
L—e.

*Lucernmögel, bot. Nyare undersökningar ha visat,
att de bladmögelsvampar, som angripa lucern,
klöfver (klöfvermögel), käringtand och andra med
dessa närbesläktade baljväxter, ej tillhöra en art
(Peronospora Trifoliorum), utan utgöra flera arter,
t. ex. Peronospora æstivalis på lucern och andra
Medicago-arter, Peronospora pratensis på rödklöfver
och Peronospora Lotorum på käringtand. Svamparna
äro strängt bundna till sina speciella värdväxter
(specialiserade), så att lucernsvampen ej kan smitta
klöfver o. s. v.
G. L—m.

*Lucida intervalla. Se vidare Tillräknelighet, sp. 59.

Lucie [-sī] eller Bruden från Lammermoor (Lucia
di Lammermoor
), opera seria med musik af Donizetti
till text af S. Cammarano (efter Walter Scott),
uppf. i Stockholm f. g. 1840; kvinnlig hufvudroll
i samma opera (ungmö med högtragiskt kärleksöde;
koloratursopran).

*Lucilius, C. Se A. Hallströms monografi öfver L.
i "Sv. humanistiska förb:s skrifter" n:r 24 (1915).

*Lucius von Ballhausen, R., dog 10 sept. 1914.

Lucius von Stoedten [lōtsios få’nn ʃtö’tten], Hellmuth
von
, friherre, son till R. Lucius von Ballhausen
(se d. o., äfven i Suppl.), tysk diplomat, f. 14 juli
1869 på Klein-Ballhausen, preuss. provinsen Sachsen,
var först officer, inträdde 1899 på diplomatbanan,
tjänstgjorde vid tyska beskickningarna i Paris,
Lissabon och Hamburg samt var från 1909 till
Världskrigets utbrott, aug. 1914, ambassadråd i
Petersburg. L. tilldelades okt. 1914 tyska legationen
i Stockholm och var tysk minister i Stockholm maj
1915—febr. 1920. På denna under kriget ömtåliga
post visade L. respektfull hänsyn till de svenska
statsmakternas sträfvan att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:44:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free