- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
321-322

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lund ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utveckling och 1902 uppgick i A.-b. Nordiska kompaniet
(se Varuhus), hvars ene verkställande direktör
L. var t. o. m. 1912. L. har varit styrelseled. i ett
stort antal välgörenhetsstiftelser och innehaft många
förtroendeuppdrag inom köpmannavärlden och kommunen
samt var bl. a. ordf. bland de 1915 tillsatta arméns
upphandlingssakkunnige.

Lundberg, Gustaf, skogsman, f. 29 jan. 1882
i Baldringe i Malmöhus län, student 1901,
utexaminerad från Skogsinstitutet 1904,
blef där repetitör 1906 och t. f. lärare i
skogsteknologi 1908. Han förordnades till professor
vid Skogshögskolan 1915, men tjänstgjorde sedan
under ett år å Bjurfors skogsskola och utnämndes
1916 till ord. professor. L. har skrifvit Handbok i
skogsdikning
(1914) och artiklar i skogsteknologiska
ämnen i åtskilliga tidskr. (bl. a. Om skogseld, dess
förebyggande och bekämpande
1915, Om stubbrytning
s. å., Tändsticksindustriens förseende med råvara
1917, samtliga i "Skogsvårdsf:s tidskr.") samt
medverkat i de af Norrlands skogsvårdsförbund
utg. "Kort handledning i skogshushållning"
(1918) och "Praktisk skogshandbok" (1924). —
L. är jämväl framstående kynolog och har i
kynologiska tidskr. publicerat flera uppsatser.
G. Sch.

*Lundbohm, J. O. Hj., lämnade 1920 sin plats som
teknisk direktör i Grängesbergsbolaget samt disponent
i Kiruna. I den af L. bekostade serien "Lapparna
och deras land" har utkommit en rad värdefulla
arbeten af J. Turi, E. Demant-Hatt, T. Kolmodin,
K. E. Forsslund och S. Drake. Jfr litt. under Lappar
och Lapska språket och litteraturen. Suppl.

Lundborg, Matteus, präst, teol. författare,
f. 12 mars 1860 i Tolånga, Malmöhus län, student
1879, filos. kandidat 1883, teol. kandidat 1892,
docent i exegetisk teologi 1893, allt vid Lunds
universitet. L., som prästvigts 1892, utnämndes
till kyrkoherde i Kristianstad 1907 och blef
kontraktsprost i Villands kontrakt 1911. Han
innehade 3:e förslagsrummet till ledig professur
i exegetik i Lund 1902 och 2:a förslagsrummet i
Uppsala s. å.; 1915 promoverades han i Uppsala till
teol. doktor. Vid prästmötet i Lund 1919 var han
preses. L. har visat stort intresse för allmänkyrkliga
frågor och var en tid sekreterare i Allmänna svenska
prästföreningen från dess stiftande, 1903. Bland hans
skrifter märkas Det s. k. Petrusevangeliet (1893,
docentafh.), Nya testamentets text. Dess historia
och kritiska behandling i allmänna grunddrag
(I, II,
1897—99), Begreppet Herrens tjänare hos Andre-Esaias
(1901), 110:e psalmen. Historia, öfversättning och
utläggning
(1901), Den helige Ande, hans väsen
och verk. Inledning till en Andens teologi från
den allmänna livsutvecklingens synpunkt
(1919,
synodalafh.), Vår kristna tro. Till handledning
för skola och konfirmationsundervisning
(1922).
E. M. R.

Lundborg, Herman Bernhard, rasbiolog, läkare, f. 7
april 1868 i Väse, Värmland, blef student i Stockholm
1887, med. doktor i Lund 1902, docent 1903 i psykiatri
och neurologi i Uppsala och 1915 i rasbiologi
och med. ärftlighetsforskning där samt utnämndes
1921 till professor och chef för det nyinrättade
statsinstitutet för rasbiologi där. L. har (1901—08)
innehaft flera läkarförordnanden vid kliniker och
sinnessjukanstalter och har i
vetenskapligt syfte företagit in- och
utrikesresor. Efter att under studietiden ha idkat
äfven morfologiska studier (Die entwicklung
der hypophysis und des saccus vasculosus bei
knochenfischen und amphibien,
1895, Studien über
die beteiligung des ektoderms an der bildung des
mesenchyms bei den niedern vertebraten,
1899)
egnade han sig åt neurologisk-psykiatriska
och rashygieniska studier, af hvilka de första
resultaten nedlades i Klinische studien und
erfahrungen betreffs der familiären myoklonie
und damit verwandter krankheiten
(1901) och Die
progressive myoklonus-epilepsie
(1903), hvilka båda
arbeten prisbelönats af Sv. läkaresällskapet. Hans
forskningar på ifrågavarande område äro sammanarbetade
i Medizinisch-biologische familienforschungen
innerhalb eines 2232-köpfigen bauerngeschlechtes in
Schweden
(1913), ett bland samtidens mest betydande
arbeten på ärftlighetslärans område. Bland
L:s öfriga många arbeten må framhållas:
Rasbiologi och rashygien (1914; 2:a utvidgade
uppl. 1922), Svenska folktyper. Bildgalleri,
ordnat efter rasbiologiska principer
(1919) och
The swedish nation in word and picture (tills.
med J. Runnström, 1920) samt artiklar i Nordisk
familjebok. 1916 erhöll L. statsanslag (24,000
kr.) för fortsättning af påbörjade rasbiologiska
undersökningar i Lappland och Värmland. L. är en
uppburen populärvetenskaplig föreläsare. Han är
led. af The international commission of eugenics. —
En släktbok: "Genealogia lundborgiana" om L. och
hans släkt, redigerad af H. Söderstéen, utkom 1918.
L—e.

*Lundby. — 2. Socknen införlifvades 1918 med
Västerås.

Lundby, herrgård i Husby-Rekarne socken, Södermanland,
omfattar med underlydande 6 1/2 mtl, med en areal
af 1,686 har, hvaraf 488 har åker. Tax.-v. 482,500
kr. (1924). Kändt från 1330-talet, var L. vid
medeltidens slut klostergods, egdes på 1640-talet af
J. Krus, som här uppförde ett 3-våningsstenhus. Från
slutet af 1700-talet till 1827 var godset fideikommiss
i släkten Bure, och den nuv. hufvudbyggnaden
uppfördes 1809. Nuv. egare är fru A. Normelli.
O. Sjn.

*Lundbye, J. Th. Se K. Madsen, "Dagbogsoptegnelser"
(1918), och A. Marcus, "L:s danske landskabstegninger" (1919).
P. E—t.

Lundbyvass, förstad till Göteborg (se d. o. Suppl., sp. 162).

Lunde, Johan Peter, norsk biskop, f. 25 dec. 1866
i Lillehammer, blef student 1883, teol. kandidat
1890, stiftskaplan i Kristiansand 1897, kyrkoherde i
Öygland 1900, i Stavanger 1910 och i Oslo 1920. Han
blef 1922 biskop öfver Oslo bispedömme. L. har
varit ordf. i Det norske missionsselskap och i
Norsk söndagsskoleforbund samt mycket anlitats
såväl i skolväsendet som i kommunens tjänst.
M. H.

Lunde, Johan Backer-, norsk tonsättare och pianist,
son till kyrkoherden Karl Herman L. (se denne),
f. 1874 i Le Havre, elev af sin moster Agathe
Backer-Gröndahl, Busoni och Holter, har sedan 1892
konserterat i Skandinavien, Tyskland och England,
verkat som musiklärare sedan 1895 och komponerat öfver
200 sånger, en mängd pianostycken samt åtskilliga
violin- och orkestersaker.

*Lundeberg, Kristian (skref sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free