Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Christian). Rörande den å sp. 1393 omnämnda konflikten
vid Mackmyra kan meddelas, att L. visserligen var
styrelsens ordf., men att han vid tillfället låg sjuk
i Stockholm och föga medverkade i det af styrelsen
i Gäfle fattade beslut, som ledde till konflikten,
*Lundegård. 1. Justus E. L. dog 10 aug. 1924
i Lund. Han är representerad på Nationalmuseum
af en skånsk stämning, Sommarfrukost (inköpt
1919). L. utförde äfven raderingar. — 2. Axel L. har
utgett den historiska skildringen Om Engelbrekt,
Erik Puke och Karl Knutsson, som blev kung (1913),
Tillvarataget (1918; äldre och nyare dikter) samt
Några Strindbergsminnen (1920). L:s historiska romaner
utkommo samlade under titeln "Människoskildringar
ur historien" i 10 bd. 1916—17. 1918—20
utgaf han Ernst Ahlgrens "Samlade skrifter".
1. G—g N.
Lundegårdh, Henrik Gunnar, botanist, f. 23 okt. 1888
i Stockholm, blef filos. licentiat och docent
i botanik vid Stockholms högskola 1912, filos.
doktor där 1913 samt docent vid Lunds universitet
och assistent vid växtfysiologiska institutionen
där 1916. Hans vetenskapliga produktion är rik
och innefattar från tidigare år afh. i cytologi,
såsom Die morphologie des kernes etc. (1912,
doktorsafh.), Fixierung, färbung und nomenklatur
der kernstrukturen etc. (s. å.), Chromosomen,
nukleolen und die veränderungen im protoplasma bei
der karyokinese etc. (s. å.) jämte det stora arbetet
Über die permeabilität der wurzelspitzen von Vica
Faba unter verschiedenen äusseren bedingungen
(s. å.), sedan företrädesvis växtfysiologiska
arbeten, särskildt öfver skottens och bladens
af geotropismen o. d. förorsakade rörelser,
såsom Die orientierungsbewegungen der blätter von
buche und ahorn (1916) och Physiologische studien
über die baumarchitektonik (s. å.), Die ursachen
der plagiotropie und die reizbewegungen der
nebenwurzeln (1—2, 1917), Das geotropische verhalten
der seitensprosse etc. (1918), Der kreislauf der
kohlensäure in der natur (1924) m. fl. I Linsbauers
"Handbuch der pflanzenanatomie" (1921) har L. skrifvit
afdelningen Zelle und cytoplasma. L. upprättade
1917 en ekologisk station på Hallands Väderö. Han
inbjöds 1924 att organisera en biologisk station
i Lednice (södra Mähren) och föreläsa öfver
experimentell växtekologi vid universitetet i
Brünn. L. har skrifvit det populärvetenskapliga
arbetet Växterna på krigsstigen och i fredliga värv
(1917) samt äfven utgett ett par filosofiska skrifter.
C. Lmn.
*Lundell, J. A., lämnade professuren 1916. Han
har utgett Lärobok i ryska språket (2 bd, 1911—14).
— Hans broder P. O. L. var 1910—14 led. af
jordbruksutskottet, lämnade riksdagen 1919 och dog
14 sept. 1921 på Ebbetorp.
Lundell, Karl, tonsättare, f. 11 aug. 1859 i Södra
Unnaryd, Jönköpings län, d. 21 nov. 1916 i Tomteboda,
organistson och blind alltifrån tidigaste barnaåren,
uppfostrades vid blindinstitutet, tog organistexamen
vid konservatoriet 1882 och studerade sedan i 4
år komposition för Dente. L. verkade från 1880 med
troget nit som musiklärare vid Tomteboda blindinstitut
och tjänstgjorde tidtals som organist vid kyrkor
i Stockholm. L. egde fruktbar musikalisk fantasi,
kunskap och stilkänsla och utarbetade
invärtes sina kompositioner i detalj, hvarefter han
dikterade dem not för not. Endast få af hans alster
ha nått offentligheten, främst ett stort rekviem i
gammal stil, utfördt 1912 och 1916 i Stockholmskyrkor.
E. F—t.
*Lunden, förstad till Göteborg (se d. o. Suppl., sp. 162).
Lundens, Gerrit, holländsk genremålare, f. 1622
i Amsterdam, d. efter 1677, var påverkad af Metsu
och i synnerhet af Brakenburgh. L:s taflor, mest
genrebilder, ofta af tämligen grofkornig art, men
äfven några porträtt, träffas bl. a. i Amsterdams,
Dresdens och Kassels museer. Hans arbeten saknas
i Nationalmuseum, men ha ännu i senare tid
funnits i svenska privatsamlingar, såsom i den
forna Stenbockska i Hälsingborg (Bordellscen;
dat. 1656), och i den forna Lindska i Stockholm
(2 motstycken: Toffelleken; dat. 1671). — Af större
betydelse än hans originalmålningar är emellertid en
i National gallery i London bevarad kopia af hans
hand efter Rembrandts berömda s. k. Nattvakten i
Amsterdams museum, utförd före målningens stympning.
O. G—g.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
