- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
367-368

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läkardistrikt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Löf, Jeannette Frederique, skådespelerska, f. 1760,
d. 1813, dotter till en kunglig löpare och senare
taffeltäckare, blef en af den gustavianska dramatiska
scenens främsta krafter. Hon debuterade i maj
1788 på Ristells Dramatiska teater som Siri Brahe
i Gustaf III:s skådespel med samma namn, uppbar,
sedan teatern blifvit kunglig, hufvudroller i samme
författares Drottning Kristina, i franska tragedier
(Alzire, Olympie, Sémiramis, Athalie, Iphigénie)
och i tidens salongskomedier (Susanna i "Figaros
bröllop", baronessan i "Tadelskolan"). En af hennes
glansroller var Amalia i Kotzebues "Verldsförakt
och ånger". Hon intog publiken genom sin strålande
skönhet, sitt starka dramatiska temperament, sin
"ljufva och fylliga" röst och genom "högsta liflighet,
eld och känsla". Hon egde uttryck för "ömhet, ädelhet
och fierté" och var i komedien yr och glädtig,
spelade vid mogen ålder "grandes coquettes särdeles
väl". Ännu 1809 uppträdde hon på en galaföreställning
för kronprinsen Karl August i drottning Kristinas
roll. Mamsell Löf — eller Löwen, som hon med förkärlek
kallade sig — hade alltifrån sin ungdom spelat
en högst uppmärksammad roll i Stockholms galanta
kretsar; hennes förhållande till Kellgren och Sergel
har gett henne en plats i tidens intima krönika. Jfr
K. V. Forsstrand, "Sophie Hagman och hennes samtida"
(1911), "Bref rörande teatern under Gustaf III"
(utg. af E. Lewenhaupt 1894), O. Sylwan, "Johan Henrik
Kellgren" (1912), Personne, "Svenska teatern under
Gustaf III" (1913), G. Nordensvan, "Svensk teater
och svenska skådespelare" I (1917). — L:s syster,
Euphrosyne L., f. 1772, d. 1828, var 1791 och några få
år framåt anställd vid Dramatiska teatern, debuterade
1790 som Märta Banér i "Gustaf Adolfs ädelmod" och
spelade bl. a. Ebba Brahe i "Gustaf Adolf och Ebba
Brahe" (mot Lars Hjortsberg som Gustaf Adolf).
G—g N.

*Löffler, F. A. J., dog 9 april 1915 i
Berlin. Sedan 1913 var han ledare af Institutet för
infektionssjukdomar Robert Koch.

illustration placeholder

Löfgren, Jonas Eliel, jurist, politiker, f. 15
mars 1872 i Piteå landsförsamling, Norrbottens
län, aflade hofrättsexamen i Uppsala 1895 samt har
idkat advokatverksamhet i Stockholm 1898—1917 och
från 1920. 1910—11 representerade han Stockholms
stad i Första kammaren, där han anslöt sig till
Liberala samlingspartiet; han var 1911 led. af
arbetsaftalsutskottet. Vid 1917 års val insattes
L. af Stockholms frisinnade valmän i Andra kammaren,
och 19 okt. s. å. blef han i ministären Edén chef
för Justitiedepartementet. På denna post utvecklade
L. stor arbetsförmåga och kraftigt initiativ. Han
bidrog i hög grad till den stora författningsreformen
1918—19, som bl. a. innebar politisk rösträtt
och valbarhet for kvinnor och det politiska
utskyldsstreckets upphäfvande. Omfattande arbete
nedlade han på att genomföra den nya
vattenlagstiftningen 1918 med dess komplementlag
1919 om flottled och flottning, hvarjämte han
vann riksdagens godkännande af sina förslag till
lag om villkorlig straffdom, om fri rättegång för
obemedlade och rättegångsbiträde åt häktad, om
vanfrejdsstraffets borttagande, om s. k. brukares
rätt till inlösen af ofri jord samt om illojal
konkurrens. L. har vidare knutit sitt namn till
den nya Giftermålsbalken och lagen om litterär
eganderätt. Det under L:s ledning utarbetade förslaget
till ny konkurslag antogs 1920 i princip, men föll
då på en detaljfråga; riksdagens beslut 1921 gick
dock i väsentlig öfverensstämmelse med 1920 års
förslag. L. afgick vid hela ministärens afgång 6
mars 1920. Vid 1920 års riksdag var L. led. af
det särskilda kommunalskatteutskottet, 1922
tillhörde han Första kammaren (för Stockholms och
Uppsala län), men afsade sig i jan. 1923 mandatet
för att mera odeladt egna sig åt sin omfattande
verksamhet som affärsjurist. Sedan han 1923 verksamt
deltagit i bildandet af Sveriges liberala parti (se
d. o. Suppl.) och valts till dess ledare (ordf. i
dess verkställande utskott), invaldes han 1924 ånyo i
Andra kammaren för Stockholms stad. — L. har flitigt
anlitats af staten för sakkunnigutredningar och
i kommittéer. Sålunda har han varit sekreterare
i sjöfartssäkerhetskommittén 1907—11, led. af
flottningslagstiftningskommittén, sakkunnig
vid revision af lagen om utlämning af förbrytare
(tillkommen på grund af L:s riksdagsmotion 1911),
vid beredande af traktatförslag inom sjörätten,
ang. omorganisation af fögderiförvaltningen,
ang. förundersökning och häktning i brottmål
och är från nov. 1924 sakkunnig i folkrätt inom
Utrikesdep., i hvilken egenskap han äfven deltar
i utredningen om Sveriges eventuella anslutning
till det s. k. Genèveprotokollet (se Nationernas
förbund
. Suppl.). Under Världskriget hade L. intill
hösten 1917 uppdrag att i England bevaka svenska
försäkringsintressen i mål om beslagtagna importvaror
och förde där 1920 förhandlingar för svenska statens
räkning om importförhållanden. Från 1920 har L. varit
en af Sveriges representanter i Nationernas förbunds
generalförsamling i Genève och var sommaren 1922
delegerad vid konferensen i Haag för uppgörelse
med Ryssland. 1923—24 var han svensk ledare af
förhandlingarna med Ryssland ang. handelsaftal. Han
är sedan 1922 af K. M:t tillsatt ordf. i
a.-b. Kreditkassan (se d. o. Suppl.) och i dess
olika dotterbolag. Från 1922 är han medlem af
arbetsutskottet i Comité maritime international och
ordf. för kommitténs svenska afdelning. Han var 1920
ordf. i Centrala skiljenämnden för arbetstvister
och har äfven sedan ofta anlitats som ordf. i
förlikningsnämnder. — L. har jämte Winther (Danmark)
och Sparre (Norge) utgett "De nordiska sjölagarna"
(1914) samt dessutom skrifter i rätts- och politiska
frågor, särskildt sjörättsliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free