- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
423-424

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malmön ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fredsagitatorer alltför skonsamt och af Clemenceau och
monarkisten Leon Daudet beskylldes han sommaren 1917
öppet för högförräderi. Han nödgades 31 aug. s. å.
afgå ur ministären, ställdes liksom Caillaux inlör
den som riksrätt fungerande senaten och dömdes
i aug. 1918 till 5 års landsflykt för brottslig
försummelse af ämbetsplikter (anklagelsen för
högförräderi tillbakavisades däremot). M. bedyrade
sin oskuld och såg i åtalet allenast politisk
förföljelse. Han bosatte sig i San Sebastian, återkom
efter femårsperiodens slut, hyllades som martyr
af sina partivänner och invaldes maj 1924 åter i
deputeradekammaren samt blef nov. s. å. delaktig af
den amnesti för krigstidsförseelser, som ministären
Herriot då genomdref. Af förhandlingarna framgick,
att hans förbindelser med tidningen "Bonnet rouge",
hvilka mest lagts honom till last, faktiskt inledts
i enlighet med hela ministerrådets beslut.
V. S—g.

Malånäsfältet är den sammanfattande benämningen på
flera sulfidmalmsförekomster, hvilka äro belägna
på södra sidan af Skellefteälfven omkring Malåns
nedersta lopp, inom Norsjö socken af Västerbottens
län, dels på kronoparken Malånäset, dels på därintill
gränsande enskilda marker. Efter år 1920 påbörjade
geologiska detaljarbeten af Sveriges geologiska
undersökning för uppsökande af moderklyften till
en del sedan länge kända lösa block af kopparmalm
och svafvelkis nära Bjurfors gård anträffades
här, under mycket mäktiga lösa jordlager, flera
betydande fyndigheter, innehållande kopparmalm,
svafvelkis och något zinkmalm, hvilka inmutades
för kronans räkning. För malmernas lokalisering
ha anvisningar af utförda elektriska mätningar
varit af utslagsgifvande betydelse. De mest
betydande af de hittills kända malmerna ligga i det
s. k. Bjurforsfältet, strax söder om Örträsks by,
och särskildt en af dessa utmärkes för en ovanligt
hög kopparhalt, i genomsnitt för den undersökta delen
af malmen uppgående till omkr. 4 proc. Bjurfors-
och det närbelägna Bjurlidenfältet utmålslades
1923. Undersökningsarbetet inom området fortgår.
K. S—ll.

Malören, ö i Bottenviken, omkr. 40 km. s. v. om
Haparanda. Där ligger på 65° 31′ 32″ n. br. och 23°
33′ 45″ ö. lgd fr. Gr., 22,3 m. öfver medelvatten,
en blixtfyr med 4:e ordningens lins, 650 hlj. styrka
och 12 bågminuters lysvidd. Uppförd 1851 och ändrad
1910. Agaljus.
E. A—t.

Mambunda, folkstam. Se Marutse-Ma(m)bunda.

Mametz [mame’s], by i franska dep. Somme, 6
km. ö. om Albert, förstörd under Världskriget. 70
inv. (1921). M. besattes i sept. 1914 af tyskarna
och ingick sedermera i tyska fronten vid Somme. Byn
jämte den 1,5 km. n. ö. därom belägna M.-skogen
var under Sommeslaget 1916 föremål för hårda
strider. Engelsmännen stormade den förra 1
juli och lyckades äfven 10—12 s. m. eröfra den
senare. Tyskarna återtogo dock 25—26 mars 1918 såväl
byn som skogen, men måste 26 aug. s. å. utrymma
båda. Jfr Världskriget, sp. 169, 204, 235 och 240.
H. J—dt.

*Mamillaria, bot. Af släktet äro nu öfver 600 arter kända.
G. L—m.

*Mamin, D. N., dog i nov. 1912.

Mammin, farm. Se Organoterapi, sp. 864.

*Mammut, zool. Under kvartärperioden (se d. o.,
sp. 387) lefde mammuten i mellersta Europa och har
tvifvelsutan lefvat äfven i Norden under de tider,
då landet varit isfritt, hvilket bevisas af fynd af
densamma i Sverige (3 från Skåne, 1 från Uppsala och
1 från Frösön), Norge (1 från Gudbrandsdalen),
Finland (4 fynd) och Danmark (öfver 40).
K. A. G.

*Manabi. Accenten bör ligga på sista stafvelsen
(Manabi’).

Manasse, pseudonym för Knut M. Nyblom (se d. o. 5).

Manby, Karl (Carl) Johan Nilsson, swedenborgsk
präst, f. 1840 i Mantorp, vid Linköping, d. 7
mars 1920 i Stockholm, idkade sedan 1859 en tid
studier i Uppsala, dref sedan 1869 tillverkning
af trädgårdsmöbler vid Glömsta, i Huddinge socken,
Södermanland, deltog 1874 i stiftandet af Sällskapet
Nya kyrkans bekännare och utgaf sedan 1876, med ett
ringa afbrott, till sin död sällskapets publikation
"Nya kyrkans tidning". 1885 vigdes han till präst i
Nya kyrkan och var sedan 1887, då Nya kyrkans svenska
församling grundlades, pastor vid denna. M. öfversatte
1876—1914 Swedenborgs viktigaste religiösa skrifter
(se hans Mina öfversättningsprinciper beträffande
Swedenborg s skrifter. Ett stycke sjelfbiografi och
ett testamente,
1907). 1923 reste församlingen,
närmast för att hedra M:s minne, å sin grafplats
på Södra begrafningsplatsen ett af Ad. Jonsson
(se d. o. Suppl.) modelleradt bronsmonument ("Han
är uppstånden").

Mance’s metod [mä’nsiṡ] för uppmätning af det inre
motståndet i galvaniska element består i användningen
af en Wheatstones brygga, där elementet insättes i ena
sidan som obekant motstånd, under det att i diagonalen
insättes en tangent. Om galvanometern icke ändrar
sitt utslag vid öppen och sluten tangent, gäller
den vanliga relationen mellan de fyra motstånden i
bryggans grenar.
A. E—m.

*Manchester. 1. Genom inkorporeringar hade staden
vuxit till 87,8 kvkm. med 730,551 inv. 1921. Under
senaste årtiondet har M:s vattenledningsverk
ansenligt utvidgats. Universitetet har sedan
1914 en 9:e fakultet, för uppfostran, och har
fått flera nya institutioner och byggnader,
bl. a. en för Faculty of arts 1919. Af parker
och öppna platser finnas nu flera än 70.
E. A—t.

Manchester guardian, The [mä’ntʃistə gā’diən],
tidning i Manchester, uppsatt 1821 af John
Edward Taylor
(f. 1791, d. 1844) som veckotidning
och blef daglig 1855. Sedan 1872 utges den af
Charles Prestwich Scott (f. 26 okt. 1846). Sedan
1868 har tidningen egen Londonredaktion, och 1919
började en veckoupplaga utges. Tidningen är en af
Englands högst aktade och mest inflytelserika,
saklig, orädd och själfständig i sina kritiska
omdömen samt synnerligen välunderrättad, ej
minst på det ekonomiska området. Den är till sin
politiska åskådning humanitärt liberal och starkt
utprägladt frihandelsvänlig. I dess "kommersiella
och ekonomiska supplement" har under de senaste åren
bl. a. J. M. Keynes (se d. o. Suppl.) skrifvit
uppmärksammade artiklar i skadeståndsfrågan.
V. S—g.

Mandamus, lat., "vi befalla", jur., benämning på vissa
från King’s bench division utgående förordningar,
inskärpande en juridisk förpliktelse af offentlig
natur, t. ex. en befallning till en lägre domstol

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:46 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free