- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
457-458

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maris ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

*Marshallöarna besattes 29 sept. 1914 af japanerna
och afträddes till dem genom freden i Versailles
1919. Litt.: Erdland, "Die Marshall-insulaner"
(1914).

*Marskalk (sp. 1080). Sedan Leboeuf 1870 af kejsar
Napoleon III utnämnts till marskalk af Frankrike,
låg värdigheten nere under 3:e republiken till 1916,
då Joffre bekläddes med densamma. 1918 utnämndes till
marskalkar: Foch och Pétain och 1921 Fayolle, Lyautey,
Franchet d’Esperey och (postumt) Gallieni samt 1923
(postumt) Maunoury. Sammanlagda antalet marskalkar
af Frankrike under tiden 1185—1921 är 332. — I Italien
ha öfverbefälhafvarna öfver armén under Världskriget,
Cadorna och Diaz, utnämnts till marskalkar.

*Marsrevolutionen. Den revolution i Ryssland
i mars 1917, som gjorde slut på tsardömet,
kallas marsrevolutionen till skillnad från
novemberrevolutionen s. å., hvilken förde
bolsjevikerna till makten.

Marssonina, bot., ett till Melanconiales hörande
svampsläkte. Flera arter förorsaka sjukdomar på
kulturväxter, af hvilka den mest bekanta är M. radiosa
(Actinonema Rosæ), som stundom svårt härjar rosorna
(se Actinonema Rosæ).
G. L—m.

*Marstrand hade 1,790 inv. 1924. Tax.-värdet
å fastighet är 5,180,800 kr. (1923), den
bevillningstaxerade inkomsten s. å. 1,528,067
kr. Handelsflottan uppgick år 1922 till 22 fartyg om
tills. 2,409 nettoton. Staden har nu afdelningskontor
af Göteborgsbanken och Nordiska handelsbanken. Vid
riksdagsmannaval ingår staden i länets valkrets.
O. Sjn.

*Marstrander, K. J. S. För honom upprättades
1913 en e. o. professur vid Kristiania universitet.
1914 lämnade han redaktörskapet för "Erin".

Marstrandsfjorden, hafsfjärd n. om Marstrand
och ö. om Paternosterskären.

Marsundet. Se Åland, sp. 984.

Marsviken, en omkr. 10 km. lång vik af Östersjön
s. v. om Oxelösund, Södermanland.

*Marteau, H., hölls under en del af Världskriget
internerad i Tyskland (hans likaledes franskfödda
hustru misstänktes som spion), han miste sin
violinprofessur i Berlin, var mindre väl sedd i
Frankrike som f. d. tysk professor, blef 1920 svensk
medborgare och bosatte sig därefter på sin egendom
vid Lichtenberg i Bajern. På senvintern 1925 företog
han en stor konsertturné i Sverige.

*Martebo hade 379 inv. 1924 och är jämte Lummelunda
sedan 1 maj 1920 förenadt med Stenkyrka och Tingstäde
till ett pastorat i Visby stift, Norra kontraktet.

*Martensen, H. L. Se äfven Josepha Martensen:
"H. L. M." (1918).

Martensen-Larsen, Hans, dotterson till biskop
H. L. Martensen (se denne), dansk teolog, f. 2
sept. 1867 i Köpenhamn, blef teol. kandidat 1890,
teol. licentiat 1896 på en afh. om Den bibelske
monoteismes særstilling i religionshistorien,

var 1895—1904 präst vid Aarhus, 1904—15 i
Köpenhamn och från 1915 domprost i Roskilde. M. har
utgett flera religionshistoriska, apologetiska och
uppbyggelseskrifter, bl. a. Krishna (1894), Tvivl og
tro
(1909; sv. öfv. 1917), Jesus i religionshistorien
(1911) och Jairi dotter (1920; sv. öfv. 1923). I
Stjerneuniverset og vor tro (1913; "Stjärnevärlden
och vår tro",
1915) och Stjernehimlens store problemer (1915;
sv. öfv. 1916) behandlar han astronomiens
resultat i kristlig belysning, i Spiritismens
blændværk og sjæledybets gaader
(1922;
sv. öfv. 1924) ockulta fenomen. I två skrifter
1923—24 har han gett värdefulla bidrag till
skalden Fr. Paludan-Müllers utvecklingshistoria.
P. E—t.

Martha eller Marknaden i Richmond, komisk opera med
musik af F. v. Flotow (se denne) till librett af
W. Friedrich, uppf. i Stockholm f. g. 1850.

*Martialis, M. V. Se B. Risberg, "Martialis’
epigramdiktning" (i "Vår tid", IV, 1919).

*Martin. — 3. Karl R. M. Af Efter typologisk
metod
utkommo vidare 3. Naturens sanning och nådens,
4. Katekeselement till framkallande af kristlig
lifsåskådning
och 5. Predikoelement till framkallande
af kristlig lifsåskådning
(alla 1913). Han har
dessutom skrifvit Det kristologiska problemet inför
nutida vetenskap och inför tron
(1917), Typologiska
studier öfver stycken af Nya Testamentet
(1918)
och Kristlig troslära (1919).

5. Erik D. V. M. dog 24 okt. 1921 i Stockholm. Han
var Sveriges advokatsamfunds ordf. t. o. m. 1912,
stadsfullmäktig t. o. m. 1913 och krigsdomare
fr. o. m. 1915.

*Martin (sp. 1109). 1. Elias M. var bosatt i London
från 1768 till 1780, då han flyttade hem till
Stockholm. De flerstädes förekommande uppgifterna,
att han utfört målningar i Bodleianska biblioteket i
Oxford, bero på namnförväxling — deras upphofsman
är en engelsk målare William Martin (f. 1766,
d. 1816). Bland M:s målningar i olja från Londontiden
märkas Westminster bridge vid konungens af Danmark
intåg
(1769, Göteborgs museum) och Morgonscen i ett
engelskt herrskapshem
(med utmärkta typer, 1770-talet)
samt Teckningsskola (utst. 1770, konstakademien). Han
hemkallades af Gustaf III efter egen ansökan. 1788—91
vistades M. dock åter i London. Utsökta prof på hans
ideella landskapskonst finnas i Nationalmuseum,
Göteborgs museum och i konstakademien. Bland hans
intima, ofta med finaste känsla karakteriserade
porträtt böra nämnas fru Ulrika Scharp (1784)
och Bellman (omkr. 1785, Nationalmuseum). En af
hans sista Stockholmsutsikter, Drottninggatan från
Kungsbacken
(akvarell, 1808), eges af Atheneum
i Helsingfors. Ett högst belysande prof på hans
religiösa måleri under hans sista tid är Johannes
predikar i öknen
(Ester Lindahls donation, Nyköpings
museum). Se R. Hoppes studie i "Svensk 1700-talskonst"
(Konstföreningens publikation 1923).
G—g N.

*Martin (sp. 1114). — 2. August E. M. är nu emeritus.

*Martin (sp. 1116), H. J. G., blef led. af Institutet
1917.

Martin [-tä̃’], Pierre Émile, fransk ingenjör,
uppfinnare af den efter honom benämnda martinmetoden
(se d. o.), f. 1 aug. 1824 i Bourges, d. 21 maj
1915 i Fourchambault (Nièvre), genomgick École des
mines i Paris, var anställd vid faderns järnverk i
Fourchambault 1844—54 och hade därefter till 1883
ledningen af det af fadern inköpta järnverket
i Sireuil (Charente). Där uttog han 1861 sitt
första patent å framställning af smidbart järn i
flamugn. De första försöken misslyckades dock på
grund af svårigheten att i ugnen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:32:35 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcq/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free