Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medborgarrätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Medina. 1. M. tillhör nu Hedjas
(se d. o. Suppl.). Befolkningen anslogs före
Världskriget till omkr. 35,000 pers., men utgör
nu mindre än 10,000 (enligt "Statesman’s yearbook"
1924). — Då arabupproret i prov. Hedjas i juni 1916
utbröt, försökte araberna bemäktiga sig staden,
men blefvo tillbakaslagna af turkiska garnisonen
under Fakhri pascha. De cernerade då staden för
att uthungra den, men cerneringen kunde i längden
ej fullständigt upprätthållas, och turkarna höllo
staden besatt ända till 13 jan. 1919, då den
öfverlämnades till arabernas befälhafvare, konung
Husseins son emir Abd-ullah. Se Hedjas. Suppl.
H. J—dt.
Medinal, farm. med. Se Sömnmedel, sp. 225.
*Medio, hand. (i t. ex. medio april), betyder vanligen
under andra tredjedelen af en månad.
*Medjerda. I dess närhet ligger Bulla regia
(se d. o. Suppl.) och i dess mynningsområde
bl. a. Utica. En betydande biflod till M. är Muthul.
*Medling. — 3. Medling mellan oeniga äkta makar
har införts i svensk äktenskapsrätt genom 1915
års lag om äktenskaps ingående och upplösning (se
Lagberedningen. Suppl.). I st. f. de förut stadgade
— i Finland ännu brukliga — varningarna inför
kyrkoherden och kyrkorådet, af hvilka särskildt
den sistnämnda ofta kändes onödigt förödmjukande,
har sålunda stadgats, att försök till förlikande
af oeniga makar skall i vissa fall göras genom
ingripande af lämplig person, innan domstol upptar
makarnas mellanhafvande till pröfning. Enligt nu
(1925) gällande rättsregler, som återfinnas i
nya Giftermålshalken (se d. o. Suppl.), kan sådan
medling påkallas af endera maken, då söndring uppstått
mellan makarna eller tvist dem emellan uppkommit om
underhållsskyldigheten eller om vissa andra ekonomiska
frågor. Medling måste föregå rättegång om hemskillnad
(se d. o. Suppl.), då denna sökes af makarna
gemensamt; i hemskillnadsmål, som anhängiggjorts
af ena maken mot den andre, och i vissa andra
tvister mellan makar erfordras åtminstone försök
att få medling till stånd. Medlingen verkställes
af antingen präst i endera makens församling eller
särskild af häradshöfdingen eller borgmästaren
utsedd person eller, i fall kommun beslutit att
inom densamma medlare i tvister mellan makar skola
utses, någon i enlighet härmed af kommunalnämnden,
magistraten eller stadsstyrelsen (i Stockholm
Öfverståthållarämb.) för en tid af 2 år utsedd
medlare. — Motsvarighet till medlingen förekommer i
den danska och den norska äktenskapslagstiftningen
("mægling").
C. G. Bj.
*Medrese bör accentueras Me’drese.
Medulladen (af lat. medulla, märg), farm. Se
Organoterapi, sp. 864.
*Medåker omfattar nu 6,217 har. 1,233 inv. (1924). Med
M. är sedan 1 maj 1921 förenadt Himmeta till ett
pastorat i Arboga kontrakt, Västerås stift.
Meerssen [mēr-], officiell holländsk form för Mersen
(se d. o.).
*Mefistofeles, mansroll (djäfvulsuppenbarelse i
förklädnad, den förledande ondskans representant;
basbaryton) i bl. a. de ryktbara operorna "Faust"
af Gounod och "Mefistofeles" af Boito.
*Megalitiska monument. De megalitiska grafvarnas
östgräns i Europa ligger i Polen, där de förekomma
i Weichseltrakten i form af underjordiska
fyrsidiga stenkistor eller små stenkammare, till
en del ofvan jord, omgifna af en utdragen aflång
hög ("kujaviska grafvar"). Dessa grafvar tillhöra
stenåldern liksom flertalet megalitiska monument i
Europa. På Krim och i Kaukasus förekomma emellertid
megalitgrafvar från äldre järnåldern. Af jämförelsevis
ungt datum äro de indiska megalitgrafvarna,
och från tiden e. Kr. tyckas äfven de japanska
dolmengrafvarna härstamma. Äfven i Sverige ha
påträffats små megalitgrafvar (ett slags dösar) från
"romersk" järnålder i Bredareds socken, Halland,
och i Nöttja socken, Småland. I Skandinavien ha
åtskilliga nya megalitgrafvar dels påträffats, dels
undersökts under de två senaste årtiondena. Norge
eger åtminstone 1 stendös och 5 hällkistor. Många
intressanta iakttagelser öfver stenkammargrafvarnas
"arkitektur" och innehåll ha gjorts i Danmark och
Sverige. Någon fullständig statistik öfver de svenska
megalitgrafvarna föreligger icke; dock har deras antal
i Skaraborgs län beräknats till 263, i Bohuslän till
138, i norra Halland till 21, i en del af Älfsborgs
län till 111, i Värmland till öfver 60, i Blekinge
till öfver 20, på Öland till högst 5; i Skåne och
Småland finns ett betydande antal och ej så få i
Dalsland, Närke, Östergötland och på Gotland. Nyligen
har en hällkista från stenåldern upptäckts så
långt mot n. som i Medelpad. — Litt.: S. Gustafson,
"Megalitiske graver i Norge" (i "Oldtiden", 1914),
C. A. Nordman, "Jættestuer i Danmark. Nya fynd"
(i "Nord. fortidsminder" II, 2) och "Studier
öfver gånggriftskulturen i Danmark" (i "Aarböger
f. nord. oldk. og hist.", 1917), K. E. Sahlström,
"Förteckning över Skaraborgs läns stenåldersgravar"
(i "Västergötlands fornminnesför:s tidskr.", 1915),
G. Sarauw och J. Alin, "Götaelvsområdets fornminnen"
(1923), T. Arne, "Stendösar från järnåldern" (i
"Fornvännen", 1919), G. Hallström, "En norrländsk
megalitgrav" (ibid., 1924), och O. Almgren,
"Sveriges fasta fornlämningar från hednatiden"
(1923).
T. J. A.
Megaloblatta regina, zool. Se Rätvingar.
Megalomuskalk, geol. Se Silursystemet, sp. 550.
Megalotis, zool. Se Räfsläktet.
Megaptera longimana, zool. Se Spetsbergen, sp. 690;
den är identisk med Megaptera boops (se Fenhvalar, sp. 28).
*Mehádia tillhör nu Rumänien, distriktet
Caras Sevérin. Herkulesbadens ungerska namn är
Herkulesfürdö.
Mehalla (eng. namnform Mahalla), arab.,
eg. "lägerplats", benämning, särskildt i Marokko,
på en infödd väpnad kår, när den är ute på krigisk
expedition.
Mehring [mē-], Franz, tysk socialistisk
skriftställare, f. 27 febr. 1846 i Schlawe i Pommern,
d. 28 jan. 1919 i Berlin, var ursprungligen borgerlig
demokrat och medarbetare i frisinnade tidningar,
anslöt sig under intryck af socialistlagen till
socialdemokratien, återgick sedermera för en tid
till liberal åskådning för att omsider definitivt
omfatta socialismen, där han till sist stod långt
ute på vänstra flygeln. M. skref 1877 från borgerligt
frisinnad synpunkt en skarpt kritisk historik öfver
den tyska socialdemokratien och senare som moderat
socialist en utförligare sådan, Geschichte der
deutschen sozialdemokratie (4 bd, 1897). Dessutom har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
